<p>Den praktiska kunskapen synliggörs inte i lika stor utsträckning som den teoretiska,</p><p>och vikten av praktiska kunskaper för ungdomar med utvecklingsstörning</p><p>uppmärksammas sällan.</p><p>Uppsatsens syfte är därför att undersöka den praktiska kunskapen i praktisktestetiska</p><p>ämnen på gymnasiesärskolan samt att verka för att synliggöra denna</p><p>praktiska kunskap och dess mervärden. Uppsatsen ger en översikt av vad praktisk</p><p>kunskap är, vilka diskurser som finns kring praktisk kunskap idag, samt fakta om</p><p>utvecklingsstörning och särskola, och skapande i praktiskt-estetiska ämnen.</p><p>Genom att göra två semistrukturerade intervjuundersökningar, en med en grupp</p><p>pedagoger som undervisar i praktiskt-estetiska ämnen på gymnasiesärskolan, och en</p><p>med 9 verksamhetsträningsprogramselever ville jag skaffa mig en uppfattning om</p><p>hur undervisningen ser ut i praktiskt-estetiska ämnen på gymnasiesärskolan idag.</p><p>Sammanfattningsvis kom jag fram till att skapande verksamhet på</p><p>gymnasiesärskolan ger eleverna glädje, bättre självförtroende och många olika</p><p>sorters kunskaper och färdigheter, viktiga både för nuet och vuxenlivet, och eftersom</p><p>många särskoleelever har begränsade möjligheter att uttrycka sig i tal och skrift är</p><p>det viktigt för dem att få uttrycka sig genom att skapa i praktiskt-estetiska ämnen.</p><p>Jag kom också fram till att det finns en tudelning mellan praktiska och teoretiska</p><p>ämnen på gymnasiesärskolan och att eleverna kan göra kunskapsvinster om</p><p>pedagogerna arbetar mer ämnesöverskridande. Vidare fann jag att många personer</p><p>med utvecklingsstörning har ett speciellt och personligt uttryck i sina alster.</p>

Den praktiska kunskapen synliggörs inte i lika stor utsträckning som den teoretiska, och vikten av praktiska kunskaper för ungdomar med utvecklingsstörning uppmärksammas sällan. Uppsatsens syfte är därför att undersöka den praktiska kunskapen i praktisktestetiska ämnen på gymnasiesärskolan samt att verka för att synliggöra denna praktiska kunskap och dess mervärden. Uppsatsen ger en översikt av vad praktisk kunskap är, vilka diskurser som finns kring praktisk kunskap idag, samt fakta om utvecklingsstörning och särskola, och skapande i praktiskt-estetiska ämnen. Genom att göra två semistrukturerade intervjuundersökningar, en med en grupp pedagoger som undervisar i praktiskt-estetiska ämnen på gymnasiesärskolan, och en med 9 verksamhetsträningsprogramselever ville jag skaffa mig en uppfattning om hur undervisningen ser ut i praktiskt-estetiska ämnen på gymnasiesärskolan idag. Sammanfattningsvis kom jag fram till att skapande verksamhet på gymnasiesärskolan ger eleverna glädje, bättre självförtroende och många olika sorters kunskaper och färdigheter, viktiga både för nuet och vuxenlivet, och eftersom många särskoleelever har begränsade möjligheter att uttrycka sig i tal och skrift är det viktigt för dem att få uttrycka sig genom att skapa i praktiskt-estetiska ämnen. Jag kom också fram till att det finns en tudelning mellan praktiska och teoretiska ämnen på gymnasiesärskolan och att eleverna kan göra kunskapsvinster om pedagogerna arbetar mer ämnesöverskridande. Vidare fann jag att många personer med utvecklingsstörning har ett speciellt och personligt uttryck i sina alster.

Syftet med studien är att undersöka hur ett antal lärare undervisar nyanlända elever i de praktiskt- estetiska ämnena hem- och konsumentkunskap och textilslöjd samt i det teoretiska ämnet svenska som andraspråk. Detta till en bakgrund av att de praktiskt- estetiska ämnena ses som lämpliga att använda som sluss då nyanlända elever ska övergå till reguljära klasser.  Studiens frågeställningar ämnar undersöka huruvida och i vilken grad lärarna i de olika ämnena anpassar och kontextualiserar undervisningen för nyanlända elever.   Studien tar avstamp i en tro om att språkutveckling sker i socialinteraktion i kombination med praktiskt undervisning med kognitivt utmanande lärosituationer. Frågeställningar belyses ur ett sociokulturellt perspektiv där Jim Cummins modell för andraspråkselever används som analysverktyg. Modellen utgörs av två nivåer, kognitiv nivå och graden av situationsberoende/kontextualisering och syftar till att hjälpa lärare att lägga undervisningen på en nivå där eleven får stöd av kontexten samtidigt som hen blir kognitivt utmanad.   För att besvara studiens syfte och frågeställningar utfördes fem semistrukturerade intervjuer och fem högstrukturerade observationer med fem lärare på två skolor i olika kommuner i Mellansverige, där samtliga lärare undervisade nyanlända elever i ett eller flera ämnen.   Resultatet visar att lärarna oberoende av ämne anpassar undervisningen på ett likartat sätt genom förenklingar. Lärarna i svenska som andraspråk anpassar dock undervisningen i större omfattning än lärarna i de praktiskt- estetiska ämnena. Ytterligare resultat som kan utläsas ur empirin är att ämnet hem- och konsumentkunskap utmärker sig då ämnet ofta håller sig på en nivå där eleverna får kontextuell hjälp samtidigt som de blir kognitivt utmanade.   Slutsatsen är att de praktiskt- estetiska ämnena kopplar samman teori och praktik vilket gör att undervisningen kontextualiseras på ett naturligt sätt.

Syftet med denna studie är att undersöka olika grundskolors resursfördelning till de praktiskt-estetiska ämnena i förhållande till NO-ämnena, samt diskutera vilka kunskapsvärderingar detta återspeglar. Studien jämför förutsättningar kopplade till ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler och utbildning/behörighet hos lärare mellan praktiskt-estetiska ämnen och NO-ämnen. Frågeställningarna som använts för att studera detta är följande: Vilka skillnader finns mellan praktiskt-estetiska ämnens och naturorienterade ämnens villkor vad gäller ramfaktorerna: ekonomi, tid, lokaler samt lärares utbildning och behörighet? samt Vilka kunskapsvärderingar återspeglas i ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler, och lärares utbildning och behörighet? Ambitionen har varit att identifiera eventuella skillnader mellan ämnesgrupperna inom ovan nämnda ramfaktorer för att kunna diskutera kunskapshierarki mellan de studerade ämnesgrupperna. I undersökningen har en enkätstudie med kvalitativa och kvantitativa frågor samt en kvalitativ intervjustudie genomförts. I enkätstudien deltog 59 lärare med sina erfarenheter och i intervjustudien, som bestod av två intervjuer med skolledare, belyses skolledarperspektivet.Resultatet visar att det går att diskutera kunskapshierarki mellan praktiskt-estetiska ämnen och NO-ämnen. Våra resultat pekar på att det är vanligare att det förekommer obehöriga lärare inom praktiskt-estetiska ämnen än inom NO-ämnen. Resultaten visar att det utifrån denna studie inte går att dra några generella slutsatser kring skillnader i ekonomiska resursfördelningen mellan ämnesgrupperna. Dock visar undersökningen att resurserna i hög grad verkar påverkas av lärarnas egna engagemang, något som i sin tur kan påverkas av rådande samhällsvärderingar där vissa lärare uppfattar vissa ämnen som viktigare än andra.

Syftet med denna studie var att jämföra lärares syn på ämnena bild samt idrott och hälsas betydelse och villkor på mellanstadiet. Lärares syn på vad som legitimerar att ämnena bör finnas i skolan är en del av den skolkod som ramar in skolorna. Tillsammans med de villkor som finns inom ämnena är dessa ramfaktorer som påverkar undervisningen. Studien har därför undersökt åtta olika lärares syn på ämnena genom kvalitativa intervjuer. Sammanlagt har två idrottslärare, två bildlärare samt fyra klasslärare, som alla arbetar på mellanstadiet, intervjuats. Dessa intervjuer analyserades sedan utifrån en fenomenografisk metodansats, vilket resulterade i sju olika kategorier. Resultatet visar att alla undersökta lärare ser ämnena som betydelsefulla men utifrån anledningar. Främst legitimeras ämnena utifrån att de bidrar till att uppfylla övergripande mål för skolan. Detta genom att de anses stödja de teoretiska ämnena, elevernas personliga utveckling samt elevernas välmående. Två av de lärare som undervisar i ämnena legitimerar även dessa utifrån att de bidrar med ämnesspecifika kunskaper. De ramfaktorer som anses viktiga för undervisningen handlar om tid, antalet elever, materiella resurser samt en stöttande chef och kollegor. Studien har didaktisk relevans eftersom olika syner på ämnenas betydelse för elever synliggörs och på så sätt kan väcka diskussion om vad som bör legitimera ämnena. Genom att besvara denna fråga kan också de villkor som tilldelas ämnena diskuteras.