Denna studie syftar till att ta reda på hur de barn i förskolan som har ett annat modersmål än svenska inkluderas i barngruppen. Att inkluderas innebär för dessa barn att de tillsammans med övriga barn i barngruppen betraktas som en helhet. Detta medför att inga barn exkluderas för sina olikheter och att olikheter främjar lärandet. Jag upplever att förskollärarna har ett stort ansvar för hur barnens situation ser ut, och därför har dessa varit mitt studieobjekt. Min empiriska undersökning gjordes med tre förskollärare på tre olika förskolor. Med varje förskollärare genomfördes en direkt intervju med förutbestämda frågor, där förskolläraren också gavs utrymme att prata fritt. Övrig insamling av material för studien har skett i form av litteratursökning. Bakgrunden till studien bygger på erfarenheter av ett bristande förhållningssätt hos förskolepersonalen samt ett modersmålsstöd som innebär en exkludering för barnet. Resultatet visar att ett relativt medvetet förhållningssätt förekommer hos personalen vilket gynnar barnets inkludering. Däremot missgynnas barnet av det modersmålsstöd som finns i förskolan. / This study aims to find out how the children in preschool who have another mother tongue than Swedish are included in the group of children. Being included means that all children in the group are considered as an entirety, which means that no child should be excluded and that diversity promotes learning. I feel that preschool teachers have great responsibility for the children’s situation, that is why preeschool teachers have been focused in my study. My empirical study is done with three preschool teachers in three different preschools. An interview with predetermined questions has been made with each one. They where also allowed to talk freely around the questions. Other data collection for the study has been done by reading relevant literature. The study takes its starting point in my experiences of a lack of attitude in preschool staff, as well as a mother tongues support that results in excluding the child. The result shows that a conscious approach among the staff exists which promotes the child's inclusion. It also shows that the mother tongue support that children get does not benefit them in preschool.

Följande studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar specialpedagoger och förskollärare har gällande hur de samverkar för att skapa förutsättningar för flerspråkiga barns språkutveckling. Empiri har samlats in i form av semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger och förskollärare som arbetar i förskoleenheter med många flerspråkiga barn. Resultatet tyder på att det finns en rad utmaningar vad gäller förskolans uppdrag att utveckla barnens modersmål och att språkutveckling hos flerspråkiga barn främst handlar om att utveckla det svenska språket. Strategier för att utveckla barnens svenska bygger främst på att kontextualisera och skapa förståelse i kommunikationen genom olika typer av multimodala hjälpmedel. Då det gäller att utveckla barnens modersmål handlar strategier främst om att samverka med andra aktörer så som processtödjare, brobyggare och föräldrar. Specialpedagoger samverkar med förskollärare då det uppstår problem gällande barnens utveckling av svenska språket. Specialpedagogerna ger då förskollärarna stöd genom handledning och i vissa fall avlastning. Det är tydligt att pedagogerna vill ha ett kritiskt perspektiv på barn i behov av särskilt stöd men då det handlar om språkstörning framträder det kompensatoriska perspektivet. Vilka perspektiv som får råda beror på etiska aspekter och vem som har makten att bestämma. Här förefaller politiker, arbetsgivare, föräldrar och logopeder ha stor inverkan på förskolans arbete.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring betydelsen av barns modersmål och hur de arbetar med modersmålsutveckling i barngrupper med många olika modersmål. Enligt läroplanen för förskolan har alla barn rätt till stöd i modersmålsutveckling och det framkommer även i skollagen. De frågeställningar som studien utgår från behandlar hur förskollärare resonerar kring modersmålets betydelse, vilka verktyg och strategier som används i arbetet och de utmaningar de ställs inför i stöttandet av barns modersmål i barngrupper där många olika modersmål finns representerade. Studien bygger på kvalitativ metod där sju förskollärare från tre olika kommuner har intervjuats. Det sociokulturella perspektivet och centrala begrepp ligger till grund för analysen. Det framkommer hur förskollärarna resonerar kring modersmålets betydelse för barns språkutveckling och att förskollärarna använder olika strategier och verktyg i arbetet med barns modersmål. Alla förskollärare i studien använder föräldrar i stöttandet av modersmålet då de inte kan språket. Andra hjälpmedel som böcker, bilder och spel används för att främja barns språkutveckling. Det framkommer även att det är en utmaning för förskollärarna då det inte finns något uttalat arbetsätt och att det är en brist på tillgång på konkret material.

Syftet med uppsatsen är att se hur Garcías (2009a: 318ff) principer om social rättvisa och social träning kan tillämpas i grupper med flera olika förstaspråk. I min studie undersöker jag hur en lärare förhåller sig till dessa två strategiska principer vid arbetet med flerspråkighet som resurs i en femteklass. Jag har använt mig av fallstudie och metodologisk triangulering, en metodkombination bestående av observation, enkät och intervju.   Resultatet visar att lärarens arbete till stor del tar fasta på Garcías två strategiska principer. Läraren arbetar mycket för att elevernas attityd till varandras språk ska vara positiv och uppmuntrande. Skolan har ett flerspråkigt perspektiv med fokus på positiv förstärkning men det saknas utsmyckningar i skolans lokaler och litteratur på andra språk. Läraren arbetar aktivt med att integrera elevernas förstaspråk i undervisningen och hennes arbete har spridit sig till andra lärare men hon saknar mer samarbete med modersmålslärarna. Alla elever använder flera språk under en dag och har utvecklat sina språkkunskaper under läsåret. Föräldrarna till eleverna är mer insatta i sina barns skolarbete nu, detta tack vare hennes fokus på flerspråkighet. En svårighet är att alla språk inte har minst två talare i klassen vilket gör att alla elever inte kan använda sitt förstaspråk för att skapa ”sense-making”.

Vår studie handlar om samverkan med vårdnadshavare som talar andra modersmål än svenska. I studien visar vi på den komplexitet som samverkansarbete innebär för fem förskol-lärare som arbetar på olika förskolor i en stor stad i Mellansverige. Studien har genomförts inom ett socialkonstruktionistiskt ramverk, genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien har varit att synliggöra förskollärares uppfattningar kring samverkan med vårdnadshavare som talar andra modersmål än svenska. De förskollärare vi har intervjuat har uttryckt både positiva och negativa uppfattningar om samverkan med vårdnadshavare med andra modersmål än svenska. Vår studies resultat visar en mångfacetterad bild av samver-kansarbete mellan hem och förskola. Vidare visar vår studie en stor kontrast mellan olika för-skollärares attityder och uppfattningar kring samverkan med vårdnadshavare med andra mo-dersmål än svenska, och att detta i sin tur skulle kunna påverka samverkansarbetet. Resultatet av vår studie visar även att avsaknaden av översatta styrdokument får negativa konsekvenser för förskollärares möjligheter att förmedla förskolan syfte och uppdrag till vårdnadshavare som inte talar svenska som modersmål. Våra resultat pekar på att förskollärares kulturella kompetens och förmåga att arbeta interkulturellt har stor påverkan på hur de uttrycker sig om samverkan med vårdnadshavare med andra modersmål än svenska.

Sweden is today often defined as a multicultural society. The implications on organizing and providing information in public libraries are many, since the systems presently used in the western hemisphere are not adapted to multi-cultural information. This thesis aims to outline ethical and practical problems that arise when organising and providing information concerning cultures other than western, and not least, when dealing with material in other scripts. With this theoretical framework the thesis examines the website of the International Library in Stockholm, a website built to serve users of different languages and scripts than Swedish. The research questions in this thesis are: 1, what specific problems can be distinguished within library work in a multicultural and multilingual environment? 2, what problems and needs were considered in the creation and design of the International Library’s website? And 3, can examples of problems and possible solutions of these be seen in the information and it’s organisation on the International Library’s website? The empiric material consists of the International Library’s website, and interviews with three informants involved in developing it. The study of the website has been conducted in two parts; in the first I have examined what kind of information has been made available on the website and how this connects to the library’s mission. The second part is a study of the material that has become searchable on the website, on how it is searchable, how it is classified and catalogued, and what kind of information is included in the records of the catalogue. The result of the thesis is that both practical and ideological problems arise in information organization and -provision in other languages and scripts. These problems can result in difficulties for users to find the information they need, an effect that in turn counters the thought of everybody’s equal right to public libraries and the information they provide. The study of the website shows the possibilities and limitations of providing multicultural and multilingual library services on the web.

The purpose of this master’s thesis is to investigate how librarians approach to the multicultural collection development and which methods they use in providing library materials in minority languages. The questions to be answered are: which methods the libraries use when purchasing library materials in minority languages, how the respondents experience that the minority user groups needs are met in the library and how the multicultural competence of the staff is used in the libraries. For this purpose the qualitative interviews with 6 librarians in Gothenburg are conducted, mainly from the libraries in the immigrant-dense parts of the city, while the study being concentrated on 6 language groups of library users. The study’s theoretical framework is based on theories of multiculturalism, culture, identity and bilingualism. The results of the study reveal the major problems with purchasing library materials in minority languages: the lack of language proficiency, meagre bookmarkets and publishing in some languages along with copyright problems with sound and video recordings. The lack of language proficiency causes cataloguing problems which is why the respondents hope that in the future the purchasing and the cataloguing are going to be provided centrally. The study also reveals insufficient and sporadic consulting of the user communities for the purpose of collection development and the lack of active measures for employing more multilingual staff. The results indicate the need of more substantial involving the ethnic communities into the library services in order to avoid their cultural alienation and segregation.

The underlying purpose of this study is to see whether a library focused solely on providing literature in other languages than Swedish serves as a unifying, integrating force, or as an agent for division and exclusion. The study focuses on the International Library in Stockholm. The authors have created a profile of the visitors of the selected library, concerning their characteristics, their library habits and their perceptions of the International library. This profile has then been compared with the staff’s perception of the visitors as a group. To assemble data in order to create a profile of the visitors, a survey has been conducted looking into factors such as age, language, native country, educational level, reasons for coming to the library and attitudes towards the library. A small group of the staff, five persons, have been interviewed to inquire about their attitudes towards and perceptions of the visitors, as well as attitudes towards issues such as multilingualism, and their estimation of the importance of and right to literature in ones mother tongue. The authors found that the visitors are a very heterogeneous group of people, with various backgrounds and language skills. A larger number than expected were Swedish speaking and ethnic Swedes. The staff’s impression of the visitors was largely in accordance with our findings. The staff expressed a strong belief in the idea that access to literature in one’s mother tongue can actually be helpful when one is trying to settle in a new country. Although other libraries may be reluctant to handle literature in foreign languages, the staff of the International Library feels that their expertise helps to ensure the inhabitants of the greater Stockholm area good quality and access to literature in many languages. / Uppsatsnivå: D

This Master’s thesis examines different retrieval strategies used in cross-language information retrieval (CLIR). The aim was to investigate if there were any differences between baseline queries and translated queries in retrieval effectiveness; how the retrieval effectiveness was affected by query structuring and if the results differed between different languages. The languages used in this study were Swedish, English and Finnish. 30 topics from the TrecUta collection were translated into Swedish and Finnish. Baseline queries in Swedish and Finnish were made and translated into English using a dictionary and thereby simulating automatic translation. The queries were expanded by adding all the translations from the main entries to the queries. Two kinds of queries – structured and unstructured – were designed. The queries were fed into the InQuery IR system which presented a list of retrieved documents where the relevant ones were marked. The performance of the queries was analysed by Query Performance Analyser (QPA). Average precision at seen relevant documents at DCV 10, average precision at DCV 10 and precision and recall at DCV 200 were used to measure the retrieval effectiveness. Despite the morphological differences between Swedish and Finnish, none or very small differences in retrieval performance were found, except when average precision at DCV 10 was used. The baseline queries performed the best results and the structured queries performed better in both Swedish and Finnish than the unstructured queries. The results are consistent with previous research. / Uppsatsnivå: D

AbstraktTitel: Lärares pedagogiska verktyg i undervisningen på omvårdnadsprogrammet för elever med svenska som andraspråkInstitution: Sektionen för lärarutbildningFörfattare: Jannice Gancarz, Ingrid OlssonHandledare: Ewa WictorDatum: 2012-05-25Examinator: Ole OlssonMedexaminator: Monica EklundAntal sidor: 46Bakgrund. Antalet äldre ökar i samhället. Inom vård och omsorg och särskilt inom äldreomsorgen kommer behovet av utbildad vårdpersonal att öka. För att motverka denna brist satsar samhället på att utbilda vuxna inom vård och omsorg till undersköterskor. En stor grupp som utbildas har svenska som andraspråk. Detta innebär att lärarna står inför utmaningar att utbilda elever med olika bakgrund och förutsättningar till ett yrke som handlar om att ta hand om sjuka, äldre människor och människor i behov av stöd.Syfte. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera på vilket sätt läraren arbetar för att stödja lärande hos elever med svenska som andraspråk på omvårdnadsprogrammetMetod. Kvalitativ ansats har används och sex lärare inom omvårdnadsprogrammet på Komvux har intervjuats. Lärarna har arbetat mellan ett halvt och 20 år. Vid intervjuerna användes frågeguide med öppna frågor och låg grad av standardisering.Resultatet har delats in i två huvudområden som innehåller kategorier och underkategorier. Huvudområdena är: Metoder lärare använder i sitt arbete för att utveckla elevernas möjlighet att tillgodogöra sig kunskap och Att nå målen. Det första huvudområdet beskriver vilka metoder lärarna använder för att stödja eleverna i undervisningen. I det andra huvudområdet beskrivs vad lärarna ser som utmaningar, möjligheter för att stödja eleverna i att nå målen och hur de använder elevernas erfarenheter.Konklusion av studien är att lärarna säger att de använder ett flertal metoder för att stödja elever med svenska som andraspråk. De säger även att elevernas erfarenheter tas till vara i undervisningen. Lärarna efterfrågar också mer kunskap och stöd bland annat av svenskalärare i hur de ska arbeta för att stödja elever med svenska som andraspråk