No description available.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka vad lärare har för uppfattningar om grupparbete som arbetsform i skolan. Det har vi undersökt genom att göra kvalitativa intervjuer med åtta lärare på olika skolor. Resultaten visade att alla lärarna ställde sig positiva till arbetsformen, men de var också snabba med att poängtera att det är en krävande arbetsform som förutsätter mycket arbete. Många av lärarna såg bland annat gruppindelningen som krävande där de visade sig använda olika metoder för att sätta samman väl fungerande grupper. Det rådde även delade meningar om i vilket ämne lärarna främst föredrog att använda sig av grupparbete. Några av lärarna förespråkade det i SO och NO medan ett par av dem tyckte att det var givande i ett teoretiskt ämne som matematik. Vid intervjuerna framgick det också att lärarna främst fokuserade på och framhävde de sociala förmågor som kan tränas vid grupparbete, och att de i mindre grad betonade de ämneskunskaper som eleverna kan tillägna sig i grupp. Samtliga lärare poängterade de sociala vinsterna eleverna får vid ett grupparbete och menade framförallt att grupparbete främjar elevernas samarbetsförmåga. Trots lärarnas positiva syn på arbetsformen tog alla upp nackdelar och svårigheter med metoden. Efter att ha forskat i ämnet tror vi att lärare generellt behöver tillägna sig mer kunskaper om hur arbetsformen kan användas. Detta för att få erfara fler fungerande grupparbeten och därmed vilja använda sig mer av grupparbete i sin undervisning. Vi menar dock att det inte bara hänger på läraren, utan även eleverna behöver få mer träning i hur man arbetar och samarbetar kollektivt. / 2010ht4716

Abstract   The purpose of this study is to examine how teachers in primary school reason about and problematize the phenomenon of concentration difficulties. I want to know what the teachers think characterizes concentration difficulties, the situations in which difficulties creates the most problems, and whether the teachers think that these difficulties solely depend on external factors.   To examine this, I chose to do interviews with three teachers in years four to six. I have completed parts of my work with my colleague Elin Preisz. We have used the same purpose and issues in our studies, although Elin has interviewed teachers in preschool. With this we want to be able to compare the reasoning between teachers at different stages in school.   The results of my study shows that the interviewees think that it is hard to describe what characterizes the problems in concentration difficulties because the problems is very individual. The interviewees, however, agree that the most problems occurs in situations without a clear structure. None of the interviewed teachers belive that it is possible to create a school environment were concentration difficulties do not exist, because they belive that the difficulties can be either inborn or a resultat of the environment. But they all agree that we can do much more than what we do today to make the school environment as favourable as possible for these pupils.   　 Keywords: Concentration difficulties, primary school, teacher´s perspective.

Syftet med arbetet var att genom litteraturstudier och intervjuer ta reda på hur lärare arbetar och upplever språk och språkutvecklingen hos elever med dyslexi och vilka hjälpmedel lärarna använder till elever med dyslexi.       Mina frågeställningar besvarades genom intervjuer och litteraturstudier.       Resultat visar tydligt att elever med dyslexi har ett behov av att få längre tid på sig, delta i väl förberedda lektioner och få muntliga instruktioner. När det gäller läsning och skrivning visar det tydligt att eleverna lätt tappar självförtroendet och intresset avtar för att fortsätta läsa och skriva. En ständig oro och ångest finns. Lärarrollen är viktig då det gäller att möta eleven på rätt sätt, använda olika arbetstätt genom att eleven får vara både i smågrupper och helklass där den traditionella lärarledda undervisningen är gynnsam. Resultatet visar även att det finns många och bra hjälpmedel för att eleven ska få stöd i sin undervisning vilket överensstämmer med specialpedagogens svar och den litteratur jag läst.      Specialpedagogen hade stor kunskap och erfarenhet om vad litteraturen säger gällande elever med dyslexi.

I den svenska skolan är idrott och hälsa 1 obligatorisk för samtliga elever som väljer att utbilda sig på gymnasial nivå. Lärare i idrott och hälsa stöter ofta på elever som väljer att inte delta på idrottsundervisningen av olika anledningar. Det finns flertalet forskningsstudier om orsaker till varför elever inte deltar i idrott och hälsa, däremot är forskningsunderlaget bristfälligt gällande idrottslärares hantering av de elever som inte deltar i ordinarie idrottsundervisning. Det övergripande syftet med studien är att undersöka idrottslärares uppfattning och hanterande av närvarande men icke aktivt deltagande gymnasieelever i idrott och hälsa. Genom enkätstudie har data samlats in där resultatet påvisar att idrottslärare känner sig besvärade av att behöva bedriva både ordinarie undervisning samtidigt som de försöker hitta andra sysselsättningar för elever som närvarar på idrottslektionen men inte deltar i ordinarie undervisning. En överhängande majoritet av idrottslärarna anser det vara väldigt viktigt att eleverna är aktiva på idrottslektionerna men att idrottslärarna inte alltid ges de verktyg som behövs för att tillgodose alla elevers behov.

<p>Denna studie handlar om hur lärare ser på elever med särskild fallenhet för matematik. Får de den stimulans som de behöver för att fortsätta att utvecklas gynnsamt? Studien har sin grund i en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet från den undersökningen har byggts på och breddats med en kvalitativ undersökning, intervjuer med ett antal matematiklärare. De medverkande i den kvantitativa undersökningen är sjuttiofem lärare från förskoleklass upp till årskurs nio. I den kvalitativa undersökningen är det fyra lärare från två olika skolor representerade. Slutsatsen i denna studie utifrån de frågeställningar studien har, är att lärarna anser att de inte har den tiden som krävs för att ge möjligheter till stimulans för dessa elever. De flesta lärarna ansåg att alla elever skulle bli sedda men man prioriterade de lågpresterande eleverna. Resultatet visar även att de inte insåg vikten av att stimulera dessa elever, samtidigt som flertalet nämnde konsekvenser som följd av understimulering.</p>

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare uppfattar att kursen Matematik 1a påverkas av det obligatoriska nationella provet. Kursen har reviderats under senaste gymnasiereformen, men det nationella provet ser likadant ut som tidigare. En kvalitativ metod med öppen frågeställning används för att fånga lärares uppfattningar och svaren från intervjuerna analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I analysen används forskning från hur lärare reagerat vid tidigare skolreformer samt hur lärare hanterade nationella provet innan Gy11.Resultatet visar att provets inte direkt påverkar enskilda elevernas betyg i någon högre grad i förhållande till lärarens uppfattning innan provtillfället. Indirekt påverkas dock eleven genom att hela kursen inriktas på att ge goda förutsättningar att lyckas i det nationella provet. De yrkesrelaterade momenten som syftar till att göra kursen mer begriplig och konkret ges enligt lärarna mindre utrymme än vad som anges i Gy11 eftersom dessa inte bedöms i nationella provet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att få ökad kunskap om hur lärare från årskurs 4–6 tänker kring arbetsformen grupparbete inom matematik. Detta genomförs med hjälp av en kvalitativ strukturerad intervjumetod med 4 matematiklärare. Utifrån resultaten kan det konstateras att matematiklärarna är ganska överens om hur grupparbete funkar samt hur deras elevers kunskaper utvecklas genom denna arbetsform. Vår slutsats är att elever lär sig mycket utav att delta i grupparbeten bland annat att samarbeta med andra barn. Detta uppnås på bästa sätt genom att dela in grupperna efter kunskapsnivån och anpassa uppgifterna efter elevernas nivå.

Spelifiering är praktiken att använda mekanik från spel i icke-spelkontext för att höja användarens motivation och det är ett relativt nytt begrepp som får växande utrymme i skolan. Trots att det redan gjorts en hel del forskning på området finns det en avsaknad av studier som undersöker spelifiering från ett lärarperspektiv. Syftet med denna studie är därför att bilda kunskap om lärares användning av spelifiering i sin undervisning. För att belysa lärares erfarenheter har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex olika lärare som sade sig använda spelifiering i sin undervisning. En tematisk innehållsanalys har resulterat i beskrivningar av lärarnas upplevelser och erfarenheter kring användningen av spelifiering i undervisningen. Resultaten visar att lärarna har svårt att skilja spelbaserat lärande och spelifiering från varandra. De visar även spelifierat (och spelbaserat) lärande som positivt för elevernas motivation och inlärning, och att det låter lärarna nå ut till eleverna på nya sätt. Samtliga lärare tog upp vikten av ett lustfyllt lärande, och de hade även roligt själva i sitt användande av spel och spelifiering. De resonerade vidare kring utmaningar med sitt arbetssätt och konstaterade att spelifiering bör användas med eftertanke då externa motiverande element, som exempelvis belöningar, kan ta fokus från lärandet.

<p>Nivågruppering är ett väldebatterat ämne när det gäller hur man bör organisera undervisningen på bästa sätt. I matematikämnet har det historiskt varit vanligt att nivågruppera (exempelvis genom allmän och särskild kurs). Vi tror att lärarens roll för hur väl nivågrupperad undervisning fungerar är helt avgörande. Därför har vi valt att undersöka lärares syn på nivågruppering. Undersökningen är av kvalitativ art. Ett antal kvalitativa intervjuer med högstadielärare på två orter i Västerbottens län har genomförts. Den data som insamlats har sedan gåtts igenom och analyserats. Resultatet av denna studie indikerar att lärare generellt är positiva till nivågruppering. Man ser det som ett bra sätt att organisera undervisningen utifrån de resurser man har att tillgå idag. Flera av lärarna uttrycker dock att om man framförallt hade mindre klasser, skulle man kunna klara sig bra utan att nivågruppera, då man skulle hinna med att hjälpa sina elever på ett annat sätt. Lärarna har olika erfarenheter av nivågruppering, och stött på olika sorters nivågruppering, därför blir resultatet något spretigt.</p>