Uppsatsens syfte är att få en djupare förståelse för kristendomens betydelse för religionskunskapens ämnesidentitet ur ett lärarperspektiv. Huvudfrågeställningen i uppsatsen är vilken betydelse gymnasielärare ger kristendomen som innehåll inom religionskunskapsämnet. Utgångspunkten är undervisningen om religioner och livsåskådningar. I uppsatsen knyts lärarnas svar till läroplanens formuleringar om kristen etik och individens fostran. Uppsatsens studie utgörs av intervjuer av fyra gymnasielärare som undervisat i religionskunskap i vardera minst tretton år. Med utgångspunkt i Englunds uttolkning av läroplansteorin görs en indelning i kategorier. Analysverktyget är delar av de didaktiska typologier som utformats i Englunds efterföljd. Resultatet visar att det föreligger stora variationer i såväl önskvärda innehållsval som vad man vill uppnå med undervisningen. Även kunskapssyn varierar. Samtliga lärare utgår dock från den större betydelse man anser att kristendomen har gentemot övriga förekommande religioner i det svenska samhället. Gemensamt är även målet att ändra elevernas inställning till religiöst liv inom alla religioner. En möjlig slutsats är att socialisationsinnehåll och ämneskaraktär präglas av den betydelse kristendomen ges.

Syftet med studien är att undersöka vad gymnasielärare i ämnet matematik anser vara de största svårigheterna med undervisningen i sitt ämne. Jag har också undersökt vad matematiklärarna anser att de gör och kan göra utifrån nuvarande förutsättningar för att komma till rätta med eller minska de angivna svårigheterna och vilka andra förändringar de anser skulle behövas. Undersökningen baseras på telefonintervjuer med 7 matematiklärare som arbetar inom gymnasieskolan under vårterminen 2011. Resultatet har kategoriserats utifrån tre nivåer, individnivå, gruppnivå och organisationsnivå. Det kategoriserade materialet har sedan jämförts med kommande förändringar på skolområdet i och med att nya styrdokument införs från förskola till gymnasieskolan. Undersökningen visar att matematiklärarna i första hand ser individrelaterade faktorer hos eleverna som problem och svårigheter men de menar samtidigt att orsakerna till dessa problem och svårigheter har sin grund på grupp- och organisationsnivå. När de beskrivna problemen och svårigheterna samt lärarnas åsikter om vilka åtgärder och förändringar som krävs, jämförs med de förändringar som genomförs i de nya styrdokumenten för förskola, grundskola och gymnasieskolan så visar det sig att de till stor del ligger i linje med varandra.

Denna studie handlar om hur lärare ser på elever med särskild fallenhet för matematik. Får de den stimulans som de behöver för att fortsätta att utvecklas gynnsamt? Studien har sin grund i en kvantitativ enkätundersökning. Resultatet från den undersökningen har byggts på och breddats med en kvalitativ undersökning, intervjuer med ett antal matematiklärare. De medverkande i den kvantitativa undersökningen är sjuttiofem lärare från förskoleklass upp till årskurs nio. I den kvalitativa undersökningen är det fyra lärare från två olika skolor representerade. Slutsatsen i denna studie utifrån de frågeställningar studien har, är att lärarna anser att de inte har den tiden som krävs för att ge möjligheter till stimulans för dessa elever. De flesta lärarna ansåg att alla elever skulle bli sedda men man prioriterade de lågpresterande eleverna. Resultatet visar även att de inte insåg vikten av att stimulera dessa elever, samtidigt som flertalet nämnde konsekvenser som följd av understimulering.

No description available.

Bakgrund: Utvecklingen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) har gått snabbt fram och idag lever vi i ett informationssamhälle. Studien handlar om lärarens IKT-användning i årskurs 1-3 sett ur ett lärandeperspektiv. Vi har undersökt alla skolor i en kommun i Västra Götaland. Som teoretisk forskningsbakgrund har vi använt oss av Vygotskijs sociokulturella teori och med stöd av Martons tankar om fenomenografi försöker vi ta reda på lärares uppfattningar och erfarenheter av IKT. Syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka vad som styr hur och om man använder datorn i det praktiska arbetet med elever i årskurs 1-3, sett ur ett lärandeperspektiv. Våra frågeställningar utifrån syftet är; Vad påverkar lärarens användning av IKT i undervisningen för elever i årskurs 1-3? Vilka förutsättningar för användandet finns det i de skolor som vi undersöker? Vilken uppfattning har läraren till att använda IKT som ett verktyg i ett lärandesyfte? Metod: Som metod har vi använt oss av en kvalitativ och kvantitativ studie, i form av en triangulering – enkäter, observation, samtal. För att analysera vårt empiriska material, har vi sammanställt intervjusvar och de öppna frågorna i enkäten för att behandla kvalitativ data och gjort korstabeller för att behandla kvantitativ data. Resultat: Resultatet i studien visar att det ser väldigt olika ut på skolorna i kommunen, både vad det gäller förutsättningar och möjligheter och det var stor skillnad mellan de kommunala skolorna och en friskola i kommunen. De flesta lärarna beskriver att de ser stora möjligheter med att använda IKT i undervisningen. Många lärare ser samspel som en betydelsefull faktor sett ur ett lärandeperspektiv, vilket kan kopplas till den tanke Vygotskijs sociokulturella teori förespråkar.  Man påtalar dock att det finns många hinder som påverkar användandet av IKT.

Nivågruppering är ett väldebatterat ämne när det gäller hur man bör organisera undervisningen på bästa sätt. I matematikämnet har det historiskt varit vanligt att nivågruppera (exempelvis genom allmän och särskild kurs). Vi tror att lärarens roll för hur väl nivågrupperad undervisning fungerar är helt avgörande. Därför har vi valt att undersöka lärares syn på nivågruppering. Undersökningen är av kvalitativ art. Ett antal kvalitativa intervjuer med högstadielärare på två orter i Västerbottens län har genomförts. Den data som insamlats har sedan gåtts igenom och analyserats. Resultatet av denna studie indikerar att lärare generellt är positiva till nivågruppering. Man ser det som ett bra sätt att organisera undervisningen utifrån de resurser man har att tillgå idag. Flera av lärarna uttrycker dock att om man framförallt hade mindre klasser, skulle man kunna klara sig bra utan att nivågruppera, då man skulle hinna med att hjälpa sina elever på ett annat sätt. Lärarna har olika erfarenheter av nivågruppering, och stött på olika sorters nivågruppering, därför blir resultatet något spretigt.

Denna studie har sin grund i intervjuer som har genomförts med fyra verksamma lågstadielärare i två olika skolor. Syftet har varit att undersöka lärares didaktiska överväganden vid valet av skönlitterära texter för elever i årskurs 1-3. Fokus har legat på valet av högläsningslitteratur inom ramen för skönlitteratur. De frågeställningar som studien utgår ifrån berör de tankar och överväganden som påverkar valet av litteratur för de intervjuade lärarna. Under intervjuerna användes en intervjuguide, som gav struktur och vägledning. De svar som lärarna gav vid intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån ett fenomenografiskt synsätt samt ramfaktorteori. Svaren kategoriserades därefter under olika rubriker som grundade sig på de anledningar som lärarna angett var betydelsefulla vid valet av litteratur för undervisning med högläsning. De slutsatser som framkom var att det fanns störst andel språkligt gynnande aspekter som spelade in i det aktiva textvalet för lärarna. Det fanns också många andra bakomliggande orsaker till varför en viss text eller bok blev vald. Inom ramen för denna uppsats diskuterades sedan även det framkomna resultatet av denna studie i förhållande till den tidigare forskningen. Avslutningsvis gavs en genomgång av de pedagogiska konsekvenserna som denna studie har samt förslag på fortsatt forskning för att utveckla ämnesområdet.

I den här uppsatsen diskuteras lärarens motiv till läromedelsval i svenska, läromedlens innehåll samt vad läraren fokuserar på när det kommer till läsning. De frågeställningar vi utgick ifrån var vad lärarna har för motiv till läromedelsval när det kommer till läsutveckling, hur innehållet ser ut i läromedlen utifrån fyra aspekter som behandlar läsning och vilken aspekt som dominerar i lärarnas svenskundervisning enligt dem själva. Svaren på våra frågeställningar fick vi reda på genom att intervjua två lärare i mellanåren och analysera läromedel som används i deras undervisning. Det undersökta materialet består av två lärarintervjuer samt analyser av de två läromedel som användes av dessa lärare. Vi analyserade de två intervjuerna samt de två läromedlen utifrån fyra olika aspekter som behandlar skriftspråkliga förmågor för läsande. Resultatet på vår studie visar att aspekten läsförståelse är det som dominerar i både lärarnas svenskundervisning och läromedlen. När det kommer till motiven till läromedelsvalen så innefattar det många faktorer som exempelvis skolans budget, elevernas intresse och tidigare erfarenheter.

Utifrån en kvalitativ undersökning med inspiration av fenomenologin, har studiens syfte varit att undersöka lärarens förhållningssätt vid föräldrasamverkan ur ett lärarperspektiv. Vi har använt oss av tre principer från Lars Eriksons (2004) avhandling Föräldrar och skola som analysbegrepp för att bland annat fördjupa och pröva resultatet från vår empiri, men även för att pröva och analysera principerna. Våra två forskningsfrågor ligger till grund för studiens utformning, Vilka teman vid fenomenet föräldrasamverkan framträder då lärarens förhållningssätt studeras som levd erfarenhet samt Hur kan vi förstå lärarens levda erfarenhet i förhållande till Eriksons (2004) principer och hur kan principerna prövas i förhållande till vår empiri. Ur ett historiskt perspektiv har vi problematiserat föräldrasamverkan som en komplex relation som har förändrats från tidigt 1900- tal fram tills i dag. Vi har avslutat arbetet med en diskussion kring studiens delar. Studien utfördes genom en fenomenologiskt inspirerad intervjustudie med tillhörande intervjuguide, där frågorna var halvstrukturerade och informanterna gavs stort utrymme att dela med sig av sin livsvärld. Vi har intervjuat fyra grundskolelärare med olika lång yrkeserfarenhet i en kommunal skola. Intervjustudien har mynnat ut i två övergripande inriktningar av föräldrasamverkan med tillhörande teman, där en del kallas formell samverkan och den andre personlig/ omsorgsfull samverkan Vårt resultat visar att lärarens förhållningssätt som levd erfarenhet, påverkas av ovan nämnda teman. I dessa teman finns ständigt närvaron av situationens kontextuella betydelse och lärarens yrkeserfarenhet, likväl har Lgr 11 och rådande styrdokument framkommit som betydelsefulla för lärarens förhållningssätt. Det har framkommit att lärarna upplever att föräldrasamverkan i det stora hela är problemfritt, men som intervjustudien har visat så finns det också många svårigheter. Studien har även påvisat vikten av en fungerande föräldrasamverkan, då det kan hjälpa barnet att nå måluppfyllelse, vilket även forskning har visat. Vi sammankopplar det här resonemanget med strävan efter en likvärdig utbildning, där då en god föräldrasamverkan får en central roll.

Ämnet idrott och hälsa har genom åren ifrågasatts och det har diskuterats huruvida ämnet egentligen är ett bildningsämne. Kroppsideal är sedan år 2011 en explicit uttalad del av ämnesplanen (Skolverket, 2011) vilket tydliggör att ämnet består av både färdigheter i och kunskaper om. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa undervisar om kroppsideal och hur ett sådant undervisningsinnehåll kan förverkligas genom olika undervisningsmetoder. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare som undervisar på gymnasieskolor i Umeå eller Sundsvalls kommun. Analysmetoden fenomenografi användes för att tolka den insamlade empirin. Resultatet visade att den vanligaste undervisningsmetoden var klassdiskussioner och att ämnet examinerades muntligt antingen genom diskussioner eller gruppresentationer eller skriftligt genom reflektionsuppgifter. Lärarna fann svårigheter med att prioritera området kroppsideal.