I studien undersöks läroböcker i Naturkunskap 1a1 med avseende att studera vilka miljöfrågor som tas upp i ämnet och vilket utrymme frågorna får. De perspektiven läroböckerna har på miljöfrågorna kommer att undersökas i syfte till att studera i vilken grad läroböckerna erbjuder pluralism i perspektiven, vilket skulle innebära att miljöfrågorna beskrivs utifrån flera olika perspektiv. Läroböckernas perspektiv på miljöfrågornas orsak, konsekvens samt vem som bär ansvaret för att de löses undersöks. Även vilka tidsperspektiv miljöfrågorna beskrivs utifrån och huruvida någon mellanmänsklig konflikt presenterades studeras. Läroböckerna undersöks med kvantitativa textanalyser av de fem läroböcker i ämnet Naturkunskap 1a1 som har kommit ut efter att läroplanen för gymnasieskolan gjordes om 2011. Resultatet varierar något mellan läroböckerna. Sju miljöfrågor behandlas i alla fem läroböcker: global uppvärmning, biologisk mångfald, miljögifter, övergödning, försurning, förändrat landskap samt joniserande strålning, varav den förstnämnde ges störst utrymme. Resultatet visar att en pluralism finns i läroböckerna när det handlar om de kategorier som undersöks. När det gäller var i världen konsekvenserna anges ge effekt är Sverige, Östersjön och Europa de områden som oftast nämns, till skillnad från Australien och Sydamerika som sällan anges i de sammanhangen. Framtidsperspektivet ges inte lika stort utrymme som det historiska perspektivet. Genom att följa en definition på en pluralistisk undervisning som innebär att många olika perspektiv framhävs visar resultaten att läroböckerna har en viss pluralism, även då den inte är fullständig gällande alla miljöfrågor.

<p>Syftet med det här examensarbetet är att utifrån lärares perspektiv beskriva och analysera miljöundervisning på gymnasieskolan. Eftersom jag är intresserad av den miljöundervisning som alla gymnasieelever möter valde jag att enbart fokusera på lärare som undervisar i</p><p>kärnämneskurserna samhällskunskap A och naturkunskap A. Det är framförallt tre olika</p><p>aspekter av undervisningen som studeras: innehåll, arbetssätt och mål. Jag vill skapa en bild över vad miljöundervisningen handlar om, vilka metoder lärarna använder i sin undervisning och redogöra för lärarnas tankar kring undervisningens mål och dess framtid.</p><p>Undersökningen grundar sig på både kvantitativa och kvalitativa arbetsmetoder. Dels genomfördes en enkätundersökning för att ge studien bredd, dels intervjuade jag fem lärare för att även få fram ett djup. En annan anledning till att jag använde enkäter är att jag utgick från lärarnas svar på dessa då passande intervjupersoner valdes ut. Den huvudsakliga fokusen lades sedan på intervjuerna eftersom det är genom dessa som jag bäst får fram lärarnas tankar och åsikter.</p><p>Resultaten visar att lärarna lägger stor vikt vid hållbar utveckling och att de strävar efter att öka elevernas medvetenhet. Fokus ligger på framtiden och undervisningen har ett brett perspektiv som väver in olika aspekter. Det finns en önskan om att eleverna ska bli ansvarstagande genom att se konsekvenserna av olika livsstilar och handlande. Dessutom tas aktuella ämnen gärna upp i undervisningen för att ge möjligheter till att påverka elevernas värderingar. Ett arbetssätt som lärarna uppskattar är samtal och diskussioner eftersom eleverna då behöver reflektera samtidigt som de aktiveras. Lärarna anser att det finns behov</p><p>av förbättringar, och det är tydligt att samverkan över ämnesgränserna skulle bidra till att utveckla miljöundervisningen.</p>

Syftet med det här examensarbetet är att utifrån lärares perspektiv beskriva och analysera miljöundervisning på gymnasieskolan. Eftersom jag är intresserad av den miljöundervisning som alla gymnasieelever möter valde jag att enbart fokusera på lärare som undervisar i kärnämneskurserna samhällskunskap A och naturkunskap A. Det är framförallt tre olika aspekter av undervisningen som studeras: innehåll, arbetssätt och mål. Jag vill skapa en bild över vad miljöundervisningen handlar om, vilka metoder lärarna använder i sin undervisning och redogöra för lärarnas tankar kring undervisningens mål och dess framtid. Undersökningen grundar sig på både kvantitativa och kvalitativa arbetsmetoder. Dels genomfördes en enkätundersökning för att ge studien bredd, dels intervjuade jag fem lärare för att även få fram ett djup. En annan anledning till att jag använde enkäter är att jag utgick från lärarnas svar på dessa då passande intervjupersoner valdes ut. Den huvudsakliga fokusen lades sedan på intervjuerna eftersom det är genom dessa som jag bäst får fram lärarnas tankar och åsikter. Resultaten visar att lärarna lägger stor vikt vid hållbar utveckling och att de strävar efter att öka elevernas medvetenhet. Fokus ligger på framtiden och undervisningen har ett brett perspektiv som väver in olika aspekter. Det finns en önskan om att eleverna ska bli ansvarstagande genom att se konsekvenserna av olika livsstilar och handlande. Dessutom tas aktuella ämnen gärna upp i undervisningen för att ge möjligheter till att påverka elevernas värderingar. Ett arbetssätt som lärarna uppskattar är samtal och diskussioner eftersom eleverna då behöver reflektera samtidigt som de aktiveras. Lärarna anser att det finns behov av förbättringar, och det är tydligt att samverkan över ämnesgränserna skulle bidra till att utveckla miljöundervisningen.

I detta arbete har jag gjort en enkätundersökning för att se om och hur lärare arbetar med hållbar utveckling inom religionsämnet. Jag presenterar olika miljödidaktiska inriktningar samt redogör för hur de abrahamitiska religionerna, asiatiska religioner och naturreligioner ser på ekologi och hållbar utveckling.

Detta examensarbete handlar om hur pedagoger ser på utevistelse och dess lärande samt hur de använder utevistelse i sitt pedagogiska arbete. Frågeställningarna som ställdes var: Hur ser pedagoger på utevistelse och lärande? Hur använder de utevistelse i sitt pedagogiska arbete? Begreppen arbetet utgick ifrån för att kunna svara på frågeställningarna var barns rörelseglädje och miljödidaktik. För att ta reda på detta användes enkätundersökning som metod. Enkätundersökningarna skickades ut till de förskolor i en viss kommun, som förskolecheferna godkände. Resultatet från enkäterna som skickades ut visade på att det var en blandning mellan de båda begreppen som användes i denna undersökning.  De flesta gångerna förskolorna gick till lekparken eller skogen var både planerade och oplanerade, då pedagogerna ansåg att barnen behöver båda. / The purpose with this study was to see how preschool-teachers see on the time outdoors and the learning it leads to, and also how they use the time outdoors in their educational work. The questions were as following: How do preschool-teachers look upon the time outdoors and learning? How do preschool-teachers use the time outdoors in their educational work? The concepts of children’s joy of movement and environmental didactics were assumed to answer the questions in this study. To answer these questions survey were used as a method. The survey was sent out to most of the preschools in a municipality. The results of the surveys that came back showed that it’s a mixture of the both concepts that were used in this study and that the most times at the playground or in the woods were both planned and unplanned, because the teacher’s assumes that the children needs both.

Syftet i denna uppsats är att undersöka hur väl lärares och elevers förståelse för begreppet hållbar utveckling stämmer överens med de mål och riktlinjer som satts upp av politiker. Hur väl förankras de beslut som tas på nationell och internationell politisk nivå och hur appliceras detta i skolan? Det känns viktigt att de beslut som tas av våra politiker inte enbart är fina ord utan innehåll och verkan utan att ett aktivt arbete sker på alla nivåer för att verkställa dessa beslut. Hur kan vi bäst uppnå en god kunskap och förståelse för hållbar utveckling hos dagens elever? Genom elevenkäter som delats ut till elever i årskurs två i en skola strax norr om Stockholm, enkätundersökning bland yrkesverksamma pedagoger på lågstadiet och i förskoleklass, samt studier av aktuell forskning inom hållbar utveckling och didaktik ämnar denna uppsats att undersöka lärares och elevers förståelse för hållbar utveckling. Lärare inom svensk skola visade sig i den undersökning som här gjorts inneha relativt goda kunskaper om hållbar utveckling. Enkätundersökningen visade dock på en stor spridning av både förståelse för begreppet hållbar utveckling, samt ibland en rent oacceptabel låg grad av inslag av hållbar utveckling i den faktiska undervisningen. Detta trots att vi har samma styrdokument och ska sträva efter en skola där eleverna ges en likvärdig utbildning som vilar på Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens (Wingborg, http://www.skolverket.se, 2013).

To be educated in global climate issues can be challenging for pupils. This may contribute to anxiety and feelings of helplessness. Global climate change may also be a challenge for educators to convey to young learners, f-3. Educators can experience various problems when it comes to teaching about climate issues. The subject of climate change is a broad and complex area, according to the studied material in our thesis. Studies indicate that each individual's past experience and environmental approach represents a starting point and has an impact on the way to teach the subject. The purpose of this essay is to gain a wider knowledge of the difficulties that teachers describe when it comes to teaching about global climate issues in primary school. The question this thesis will be based on is the following: How do primary teachers reason about education in complex sustainability issues and pupils "climate worries?” In order to answer our question, we have performed an empirical study in form of a semi-structured interview. The empirical material consists of four interviews. To analyse our empirical work, we have used a content analysis. Because of the timeframe and access to schools to perform the interviews, our empirical data is limited. The result of our empirical data shows that teachers see difficulties, but also possibilities in teaching about climate issues. One possibility is that by getting to know your pupils and by being able to "read" their reactions, the teacher can plan their education in an effective manner. The results of our study and analysis also indicate that teachers believe that their pupils need to use their emotions, when they are learning about global perspectives like climate issues. A minor part of our study indicates that teachers training programme can be developed in the area around teaching about complex perspectives. This could be one step closer to a future where teachers and pupils create knowledge for sustainable development, together.