Litteraturstudien grundar sig i det faktum att vägen till förståelse för innebörden och funktionen av operationer med multiplikation och division är besvärligt för en del elever och lärare. De svenska elevernas låga resultat inom matematik från undersökningarna PISA och TIMSS är även oroande och därför är det av yttersta vikt att forska inom vilka strategier och metoder som faktiskt används i undervisningen om multiplikation, division och dess samband. Syftet med denna studie är att undersöka vad forskning beskriver om multiplikation, division och dess samband, och mer specifikt, att besvara frågeställningarna: vilka strategier och metoder beskriver forskning används i undervisning om multiplikation och division? Samt vilka strategier och metoder beskriver forskning används i undervisning om sambandet mellan multiplikation och division? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier som berör det valda området. Resultatet visar att den strategi som används och upphöjs mest är arrays, dock visar de olika studierna att det finns många olika metoder som lärare kan använda när de arbetar med strategin. Inom vilka strategier och metoder som används för att förklara sambandet mellan räknesätten nämns även arrays som en effektiv metod. Resultatet visar även att forskarna helst ser att man undervisar multiplikation och division tillsammans istället för isär och på så sätt visar sambandet mellan dem. Problematiseringen av resultatet i denna studie är att majoriteten av studier som använts är internationella och därför kan inte resultaten representera hur lärare i Sverige arbetar med det valda området. Vidare forskning inom området kan vara att titta på hur ett fåtal svenska lärare undervisar om sambandet. Slutsatsen för studien är att lärare är i behov av djupare kunskap inom sambandet mellan multiplikation och division och för att få det måste fler strategier och metoder inom ämnet synliggöras.

Syftet med studien är att tillföra kunskap om vilka uppfattningar svensklärare har om sin planering och utvärdering av inkluderande undervisning och huruvida de uppfattar dilemman i samband med inkluderande undervisning. Studien är en kvalitativ intervjustudie där åtta svensklärare deltar, dessa arbetar i en kommun som de senaste tre åren arbetat aktivt och kommunövergripande med inkluderande undervisning. De teoretiska utgångspunkterna för studien är Claes Nilholms dilemmaperspektiv och Michael Uljens skoldidaktiska modell. Resultatet bekräftar till stor del de slutsatser som framkommer i andra studier inom fältet. Lärarna i studien är i grunden positiva till inkluderande svenskundervisning men ser dilemman i genomförandet med nuvarande förutsättningar. Mer stöd i form av tid och organisation för kollegialt samarbete, planering och utvärdering, fysiska förutsättningar i skolbyggnaden, utökat specialpedagogiskt stöd samt specialpedagogisk praktiknära kompetensutveckling efterfrågas. När lärare saknar tillräckliga specialpedagogiska kunskaper finns risk att de inte kan identifiera elevers behov och anpassa undervisningen så att den når alla elever. Det kan leda till exkludering av elever i behov av särskilt stöd. Ett återkommande dilemma i studier som undersöker inkludering och som även lärarna i vår studie upplever är att de balanserar mellan den enskilde elevens behov och hela klassens intresse. Vidare framkommer att inkludering är ett mångfacetterat begrepp, för att utveckla undervisningspraktiken behövs en samsyn inom skolan och/eller kommunen vad begreppet innefattar. Lärarnas planeringsarbete i svenskundervisningen sker till största delen enskilt och de har svårt att benämna ämnesspecifika metoder och arbetssätt vid namn, men uppger att de arbetar varierat. Vi uppfattar ett samband mellan enskild planering samt de svårigheter lärarna har att benämna ämnesspecifika metoder och arbetssätt.

Den här studiens syfte var att få kunskap om läroprocesser kopplade till naturvetenskaplig begreppsbildning bland andraspråkselever och mer specifikt att besvara frågan om vilka strategier som lärare har för att stötta andraspråkselevers lärande av naturvetenskapliga begrepp. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ fallstudie. För datainsamlingen genomfördes en rad intervjuer med verksamma lärare vilka sedan analyserades enligt kvalitativa fallstudiens ansats för att få svar på studiens frågeställning. Denna studie visar att de huvudsakliga strategierna som lärarna har för att stötta andraspråkselevers naturvetenskapliga begreppsbildning är visualisering och användning av digitala verktyg för att tydliggöra begreppens innebörd. Undersökningen ledde till upptäckt av ytterligare fyra strategier, nämligen att uppleva begrepp praktiskt med kropp och sinne, samtal om och öppna frågor kopplade till begrepp, att skriftligt beskriva begrepp samt att utgå ifrån elevernas referensramar. Däremot saknas det underlag i studien som visar att eleverna får tillräcklig med stöd på sitt modersmål, något som Skolverket framhåller som viktigt för att främja elevers lärande i naturvetenskap och kanske särskilt viktig för andraspråkselever då de språkliga kunskapskraven inom naturvetenskapen är lika oavsett hur lång tid eleven har tillbringat i Sverige. / <p>NO</p>

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka språkundervisningen av flerspråkiga barn i förskolan. Den metodologiska utgångspunkten för intervjuerna var att fenomenografiskt undersöka förskollärarnas uppfattning av sina didaktiska val. Observationerna uppmärksammade delar av förskolans fysiska miljö. Empirin analyserades utifrån didaktisk teoribildning och undervisningsstrategier. Materialet presenterades i två delstudier där den ena undersökte förskollärares uppfattning av sina didaktiska val i svenskundervisningen för flerspråkiga barn, medan den andra undersökte förskollärares uppfattning av sina didaktiska val i nyttjandet av det vidgade textbegreppet i förskolans fysiska miljö i relation till flerspråkiga barn. De huvudsakliga resultaten var att förskollärarna inte använder specifika metoder eller material riktade mot flerspråkiga barn, men att de anpassade undervisningen utifrån barnens kompetenser i det svenska språket. Det kunde handla om att välja enklare barnlitteratur och att läsa i mindre grupper. Förskollärarna ansåg att barnen genom språkundervisning förbereddes inför skolan och att bli en samhällsmedborgare. Barnlitteratur på andra språk än svenska saknades fysiskt, men detta verkade delvis kompenseras av digital litteratur.

Syftet med studien är att utröna hur hinduismens mångfald presenteras i klassrummet, och hur undervisningen relaterar till läroplanens mål om religionens mångfald. Syftet är även att dokumentera framgångsrika strategier, mindre framgångsrika strategier och svårigheter med hinduismens mångfald i undervisningen för att bidra till religionsämnesdidaktiken. Med kvalitativ intervju samlades material in från gymnasielärare i religion. Resultatet visar att framgångsrika strategier är att levandegöra hinduism samt använda språket. Strategier lärare bör undvika är att ge en ensidig bild. Svårigheterna är elevers förkunskaper och förväntningar, tidsbrist och generalisering samt avsaknad av närkontakt med religionen. Studien visar att diskussion är den enda strategin som kan kallas framgångsrik i relation till läroplanens mål. Delar av läroplanen uppfyllas med övriga metoder. Resultatet bidrar till ämnesdidaktiken med beprövad erfarenhet.

Syftet är att få fördjupad kunskap om och förståelse av några pedagogers undervisningsstrategier i matematik för att möta elever med diagnosen autism och med hinder i sitt lärande. Den genomförs med halvstrukturerade intervjuer. Studien belyser fyra forskningsfrågor: Vilken erfarenhet har pedagogerna om autismspektrumtillstånd i grundskolans matematikundervisning och hur upplever de sitt behov av kompensutveckling? Vilka svårigheter eller hinder upplever några pedagoger i grundskolan att elever med autism har i matematiklärandet? Vilka erfarenheter har några pedagoger av framgångsrika strategier och anpassningar i matematik för elever med autism? Det empiriska materialet analyseras genom en innehållsanalys. Vid tolkning av resultaten har studien utgått från det sociokulturella perspektivet, de kategoriska och relationella perspektiven och KASAM. Resultaten visar att hälften av pedagogerna utrycker att de önskar mer kompetensutveckling. En annan slutsats är att de svårigheter som elever med autism har med matematiken främst beror på funktionsnedsättningen och inte enskilda matematiska moment. Några anpassningar som framkommer i studien är användningen av visuellt stöd, scaffolding, strukturerade scheman och checklistor samt pedagogernas kunskap om autism. Studiens ambition är att bidra med framgångsrika undervisningsstrategier och anpassningar, då kunskapsluckor finns inom forskningen kring matematik och elever med autism.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka undervisningen av divisionsalgoritmer för att redogöra för vilka svårigheter elever har med användningen av divisionsalgoritmer samt vilka strategier lärare kan tillämpa för att hantera dessa svårigheter. Vetenskapliga artiklar som besvarar dessa frågeställningar söktes fram genom databaserna Scopus och ERIC och valdes sedan ut baserat på förutbestämda urvalskriterier. Studiens resultat sammanställdes enligt en tematisk analys där olika teman formulerades utifrån artiklarnas innehåll för att ge svar på frågeställningarna. För att beskriva elevers svårigheter med divisionsalgoritmer skapades tre teman: 1) Att förstå varför; 2) Positionssystemet; och 3) Begreppet rest. Vidare skapades fyra teman som identifierade olika undervisningsstrategier för att hantera ovan nämnda svårigheter: 1) Arbeta successivt med förståelse från tidig ålder; 2) Jämföra flera algoritmer; 3) Organisera strukturerad övning; och 4) Låta elever diskutera i grupp. Från resultatet drogs framförallt slutsatsen att elever har svårt att förstå innebörden av varje steg i algoritmerna vilket bör tas hänsyn till i undervisningens upplägg. / This literature study aims to examine the teaching and learning of division algorithms to report on what difficulties students have in using division algorithms and what strategies teachers can apply to manage these difficulties. The search for academic journals that focus on these research issues were made in two databases called Scopus and ERIC, and the articles were then selected for this study based on predetermined selection criteria. The result for this study was compiled through a thematic analysis in which different themes were formulated based on the content of the articles to answer the research questions. Three themes were created to describe the students’ difficulties with division algorithms: 1) To understand why; 2) The place value system; and 3) The term remainder. Furthermore, four themes were created to identify different teaching strategies to manage the difficulties mentioned above: 1) To work gradually with understanding from a young age; 2) To compare different algorithms; 3) To organize structured practice; and 4) To let students discuss in groups. One conclusion based on the result was that students have a hard time understanding the meaning behind each step of the algorithms which should be considered when planning the teaching and learning of the subject.

Translangauging eller transspråkande är ett arbetssätt som kan användas i skolor med många nyanlända elever. Det finns flera studier och artiklar som undersöker den teoretiska bakgrunden till transspråkande och många av dessa ger skäl till att det bör praktiseras under språkundervisningen. Dock finns det få artiklar tillgängliga för att instruera lärarna om hur de kan börja använda transspråkande i sin undervisning. Lärare som inte är bekanta med transspråkandekan vara mer tveksamma för att låta eleverna växla mellan språk eller använda sitt modersmål i klassen. Dessutom finns det en viss oklarhet om hur den praktiseras. Vårt syfte med denna studie är att öka kunskapen om hur transspråkande kan tillämpas i undervisningen av flerspråkiga elever samt att undersöka vilka attityder lärarna har gentemot den och huruvida lärarens val av klassrumsaktiviteter speglar deras attityder.Vi har intervjuat några pedagoger och observerat två av deras lektioner för att kunna se hur de arbetar med transspråkande. Resultatet av denna studie visar att transspråkande har blivit ett mer accepterat och förespråkat tillvägagångssätt för att hjälpa nyanlända elever att lära sig det svenska språket. Den visar även att deltagarna i studien anser att det är viktigt att använda flera pedagogiska metoder där eleverna får möjligheten att använda alla sina språkrepertoarer, men dessa metoder är dock både tids- och resurskrävande.

Skolan har ett särskilt ansvar för elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen med utbildningen, trots detta är det en stor andel grundskoleelever med autism som inte når kunskapsmålen i matematik. Syftet med följande litteraturöversikt är att presentera undervisningsstrategier som främjar inkludering i matematikundervisning för elever med autismspektrumtillstånd (AST). I studiens inledning redovisas styrdokument, tidigare forskning och annan relevant litteratur som berör AST, inkludering och matematik. Utifrån frågeställningen Vilka undervisningsstrategier främjar inkludering av elever med AST i matematikundervisning? presenteras de nio artiklar som genom noggrann analys och tematisering valts ut för att besvara frågan. Resultatet visar på olika undervisningsstrategier som kan möjliggöra en sådan inkludering. Det framhävs däremot att det inte finns endast en undervisningsstrategi som fungerar för samtliga elever med AST eftersom alla människor har sina unika behov och förutsättningar. Baserat på resultatet i denna studie kommer vidare forskning att undersöka vilka (om några) utmaningar lärare upplever att det finns vid inkludering av elever med AST i matematikundervisning, samt hur de planerar för att göra en sådan inkludering möjlig.

Det här är en historiedidaktisk undersökning som behandlar frågan om stoffurvalet förgymnasiekursen Historia A. Genom intervjuer med fem historielärare angående derasdidaktiska ställningspunkter, visar undersökningen på hur innehållet i kursen kan se ut.Undersökningen behandlar även om detta innehåll påverkas av dagens mångkulturellaSverige. De didaktiska frågorna ”vad?” och ”varför?” har central betydelse förundersökningen. Lärarnas berättelser relateras till didaktisk teori angåendehistorieundervisning och forskning som behandlar historieundervisning i ett mångkulturelltsamhälle. Deras berättelser ger uttryck för att Historia A främst kännetecknas av genetiskhistoria där en kronologisk utveckling framstår som viktig. Stoffet som tas upp är till stor deleurocentriskt och lärarnas historiebruk verkar vara påverkat av en outtalad lärarkanon ävenom vissa skillnader dem emellan finns. Mångkulturella perspektiv får ofta stå tillbaka när dentraditionella genetiska historien prioriteras. Detta varierar dock då lärarna har olika inställningtill hur interkulturalitet kan integreras i undervisningen. / This is a history didactical survey who examines the problem with the choice of material onthe course History A for upper secondary school. Through interviews with five historyteachers on their didactical positions, the survey shows how the contents in this course canmaterialize. The survey also examines how the content gets influenced by the multiculturalSweden. The didactical questions “what?” and “why?” are central for this survey. Theteachers’ stories puts in relation to didactical theories on history teaching and studies whoexamines history teaching in a multicultural society. Their stories speak for that History Aputs in front a genetic history where a chronological development seems important. Thematerial is Eurocentric and the teachers’ use of history seems influenced by a silent canonalthough some differences appear. Multicultural perspectives often stand in the backgroundfor the traditional genetic history. This varies however when the teachers have differentattitudes on how interculturality can be integrated in their teaching.