I denna systematiska litteraturstudie analyseras och presenteras tidigare forskning om skrivstrategier för elever i skrivsvårigheter. Syftet med studien är att sammanställa forskning om undervisningsstrategier för elever i skrivsvårigheter samt vilka möjligheter och begränsningar grundskollärare har i undervisningen för elever i skrivsvårigheter. Det material som ligger till grund för studien är tio vetenskapliga publikationer, varav tre metaanalyser och sju empiriska studier. Publikationerna analyseras genom en innehållsanalys, och en sammanfattning av materialet bifogas i två separata analysscheman. Resultatet belyser att den kompetente läraren bör vara kritisk och reflekterande i sina val av strategier vid undervisning av elever i skrivsvårigheter. Aktuell forskning ger exempel på undervisningsstrategier: instruktionscentrerade strategier, diktering och återkoppling. Forskningen visar att det är viktigt att tydliggöra skrivprocessen för eleverna och att läraren bör stötta dem tills att de blir självständiga. För att arbetet med strategierna ska vara gynnsamt krävs att läraren har möjlighet att tillgodose var elevs individuella behov, men forskningen uppmärksammar att lärare begränsas av brist på tid, kompetent resurspersonal och relevant undervisningsmaterial.

Tidigare forskning pekar på att höga prestationer inte är konstanta. Elevernas motivation och prestationer är något man måste träna upp och underhålla i sin undervisning. Det är framförallt tre olika undervisningsstrategier forskare lyfter som anses främja ett fortsatt lärande hos högpresterande elever i matematik; acceleration, berikning och differentiering. Det framgår dock att undervisningsstrategierna kan bli kontraproduktiva om läraren inte genomför de på ett korrekt sätt, därför är det viktigt att läraren trivs och tycker strategierna fungerar praktiskt både för sig själv och eleverna. I min studie ville jag med hjälp av en webbenkät undersöka vilka strategier grundlärare i årskurserna 1-6 väljer att använda för att främja ett fortsatt lärande när de undervisar högpresterande elever i matematik. Jag ville även undersöka om lärarna upplevde några större utmaningar med att undervisa dessa elever för att synliggöra olika faktorer som kan påverka lärares förutsättningar att undervisa högpresterande elever i matematik av hög kvalité. Resultatet av min studie visar att de metoderna lärarna väljer att använda går under de tre undervisningsstrategierna som forskningen anser främja ett fortsatt lärande. Många av metoderna stödjer även Jungerts (2014) teorier om de tre grundläggande behoven (kompetens- , samhörighets- och autonomibehovet) som måste tillfredsställas för att främja motivation och höga prestationer. I studien framkom det dock flera faktorer som kan påverka förutsättningarna att skapa undervisning av hög kvalité. Bland annat tidsbrist, otillräckliga kunskaper, avsaknad av material, verktyg och resurser.

Matematikundervisningen i förskoleklass och barnens tidiga skolår, har enligt skolans styrdokument, blivit alltmer betydande. Detta för att eleverna tidigt ska få en bra matematisk grund att stå på. Lärare som arbetar med de yngre barnen har därför en viktig roll, i att hitta metoder och arbetsmaterial som kan hjälpa alla elever att utvecklas matematisk. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka fyra lärares arbete med matematikmaterialet Numicon och vad de anser att Numicon kan göra för elevers matematiska utveckling. I studien har intervjuer skett med två förskolelärare och två speciallärare i matematik. Resultatet visar att lärarna använder Numicon av flera olika anledningar och att lärarna varierar sin undervisning med Numicon genom att använda flera undervisningsstrategier. I studien framgår det att lärarna upplever att Numicon kan hjälpa elever att utveckla sina matematiska tankar, taluppfattning och att det är ett material som är inspirerande att använda för både lärare och elever

Syftet med denna studie är att undersöka vilka undervisningsmetoder och strategier som har positiva effekter inom problemlösning hos elever med svårigheter inom matematik, lässvårigheter samt andraspråkselever. Samhället samt omvärlden kommer ställa olika krav på kommande generation där metoder och lösningar sällan är givna. Därav fokuserar denna studie på analys av effektiva undervisningsmetoder inom problemlösning i grundskolan. Problemlösningsuppgifter är ett sätt att rusta eleverna till att kunna vara delaktiga medborgare samt självständiga individer. Insamling utav studiens elva artiklar ägde rum genom en databassökning i UniSearch där databaserna ERIC, CINAHL, Academic Search Complete, APA PsycInfo och Social Sciences Citation Index användes. Resultatet visar att explicit undervisning, schemabaserad undervisning, parafrasering samt träning av arbetsminnet är effektiva undervisningsmetoder och strategier för elever med matematiksvårigheter, lässvårigheter samt andraspråkselever i problemlösning.

Föreliggande studie baseras på intervjuer med verksamma lärare för årskurs 4-6 i de samhällsorienterade ämnena. Syftet med studien har varit att undersöka vilka undervisningsstrategier lärare använder för att ta tillvara elevers erfarenheter samt vilka förekommande faktorer lärare upplever utgör hinder för att ta tillvara elevers erfarenheter.I studien intervjuades fyra olika lärare varpå intervjumaterialet sammanställdes och analyserades. Då två intervjuer liknade varandra valdes tre av intervjuerna ut att presenteras i studiens resultat. Intervjumodellen valdes utifrån Alvehus (2013) gällande olika intervjumodeller vilket ledde till att semistrukturerade intervjuer utfördes. Intervjuerna genomfördes på respektive lärares arbetsplats.Resultatet av studien visar att lärare som väljer tematiskt samt problembaserat arbetssätt i större utsträckning anser sig ta tillvara elevers erfarenheter i undervisningen. I enlighet med både Dewey och Vygotskijs teorier om att lärande sker i samspel med andra visar även resultatet att de lärare som bedriver den typen av undervisning också är de lärare som faktiskt planerar för och använder elevers erfarenheter i undervisningen. Dessutom visar resultaten att faktorer som lärarna upplever utgör hinder för tillvaratagandet av elevers erfarenheter främst utgörs av inre ramar så som tid, elevgruppens storlek samt alla elevers olika erfarenheter.

The purpose of the study is to contribute knowledge about how educators in preschool create an inclusive learning environment for multilingual children. Through interviews and a survey as supplementary methods, the study highlights the educators' own perception of their conditions and strategies for including the multilingual children. The results were analyzed by categorizing and thematizing the results and then letting the teachers' self-perceived image form the basis for the formation of theory and the conclusion of the study. The results show that educators want and have many strategies where they mix digital tools with analogue tools. The primary strategies were shown to be analogue and digital books, fairy tales and poems. Future research regarding the inclusion discourse is suggested to investigate various aspects of inclusion and how a larger sample group could provide an additional picture on the subject.

Studien belyser fem svensklärares uppfattningar om textskapande i den egna skrivundervisningen i årskurs 4-6. Vidare uppmärksammas även lärarnas uppfattningar angående stöttning av elever i skrivsvårigheter.  För att främja utvecklingen av elevers textskpande behöver lärare göra medvetna val i sin skrivundervisning. Lärare behöver dessutom vara medvetna om vilken typ av stöttning olika elever är i behov av. Den sociokulturella teorin utgör teoretisk ansats i studien. Studien är kvalitativ med en fenomenografisk ansats och metod för datainsamling är semistrukturerade intervjuer. Urvalet består av fem svensklärare i årskurs 4-6. Resultatet visar att lärare använder sig av olika undervisningsstrategier för att främja elevers textskapande. Flera av de identifierade undervisningsstrategierna   känns igen ifrån tidigare forskning om skrivutveckling. Resultatet visar dessutom att lärare använder sig av genrepedagogik för att öka elevers förståelse för olika texttyper. Respondenterna stöttar elever i skrivsvårigheter genom digitala hjälpmedel, återkoppling och genom att höja deras motivation. En dragen slutsats av studien är att respondenterna är väl medvetna om sin skrivundervisning och gör medvetna val för att möjliggöra lärande. Ytterligare en dragen slutsats är att lärare använder sig av olika undervisningsstrategier även för elever som inte är i skrivsvårigheter. Det är ibland svårt att skilja på vilka strategier som används till alla och vilka som används specifikt till elever i skrivsvårigheter. / This study illustrates perceptions about writing lessons and text creation of five teachers in the Swedish subject. Further, the essay illustrates teachers’ perceptions about writing difficulties and students in writing difficulties. To present students the opportunity to develop their writing skills, teachers need to make conscious choices before their writing lessons. Further, teachers need to be aware of how they can adjust their support for every student needs. Simple View of Writing and The Sociocultural Theory is two theories that is recurrent the whole essay. The term scaffolding has also a central part of this essay. A qualitative study with a phenomenological approach has been made. The material has been collected with help of semi-structured interviews with five teachers of the Swedish subject in grade 4-6. The result shows that teachers use several different teaching strategies to facilitate students text creation. Several of the identified teaching strategies can be recognized in earlier research concerning writing development. Furthermore, the result illuminates the usage of genre pedagogy as a means to increase the students understanding of different types of texts. The result shows that the respondents support students with usage of digital aid, feedback and through increase their motivation.  A conclusion that can be drawn is that the respondents are aware of their writing lessons and make conscious choices to enable learning. Another conclusion that can be drawn is that the teachers use different teaching strategies for students without writing difficulties as well. One may find it difficult to separate the strategies used for the class in general from the ones used specifically for students with writing difficulties.

Syftet med denna studie är att utforska strategier och anpassningar inom svenskundervisningen för att effektivt utmana särbegåvade elever. Utmaningarna ligger i att skapa en lärandemiljö som möter de unika behoven hos särbegåvade elever och det finns även utmaningar med arbetet av deras intellektuella utveckling.     Kunskapsöversikten som genomförts innefattar en tematisk analys av forskningen för att identifiera mönster och gemensamma trådar. Genom att systematiskt utföra en litteratursökning har vi identifierat tio relevanta källor som innefattar både kvalitativa och kvantitativa metoder. Källorna spänner över svensk och internationell forskning och riktar sig specifikt till ämnet särbegåvade elever, vilket utgör en central del av vår studie. Vår undersökning syftar således till att tydliggöra och konkretisera detta övergripande ämne genom att belysa olika aspekter relaterade till hur svenskundervisningen kan anpassas för att effektivt utmana och stödja särbegåvade elever.          Resultaten av studien indikerar att anpassningar inom svenskundervisningen kan inkludera differentierade läromedel, flexibla undervisningsmetoder och ökad betoning på kreativitet. Strategier som involverar öppna diskussioner, avancerade läsuppgifter och projektarbete visar sig vara gynnsamma för att utmana särbegåvade elever och främja deras fortsatta kunskapsutveckling.     Slutligen betonas vikten av att skapa en inkluderande lärmiljö där särbegåvade elever uppmuntras att utforska och utveckla sina intellektuella talanger inom ramen för svenskundervisningen. Forskningsresultaten ger vägledning för pedagoger och skolledare i utformningen av anpassade undervisningsstrategier för att möta behoven hos dessa elever och därigenom främja en meningsfull och utmanande svenskundervisning. Vidare forskning och praktiska tillämpningar inom detta område rekommenderas för att stödja och berika svenskundervisningen för särbegåvade elever.

Skolan har enligt styrdokumenten en skyldighet och ett ansvar att på bästa sätt ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper och värden. På grund av den globalisering som har skett och fortfarande sker ökar individens behov av goda kunskaper i engelska för att kunna verka som samhällsmedborgare i en global värld. Skolan ämnar bland annat att utveckla elevers kunskaper i engelska, vilket till stor del görs genom textböcker som undervisningsmaterial. Grundat på detta syftar denna kunskapsöversikt till att söka, kartlägga och sammanställa forskning som kännetecknar textböcker i undervisningen av engelska i grundskolans årskurs 4–6. I denna studies analys kommer fokus även att läggas på forskningens syn på användandet av textböcker i engelskundervisning. För att undersöka kunskapsöversiktens syfte ligger följande frågeställningar till grund: Vad kännetecknar forskningen om användning av textböcker i undervisning av engelskämnet? Hur framställs textböcker i den forskning som analyseras? Vilka strategier för användandet av textböcker går det att identifiera i forskningen? Med hjälp av definierade sökord och urvalskriterier identifieras tio vetenskapliga artiklar genom en litteratursökning i de olika databaserna ERIC, SwePub och Google Scholar. De valda vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för denna kunskapsöversikt sammanställs genom en systematisk kartläggning. I forskningen inom den europeiska arenan framställs främst två huvudsakliga inriktningar för analys av innehållet i textböcker, ordfrekvens och ordanvändning samt inkludering och mångfald. Utifrån dessa inriktningar anses textböcker vara otillräckliga för att utveckla elevers kunskaper i det engelska ämnet. Vidare visar forskningen att det är nödvändigt att komplettera undervisningen i engelska med ytterligare material utöver textböcker, för att elever ska ges möjlighet att utveckla deras engelskkunskaper i största möjliga mån. Således krävs en didaktisk medvetenhet hos lärare vid planering och genomförande av engelskundervisningen.

Formativ bedömning är en pedagogisk strategi som innebär att undervisningen utformas för att generera kvalitativ information som kan användas av både lärare och elever för att förbättra lärandet. Testbaserat lärande är en undervisningsstrategi där eleverna stimuleras till aktiv inlärning genom att testa och upprepa information och därmed förbättra minnesförmågan och inlärningen. Testbaserat lärande kan kombineras med återkoppling för att ytterligare stärka lärandet och ge eleverna möjlighet att reglera sitt eget lärande. Med detta som bakgrund är syftet med studien att öka kunskapen om lärares och elevers uppfattning av metoden testbaserat lärande tillsammans med formativ bedömning i matematik på högstadiet och i gymnasieskolan. Uppfattningar hos lärare och elever samlades in med hjälp av en digital enkätundersökning och tematisk analys användes för att strukturera och sortera data. Lärarna som deltog i studien ansåg att arbetssättet med testbaserat lärande och formativ bedömning stärkte elevernas kunskaper och hjälpte dem att hantera utmaningar. Eleverna upplevde att de lärde sig mer och att testerna hjälpte dem i rätt riktning. De beskrev även att de fick möjlighet att träna och repetera samt att det minskade stress inför prov. Resultat och slutsatser stämmer överens med litteratur och tidigare studier på området. Lärare och elever är överlag positiva till metoden och ser de vinster som den medför för det matematiska lärandet. En fråga som skulle vara intressant för framtida forskning är en undersökning av den faktiska effekten som arbetsmetoden ger för elevers matematiska prestation.