Utomhuspedagogik är en ämnesöverskridande arbetsmetod där elevernas arbetslust är central och lärandet sker genom samverkan mellan reflektion och intryck. Undervisningen genomförs i utemiljö i form av naturlandskap och bebyggda miljöer. Forskning visar att utomhuspedagogik har goda effekter i ett flertal aspekter. Gemenskapen i undervisningsgruppen främjas och eleverna övar sociala förmågor i verkliga situationer. Syftet med denna studie är att utreda och redogöra för de hinder och möjligheter för elever att medverka i undervisning i utemiljö. Detta examensarbete har som fokus att ta reda på hur lärare tänker kring differentiering för att ge möjlighet till alla elever att ta del av utomhuspedagogik och hur de förverkligar detta i sin undervisning. Studien är kvalitativ och data har insamlats via intervjuer av 5 lärare vid olika skolor. Intervjuerna transkriberades och svaren indelades enligt frågeställningar och analyserades utgående från hermeneutisk ansats. Studien visar att lärarna ser stora möjligheter och att de genom planering och förarbete medverkar till att riskerna inte blir hinder för undervisningen. Differentieringen sker inom miljöval, undervisning och tidsplanering.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vilken inställning elever har till NO och teknik. I undersökningen användes enkäter som är utformade som intervjublad, med öppna svarsfrågor, vilket gör att det är elevernas tankar som framkommer i svaren. Det är 320 elever från fyra olika skolor i årskurserna 4-6, som är med i studien. Detta för att resultat mellan skolor skulle kunna jämföras. Av resultaten framgår att de flesta eleverna har en positiv inställning till NO och teknik. De kommer med bra svar till varför de tror att ämnena är viktiga i undervisningen. Men de har också svårt att skilja på om de har NO eller teknik i undervisningen. Det är ingen större skillnad mellan skolorna på svaren från eleverna. Vi måste uppmärksamma eleverna på när NO respektive teknik sker i undervisningen och relatera ämnena till vardagslivet, så eleverna får förståelse för när de kan använda det de lär sig. Vilket kan göra att elevernas motivation och intresse ökar för dessa.

Syftet med denna studie är att undersöka olika grundskolors resursfördelning till de praktiskt-estetiska ämnena i förhållande till NO-ämnena, samt diskutera vilka kunskapsvärderingar detta återspeglar. Studien jämför förutsättningar kopplade till ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler och utbildning/behörighet hos lärare mellan praktiskt-estetiska ämnen och NO-ämnen. Frågeställningarna som använts för att studera detta är följande: Vilka skillnader finns mellan praktiskt-estetiska ämnens och naturorienterade ämnens villkor vad gäller ramfaktorerna: ekonomi, tid, lokaler samt lärares utbildning och behörighet? samt Vilka kunskapsvärderingar återspeglas i ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler, och lärares utbildning och behörighet? Ambitionen har varit att identifiera eventuella skillnader mellan ämnesgrupperna inom ovan nämnda ramfaktorer för att kunna diskutera kunskapshierarki mellan de studerade ämnesgrupperna. I undersökningen har en enkätstudie med kvalitativa och kvantitativa frågor samt en kvalitativ intervjustudie genomförts. I enkätstudien deltog 59 lärare med sina erfarenheter och i intervjustudien, som bestod av två intervjuer med skolledare, belyses skolledarperspektivet.Resultatet visar att det går att diskutera kunskapshierarki mellan praktiskt-estetiska ämnen och NO-ämnen. Våra resultat pekar på att det är vanligare att det förekommer obehöriga lärare inom praktiskt-estetiska ämnen än inom NO-ämnen. Resultaten visar att det utifrån denna studie inte går att dra några generella slutsatser kring skillnader i ekonomiska resursfördelningen mellan ämnesgrupperna. Dock visar undersökningen att resurserna i hög grad verkar påverkas av lärarnas egna engagemang, något som i sin tur kan påverkas av rådande samhällsvärderingar där vissa lärare uppfattar vissa ämnen som viktigare än andra.

<p>Syftet med examensarbetet var att undersöka vilken inställning elever har till NO och teknik. I undersökningen användes enkäter som är utformade som intervjublad, med öppna svarsfrågor, vilket gör att det är elevernas tankar som framkommer i svaren. Det är 320 elever från fyra olika skolor i årskurserna 4-6, som är med i studien. Detta för att resultat mellan skolor skulle kunna jämföras. Av resultaten framgår att de flesta eleverna har en positiv inställning till NO och teknik. De kommer med bra svar till varför de tror att ämnena är viktiga i undervisningen. Men de har också svårt att skilja på om de har NO eller teknik i undervisningen. Det är ingen större skillnad mellan skolorna på svaren från eleverna. Vi måste uppmärksamma eleverna på när NO respektive teknik sker i undervisningen och relatera ämnena till vardagslivet, så eleverna får förståelse för när de kan använda det de lär sig. Vilket kan göra att elevernas motivation och intresse ökar för dessa.</p>

Cvetanovski, Daniela (2010). Undervisning i NO för alla. Kartläggning av NO-undervisningen på fyra institutioner inom Statens institutionsstyrelse i Södra Regionen (Teaching science subjects for all. Identification of science subjects teaching at four institutions in the Statens Institutionsstyrelse in Southern Region). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med examensarbetet är att få en ökad kunskap om hur NO-undervisningen på institutioner inom Statens institutionsstyrelse, SiS, bedrivs samt att kunna ge förslag på hur man kan utveckla NO-undervisningen på institutionerna. Den här undersökningen är baserad på djupintervjuer med fyra informanter som arbetar på var sin institution inom SiS i Södra regionen. Som kompletterande metod har observationer använts. Resultatet av undersökningen är att NO-undervisning finns, men den varierar. Orsakerna bakom variationerna är otillräckliga resurser inom organisationen. Hit räknas bristen på behöriga NO-lärare, för få lärare samt begränsad och snäv planeringstid. Även inställningen hos delar av den pedagogiska personalen gentemot NO-ämnena spelar stor roll. Varierande form av NO-undervisning existerar, utvecklingsmöjligheterna är påtagliga och viktigast av allt är att viljan att utvecklas hos lärarna inom Statens institutionsstyrelse är substantiell.

Vår studie handlar om lärarens engagemang att fånga elevernas nyfikenhet och intresse i de naturorienterande ämnena. Syftet med studien var att ta reda på vilka metoder som fungerar bäst för att öka elevernas intresse och nyfikenhet för NO-ämnena. Vi använde oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod för att besvara vår fråga. Frågan vi ville ha svar på var: Hur gör lärare för att stimulera elevernas nyfikenhet och intresse i NO-ämnena i F-3 idag? Vi kategoriserade vår insamlade data för att analysera och bearbeta dessa i vår studie, kategorierna tog form utifrån svaren vi fick av våra sex informanter. I resultatet framkommer det att utomhuspedagogik och natur och teknik för alla (NTA) är två mycket omtyckta undervisningsmetoder. Slutsatsen vi drog är att barnen har ett naturligt intresse och de är villiga att jobba inom ämnet NO.

Syftet med studien är att undersöka hur lärares attityder påverkar elevernas intresse inom de naturorienterande ämnena. Kvalitativa metoder såsom intervjuer och observationer har använts för att nå ett representativ resultat. Både lärare och elever har intervjuats och vid elevintervjuerna användes bildstöd för att förenkla elevernas svar. Resultatet delades upp i två kategoriseringar av lärare A och lärare B för att kunna ställa de två lärares attityder mot varandra och därigenom se skillnader och vilken påverkan de har på eleverna. Slutsatsen är att lärarnas attityder kan påverka elevernas intresse men att det inte går att ge ett definitivt svar då det finns flera påverkande faktorer. Dessa faktorer kan vara konflikter, vilken tidpunkt på dagen lektionen är placerad och vilka läromedel som används.

Studier och forskning har visat att elever har olika förmågor samt varierande motivation, vilket påverkar läroprocessen hos eleverna och deras lust att fortsätta att studera naturvetenskapliga ämnen på gymnasium och högskola. Orsaken är att de anser NOämnen och det naturvetenskapliga språket vara svårt att förstå, de innehåller abstrakta tankar och teorier som är svåra att omvandlas till konkreta begrepp i verkligheten och att detta kräver extra ansträngning. Undersökningen i det här arbetet utfördes som en enkätstudie på grundskolor i södra Sverige. Syftet med undersökningen var att undersöka elevernas motivation till biologilärande och språk och vilka lärometoder som skall användas i klassrummet utifrån elevernas perspektiv. Resultaten visade att många elever erkänner att man kan lära sig NO-ämnen och nå höga betyg om man anstränger sig. Vidare visades det att eleverna kan fördelas i olika motivationsnivåer; motiverade, ej motiverade och varken motiverade eller ej. Deras motivation påverkar biologilärandet och hur de upplever ämnet. Utifrån elevernas svar påvilka didaktiska metoder de ansåg vara bättre visade det sig att det är viktigt för eleverna att de begriper lektionen helt från genomgångarna innan de genomför laborationer eller andra praktiska metoder. Detta tyder på att läraren spelar en stor roll i lärandet.

Arbetets syfte var att undersöka hur elever och föräldrar med svenska som andraspråkupplevde experiment som hemuppgift i de naturvetenskapliga ämnena och i vad månföräldrarna kunde och ville hjälpa sitt barn med hemuppgifterna. Vi har även undersökt ivilken omfattning modersmålet användes och vilken betydelse modersmålet hade vidhemuppgiftens utförande. Elever i år 5-6 intervjuades och deras föräldrar fick svara på ettfrågeformulär. Samtliga elever och föräldrar som deltog i undersökningen hade en positivinställning till NO-experiment som hemuppgift. När föräldrarna arbetade tillsammans medsina barn med hemuppgifterna användes modersmålet mer eller mindre i samtliga hemeftersom det var lättare för föräldrarna att kommunicera på sitt modersmål. Eleverna däremottyckte att det inte hade någon betydelse vilket språk de använde.

En av, om inte den viktigaste rollen i skolan, är lärarens roll. Läraren måste följa läroplanen, men hen har fortfarande ett stort inflytande i hur undervisningen ser ut. Vi som blivande lärare med fördjupningsämnet naturkunskap samt teknik har därför ett intresse för lärares uppfattningar, specifikt sagt lärares uppfattningar kring utomhuspedagogiken inom no-ämnena. Därför kommer vi att redogöra för lärares uppfattningar av utomhuspedagogik i no-ämnena, detta kommer att göras genom fokus på tre aspekter, nämligen för- och nackdelar, kunskapsinhämtning och syfte. Denna studien är kvalitativ och dess data har samlats in genom intervjuer av 5 grundskollärare från 2 olika skolor. Vi har även använt oss av pragmatismen som analysverktyg. Resultatet visade att lärarna i studien hade en positiv syn av utomhuspedagogiken. De anser att fördelarna överväger nackdelarna och att den har en positiv effekt på elevernas kunskapsinhämtning vid undervisningen av no-ämnena. Syftet med denna typen av undervisning visade sig även vara utnyttjandet av utomhuspedagogikens autenticitet, sinnesstimulering och möjligheter till förstahandserfarenheter.