<p>Syftet med denna studie är att studera hur ett språkutvecklande förhållningssätt kan yttra sig i planeringen, organiserandet och utförandet av en vardaglig rutin på förskolan nämligen måltiden och då specifikt lunchen. Jag har valt att fokusera på lunchen eftersom den är en vardaglig aktivitet som förekommer på varje svensk förskola. Undersökningens design utgörs av två komparativa fallstudier och jag använder mig av två kombinerade metoder. Dels gör jag två typer av strukturerade observationer och dels genomför jag ostrukturerade intervjuer. Jag har valt att undersökta två förskolor i Stockholmsområdet. Jag har gjort observationer på en avdelning med barn mellan 3 och 5 år på den ena förskolan och på en avdelning med endast 5-åringar på den andra förskolan. På varje avdelning har jag även intervjuat en lärare. Utifrån observationer och inspelningar beskriver jag hur måltiderna på de bägge förskolorna är organiserade och genomförda men även vilka typer av språkliga aktiviteter och vilka samtalsämnen som förekommer runt borden. Jag presenterar en sammanfattning av intervjuerna med lärarna där jag lyfter fram de möjligheter till lärande de ser och vad de har utgått ifrån i planeringen av måltidssituationen. Jag lyfter ut delar ur transkriptionerna från inspelningarna och analyserar dem utifrån vad lärarna sagt i intervjuerna och jag försöker även se vilka språkutvecklande kvaliteter som finns i de språkliga aktiviteter som förekommer runt borden. Slutligen diskuterar jag vilka förutsättningarna är för att kunna använda måltiden som en arena för språkutvecklande arbete.</p><p>The aim of the study is to examine how an awareness of language development can be expressed within the planning, organising and carrying out of a daily routine in the pre-school through the mealtime routine, and specifically the lunchtime routine. I have chosen to focus on the lunch because it constitutes a daily activity that is carried out every day in every Swedish pre-school. The design of the study is made up by two comparative case studies and I am using two combined methods, observations and unstructured interviews. The subjects of the study are two pre-school teachers in two different pre-schools in the area of Stockholm, one of them teaching in a group of three- to five year olds and the other in a group of only five year olds. I describe how the mealtime routines are carried out based on my observations and recordings from the pre-schools. I also describe what kind of lingual activity and subjects that occur during the meals. Finally I present a summary of the interviews with the teachers in which I present their views of which opportunities to learn there are to be found in the mealtime routine and what they have taken in consideration when planning it. I am using the transcriptions from my recordings to analyze them both according to what the teachers say in the interviews and according to what qualities I can find in the lingual activities which were taking place around the tables. Based on this again I discuss what conditions that are needed in order to be able to use the mealtime as an arena for language development.</p>

Syftet med denna studie är att studera hur ett språkutvecklande förhållningssätt kan yttra sig i planeringen, organiserandet och utförandet av en vardaglig rutin på förskolan nämligen måltiden och då specifikt lunchen. Jag har valt att fokusera på lunchen eftersom den är en vardaglig aktivitet som förekommer på varje svensk förskola. Undersökningens design utgörs av två komparativa fallstudier och jag använder mig av två kombinerade metoder. Dels gör jag två typer av strukturerade observationer och dels genomför jag ostrukturerade intervjuer. Jag har valt att undersökta två förskolor i Stockholmsområdet. Jag har gjort observationer på en avdelning med barn mellan 3 och 5 år på den ena förskolan och på en avdelning med endast 5-åringar på den andra förskolan. På varje avdelning har jag även intervjuat en lärare. Utifrån observationer och inspelningar beskriver jag hur måltiderna på de bägge förskolorna är organiserade och genomförda men även vilka typer av språkliga aktiviteter och vilka samtalsämnen som förekommer runt borden. Jag presenterar en sammanfattning av intervjuerna med lärarna där jag lyfter fram de möjligheter till lärande de ser och vad de har utgått ifrån i planeringen av måltidssituationen. Jag lyfter ut delar ur transkriptionerna från inspelningarna och analyserar dem utifrån vad lärarna sagt i intervjuerna och jag försöker även se vilka språkutvecklande kvaliteter som finns i de språkliga aktiviteter som förekommer runt borden. Slutligen diskuterar jag vilka förutsättningarna är för att kunna använda måltiden som en arena för språkutvecklande arbete. The aim of the study is to examine how an awareness of language development can be expressed within the planning, organising and carrying out of a daily routine in the pre-school through the mealtime routine, and specifically the lunchtime routine. I have chosen to focus on the lunch because it constitutes a daily activity that is carried out every day in every Swedish pre-school. The design of the study is made up by two comparative case studies and I am using two combined methods, observations and unstructured interviews. The subjects of the study are two pre-school teachers in two different pre-schools in the area of Stockholm, one of them teaching in a group of three- to five year olds and the other in a group of only five year olds. I describe how the mealtime routines are carried out based on my observations and recordings from the pre-schools. I also describe what kind of lingual activity and subjects that occur during the meals. Finally I present a summary of the interviews with the teachers in which I present their views of which opportunities to learn there are to be found in the mealtime routine and what they have taken in consideration when planning it. I am using the transcriptions from my recordings to analyze them both according to what the teachers say in the interviews and according to what qualities I can find in the lingual activities which were taking place around the tables. Based on this again I discuss what conditions that are needed in order to be able to use the mealtime as an arena for language development.

Syftet med arbetet var att genom litteraturstudier och intervjuer ta reda på hur lärare arbetar och upplever språk och språkutvecklingen hos elever med dyslexi och vilka hjälpmedel lärarna använder till elever med dyslexi.       Mina frågeställningar besvarades genom intervjuer och litteraturstudier.       Resultat visar tydligt att elever med dyslexi har ett behov av att få längre tid på sig, delta i väl förberedda lektioner och få muntliga instruktioner. När det gäller läsning och skrivning visar det tydligt att eleverna lätt tappar självförtroendet och intresset avtar för att fortsätta läsa och skriva. En ständig oro och ångest finns. Lärarrollen är viktig då det gäller att möta eleven på rätt sätt, använda olika arbetstätt genom att eleven får vara både i smågrupper och helklass där den traditionella lärarledda undervisningen är gynnsam. Resultatet visar även att det finns många och bra hjälpmedel för att eleven ska få stöd i sin undervisning vilket överensstämmer med specialpedagogens svar och den litteratur jag läst.      Specialpedagogen hade stor kunskap och erfarenhet om vad litteraturen säger gällande elever med dyslexi.

Inledning: Kommunikation är central del i vårt samhälle och behövligt för att fungera. Alla kan inte prata men alla kan kommunicera. När inte det verbala språket finns eller inte är tillräckligt behövs det alternativa metoder för att göra sig förstådd på. En aktuell metod som används i förskolans verksamhet är TAKK. Denna studie handlar om hur pedagoger i förskolans verksamhet arbetar praktiskt med “tecken som alternativ och kompletterande kommunikation”(TAKK) för att stödja barns kommunikation och språkutveckling. Syfte: Syftet med studien är genom TAKK undersöka hur tecken som alternativt kompletterande kommunikation används praktiskt under samlingen och den fria leken för att gynna barns språkutveckling. Frågeställningar som vi hade i studien. Vilket sätt kan man se kommunikations samspel mellan pedagog och barn med hjälp av TAKK i samlingssituationer? Hur använder barn TAKK i sin kommunikation under den fria leken? På vilket sätt är pedagogerna på de olika avdelningarna närvarande under barnens fria lek? Hur använder pedagogerna sig av TAKK? Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod där öppna observationer använts för att samla in data. En yngre barns avdelning och äldre barns avdelning medverkade. Det insamlade materialet analyserades och sammanställdes för att ge ett tillförlitligt resultat som besvarade syftet med studien. Resultat: Resultat av studien visar att både pedagoger och barn använder sig av tecken i samspel under samlingen, belyser utvalda ord och förstärkningar. Pedagogerna på för de äldre barnen var inte närvarande under den fria leken. Pedagoger för de yngre barnen var närvarande använder tecken i interaktion med barnen och förstärker ord i sammanhanget. Barnen använde sig av TAKK i samspel med varandra. Resultatet visade även att pedagogerna på de olika avdelningarna använde i vissa fall sig av TAKK i form av uppmaning till barnen.