<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka problem samt lösningar i relation till informationsåtervinning över språkliga gränser. Metoden som har använts i uppsatsen är studier av forskningsmaterial inom lingvistik samt främst den relativt nya forskningsdisciplinen Cross-Language Information Retrieval (CLIR). I uppsatsen hävdas att världens alla olikartade språk i dagsläget måste betraktas som ett angeläget problem för informationsvetenskapen, ty språkliga skillnader utgör ännu ett stort hinder för den internationella informationsåtervinning som tekniska framsteg, uppkomsten av Internet, digitala bibliotek, globalisering, samt stora politiska förändringar i ett flertal länder runtom i världen under de senaste åren tekniskt och teoretiskt sett har möjliggjort. I uppsatsens första del redogörs för några universellt erkända lingvistiska skillnader mellan olika språk – i detta fall främst med exempel från europeiska språk – och vanliga problem som dessa kan bidra till angående översättningar från ett språk till ett annat. I uppsatsen hävdas att dessa skillnader och problem även måste anses som relevanta när det gäller informationsåtervinning över språkliga gränser. Uppsatsen fortskrider med att ta upp ämnet Cross-Language Information Retrieval (CLIR), inom vilken lösningar på flerspråkighet och språkskillnader inom informationsåtervinning försöker utvecklas och förbättras. Målet med CLIR är att en informationssökare så småningom skall kunna söka information på sitt modersmål men ändå hitta relevant information på flera andra språk. Ett ytterligare mål är att den återfunna informationen i sin helhet även skall kunna översättas till ett för sökaren önskat språk. Fyra olika översättningsmetoder som i dagsläget finns utvecklade inom CLIR för att automatiskt kunna översätta sökfrågor, ämnesord, eller, i vissa fall, hela dokument åt en informationssökare med lite eller ingen alls kunskap om det språk som han eller hon söker information på behandlas därefter. De fyra metoderna – identifierade som maskinöversättning, tesaurus- och ordboksöversättning, korpusbaserad översättning, samt ingen översättning – diskuteras även i relation till de lingvistiska problem och skillnader som har tagits upp i uppsatsens första del. Resultatet visar att språk är någonting mycket komplext och att de olika metoderna som hittills finns utvecklade ofta kan lösa något eller några av de uppmärksammade lingvistiska översättningssvårigheterna. Dock finns det inte någon utvecklad metod som i dagsläget kan lösa samtliga problem. Uppsatsen uppmärksammar emellertid även att CLIR-forskarna i hög grad är medvetna om de nuvarande metodernas uppenbara begränsningar och att man prövar att lösa detta genom att försöka kombinera flera olika översättningsmetoder i ett CLIR-system. Avslutningsvis redogörs även för CLIR-forskarnas förväntningar och förhoppningar inför framtiden.</p> / <p>This essay deals with information retrieval across languages by examining different types of literature in the research areas of linguistics and multilingual information retrieval. The essay argues that the many different languages that co-exist around the globe must be recognised as an essential obstacle for information science. The language barrier today remains a major impediment for the expansion of international information retrieval otherwise made technically and theoretically possible over the last few years by new technical developments, the Internet, digital libraries, globalisation, and moreover many political changes in several countries around the world. The first part of the essay explores linguistic differences and difficulties related to general translations from one language to another, using examples from mainly European languages. It is suggested that these problems and differences also must be acknowledged and regarded as highly important when it comes to information retrieval across languages. The essay continues by reporting on Cross-Language Information Retrieval (CLIR), a relatively new research area where methods for multilingual information retrieval are studied and developed. The object of CLIR is that people in the future shall be able to search for information in their native tongue, but still find relevant information in more than one language. Another goal for the future is the possibility to translate complete documents into a person’s language of preference. The essay reports on four different CLIR-methods currently established for automatically translating queries, subject headings, or, in some cases, complete documents, and thus aid people with little or no knowledge of the language in which he or she is looking for information. The four methods – identified as machine translation, translations using a multilingual thesaurus or a manually produced machine readable dictionary, corpus-based translation, and no translation – are discussed in relation to the linguistic translation difficulties mentioned in the paper’s initial part. The conclusion drawn is that language is exceedingly complex and that while the different CLIR-methods currently developed often can solve one or two of the acknowledged linguistic difficulties, none is able to overcome all. The essay also show, however, that CLIR-scientists are highly aware of the limitations of the different translation methods and that many are trying to get to terms with this by incorporating several sources of translation in one single CLIR-system. The essay finally concludes by looking at CLIR-scientists’ expectations and hopes for the future.</p>

<p>Arbetet är en studie över tyska avdelningen och engelska gruppen på Europaskolan i Mol i Belgien. Vi har i arbetet återgivit intervjuerna vi har gjort med lärare, föräldrar och elever vid Europaskolan. I vissa fall har intervjuerna genomförts på ett språk som inte är modersmål för endera parten i intervjusituationen, därför blir det en tolkning, blandat med våra iakttagelser och samtal som vi haft under tiden vi vistades i Belgien.</p><p>De yttre förutsättningarna för alla avdelningarna är bland annat stora klassrum och stor skolgård. Sedan går vi vidare till båda avdelningarnas lärarperspektiv, efter det kommer föräldraperspektivet och sist elevperspektivet.</p><p>I intervjuerna med lärarna kommer det fram att man arbetar efter det egna landets läroplan i språk, i orienteringsämnena finns en lokal läroplan, matematiken och europeiska timmarna styrs av en gemensam läroplan för Europaskolorna. Lärarna har alla genomgått en lärarutbildning typisk för sitt hemland.</p><p>Föräldrarna berättar alla att de inte har informerats om läroplanen, de har inte något inflytande på skolans verksamhet och att det inte finns någon föräldraförening. Eleverna berättar att inte de heller informerats om läroplanen, de har inte elevinflytande. Slutligen, konstaterar vi att de har en god språkundervisning, att de arbetar traditionellt med matematik och att de skulle behöva arbeta med elevinflytandet.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1997. Linda har senare bytt efternamn till "Andersson".

Idag växer var femte barn i Sverige upp med fler än ett språk i sin vardag. Flerspråkiga barn följer samma steg i sin språkutveckling som barn som växer upp med endast ett språk. Deras språkutveckling har dock några särskilda egenskaper, som kan te sig som avvikelser när man bedömer barnets språk med de aktuella tester i grammatik, ordförråd, fonologi, som oftast är normerade för enspråkiga barn. Det är mycket svårt att urskilja en typisk flerspråkig utveckling från en språkstörning med dagens kunskap och material. Denna studie har för syfte att undersöka barnets narrativa förmåga, med fokus på makrostrukturen i berättelsen, och undersöka om det föreligger en skillnad mellan enspråkiga och flerspråkiga barn, samt hur de flerspråkiga barnen presterar på sitt starkaste respektive svagaste språk. För detta ändamål har vi samlat in och jämfört berättelser hos 21 enspråkiga och 21 tvåspråkiga barn födda 2005 och 2006 (medelålder 6 år och 9 månader), med franska och/eller svenska som modersmål, både i Sverige och i Frankrike. Barnen har fått i uppgift att berätta två olika sagor, utifrån två bildserier med tydlig och identisk makrostruktur. Både bildsekvenserna och bedömningsmaterialet har utvecklats inom projektet Bi-SLI (Cost Action IS0804). Berättelserna har sedan analyserats och poängsatts utifrån makrostrukturen. Huvudresultatet visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan enspråkiga och flerspråkiga barns prestationer i vår studie (medelvärde 9,24p för de enspråkiga och 9,40p för de flerspråkiga, av 17p möjliga). Vårt resultat visar också att de flerspråkiga barnen presterar lika bra på båda sina språk, oavsett om ena språket är starkare än det andra (identiska medelvärden på 9,40p för både det svagaste och det starkaste språket). Dessa resultat tyder på att berättelsens makrostruktur kan vara en pålitlig markör för avvikande språkutveckling, oavsett om barnet har ett eller flera språk. Det innebär också att det kan räcka med att testa barnet enbart på ett av sina språk för att få en pålitlig uppfattning av hens narrativa förmåga. / In Sweden today one in five children grow up with more than one language in their environment. Multilingual children follow the same stages of language development as children who grow up speaking just one language. This language development of multilingual children however, has a set of distinctive characteristics that could be misinterpreted as anomalies when the available grammar, vocabulary and phonology tests created for monolingual children are used. It is very difficult to distinguish a typical multilingual development from a speech impairment, given today’s knowledge and material. The present study aims to look at children’s narrative abilities using a story’s macrostructure, and examine the possible differences between monolingual and multilingual children, as well as how the multilingual children perform in both their stronger and their weaker languages. To this end we have collated and compared narratives from 21 monolingual and 21 multilingual children born 2005 and 2006 (average age 6yrs 9months), with French and/or Swedish as their mother tongue, both in Sweden and France. The children were given the task of telling two different stories from two separate picture cards with clear and identical macrostructures. Both picture stories and assessment forms were developed within the Bi-SLI project (Cost Action IS0804). The stories were then analysed and scored based on their macrostructure.The main results showed that no significant difference was found between monolingual and multilingual children’s performance in our study (an average of 9,24p for the monolingual and9.40p for the multilingual children, out of 17 possible points). Our results also showed that the multilingual children performed equally well in either of their languages, even if one language was stronger than the other (identical average marks of 9,40 for both the weaker and the stronger language). These results indicate that a narrative’s macrostructure can be a reliable indicator for an anomalous language development, regardless whether the child has one or several languages. The results also show that it may be enough to test a child solely on one of his or her languages to obtain a reliable indication of their narrative abilities.

Arbetet är en studie över tyska avdelningen och engelska gruppen på Europaskolan i Mol i Belgien. Vi har i arbetet återgivit intervjuerna vi har gjort med lärare, föräldrar och elever vid Europaskolan. I vissa fall har intervjuerna genomförts på ett språk som inte är modersmål för endera parten i intervjusituationen, därför blir det en tolkning, blandat med våra iakttagelser och samtal som vi haft under tiden vi vistades i Belgien. De yttre förutsättningarna för alla avdelningarna är bland annat stora klassrum och stor skolgård. Sedan går vi vidare till båda avdelningarnas lärarperspektiv, efter det kommer föräldraperspektivet och sist elevperspektivet. I intervjuerna med lärarna kommer det fram att man arbetar efter det egna landets läroplan i språk, i orienteringsämnena finns en lokal läroplan, matematiken och europeiska timmarna styrs av en gemensam läroplan för Europaskolorna. Lärarna har alla genomgått en lärarutbildning typisk för sitt hemland. Föräldrarna berättar alla att de inte har informerats om läroplanen, de har inte något inflytande på skolans verksamhet och att det inte finns någon föräldraförening. Eleverna berättar att inte de heller informerats om läroplanen, de har inte elevinflytande. Slutligen, konstaterar vi att de har en god språkundervisning, att de arbetar traditionellt med matematik och att de skulle behöva arbeta med elevinflytandet. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1997. Linda har senare bytt efternamn till "Andersson".

Syftet med denna uppsats är att undersöka problem samt lösningar i relation till informationsåtervinning över språkliga gränser. Metoden som har använts i uppsatsen är studier av forskningsmaterial inom lingvistik samt främst den relativt nya forskningsdisciplinen Cross-Language Information Retrieval (CLIR). I uppsatsen hävdas att världens alla olikartade språk i dagsläget måste betraktas som ett angeläget problem för informationsvetenskapen, ty språkliga skillnader utgör ännu ett stort hinder för den internationella informationsåtervinning som tekniska framsteg, uppkomsten av Internet, digitala bibliotek, globalisering, samt stora politiska förändringar i ett flertal länder runtom i världen under de senaste åren tekniskt och teoretiskt sett har möjliggjort. I uppsatsens första del redogörs för några universellt erkända lingvistiska skillnader mellan olika språk – i detta fall främst med exempel från europeiska språk – och vanliga problem som dessa kan bidra till angående översättningar från ett språk till ett annat. I uppsatsen hävdas att dessa skillnader och problem även måste anses som relevanta när det gäller informationsåtervinning över språkliga gränser. Uppsatsen fortskrider med att ta upp ämnet Cross-Language Information Retrieval (CLIR), inom vilken lösningar på flerspråkighet och språkskillnader inom informationsåtervinning försöker utvecklas och förbättras. Målet med CLIR är att en informationssökare så småningom skall kunna söka information på sitt modersmål men ändå hitta relevant information på flera andra språk. Ett ytterligare mål är att den återfunna informationen i sin helhet även skall kunna översättas till ett för sökaren önskat språk. Fyra olika översättningsmetoder som i dagsläget finns utvecklade inom CLIR för att automatiskt kunna översätta sökfrågor, ämnesord, eller, i vissa fall, hela dokument åt en informationssökare med lite eller ingen alls kunskap om det språk som han eller hon söker information på behandlas därefter. De fyra metoderna – identifierade som maskinöversättning, tesaurus- och ordboksöversättning, korpusbaserad översättning, samt ingen översättning – diskuteras även i relation till de lingvistiska problem och skillnader som har tagits upp i uppsatsens första del. Resultatet visar att språk är någonting mycket komplext och att de olika metoderna som hittills finns utvecklade ofta kan lösa något eller några av de uppmärksammade lingvistiska översättningssvårigheterna. Dock finns det inte någon utvecklad metod som i dagsläget kan lösa samtliga problem. Uppsatsen uppmärksammar emellertid även att CLIR-forskarna i hög grad är medvetna om de nuvarande metodernas uppenbara begränsningar och att man prövar att lösa detta genom att försöka kombinera flera olika översättningsmetoder i ett CLIR-system. Avslutningsvis redogörs även för CLIR-forskarnas förväntningar och förhoppningar inför framtiden. / This essay deals with information retrieval across languages by examining different types of literature in the research areas of linguistics and multilingual information retrieval. The essay argues that the many different languages that co-exist around the globe must be recognised as an essential obstacle for information science. The language barrier today remains a major impediment for the expansion of international information retrieval otherwise made technically and theoretically possible over the last few years by new technical developments, the Internet, digital libraries, globalisation, and moreover many political changes in several countries around the world. The first part of the essay explores linguistic differences and difficulties related to general translations from one language to another, using examples from mainly European languages. It is suggested that these problems and differences also must be acknowledged and regarded as highly important when it comes to information retrieval across languages. The essay continues by reporting on Cross-Language Information Retrieval (CLIR), a relatively new research area where methods for multilingual information retrieval are studied and developed. The object of CLIR is that people in the future shall be able to search for information in their native tongue, but still find relevant information in more than one language. Another goal for the future is the possibility to translate complete documents into a person’s language of preference. The essay reports on four different CLIR-methods currently established for automatically translating queries, subject headings, or, in some cases, complete documents, and thus aid people with little or no knowledge of the language in which he or she is looking for information. The four methods – identified as machine translation, translations using a multilingual thesaurus or a manually produced machine readable dictionary, corpus-based translation, and no translation – are discussed in relation to the linguistic translation difficulties mentioned in the paper’s initial part. The conclusion drawn is that language is exceedingly complex and that while the different CLIR-methods currently developed often can solve one or two of the acknowledged linguistic difficulties, none is able to overcome all. The essay also show, however, that CLIR-scientists are highly aware of the limitations of the different translation methods and that many are trying to get to terms with this by incorporating several sources of translation in one single CLIR-system. The essay finally concludes by looking at CLIR-scientists’ expectations and hopes for the future.

Flerspråkig litteratur är långt ifrån ett nytt fenomen, men forskningsområdet är fortfarande mycket underutforskat. Syftet med studien är att studera språkväxling i flerspråkig lyrik sett ur ett translanguaging-perspektiv. Metoden utgörs av en analysmodell för flerspråkig skönlitteratur som är inspirerad av såväl språkvetenskapliga som litteraturvetenskapliga studier. Materialet består av totalt nio diktutdrag från tre diktsamlingar av tre olika författarskap. Resultatet visade att språkväxlingarna fyller mångahanda funktioner såsom att göra dikterna flerdimensionella, att deras form särskilt genom sina oklara språkgränser har betydelse för diktinnehållet, och att flera paralleller kan dras till tankar inom translanguaging-konceptet i fråga om effektiv kommunikation, språklig kreativitet och skapandet av ett utrymme för translanguaging. Slutsatsen är att flerspråkig lyrik är mångfacetterad med många tolkningsmöjligheter och att ett translanguaging-perspektiv gav resultatet en djupare innebörd.

The aim of the study is to investigate how multilingualism can be expressed in a classroom. With the aid of a qualitative approach applying the sociocultural perspective and with translanguaging as a theoretical framework, a fifth-grade class has been observed during three lessons in Swedish and mathematics. The class teacher was also asked to answer questions by email about how the pupils’ multilingualism was manifested in the classroom. The result shows that the teacher promotes the pupils’ opportunities for developing knowledge, language and identity by letting them translate words and summaries of texts from Swedish into their mother tongue. The pupils are helped by being allowed to use their multilingualism since they can help each other with words they do not understand and can carry on conversations with each other with no linguistic obstacles. By working in language groups, the pupils are allowed to converse with each other by switching between their languages and thereby creating further conditions for accomplishing the tasks with which they are presented.

The aim of this study is to investigate the ability of multilingual children to develop their mother tongue in preschool and what language developmental methods the pedagogues use to contribute to this. To answer this, the questions were broken down to investigate the availability of mother tongue support, how the pedagogues draw attention to children’s different native languages in the business, and what language developing approaches they use.   Through interviews with active pedagogues in pre-schools, the different conditions under which children are being supported in developing their mother tongue, how the mother tongue is highlighted in activities, and the different teaching methods of the pedagogues to develop children's languages is made visible. The study's results showed that pre-schools are aware of the importance of the mother tongue in language development and therefore offer the children some form of mother tongue support. They also try to help children learn each other's mother tongue and cultures to show openness to each other, but also gave examples of many different language developing ways of working.   To provide children with a language rich environment through interaction and conversation is the prerequisite for a good language development. By doing this in a language relevant for the child, pedagogues can provide support and opportunities for the child to develop their mother tongue, which facilitates secondary language learning.   The idea is to contribute knowledge and awareness about how pre-school pedagogues should and need to work with the mother tongue development of multilingual children to support the development of a second language

Det är idag en ökning av mångkulturalitet i det svenska samhället, något som ökar antalet flerspråkiga elever och skolan måste därför ge utrymme för språklig utveckling. Forskning visar dock att det enbart talas svenska i undervisningssammanhang, flerspråkiga elever ges inte möjlighet att använda olika språk vid kommunikation. Syftet med denna studie är att ta del av lärares erfarenheter av och kunskaper om en flerspråkig undervisning samt ta del av vilka metoder som används för att anpassa en flerspråkig undervisning. En transspråkande undervisning tillåter elever att använda sig av hela deras språkliga repertoar vid språk- och kunskapsutveckling, ytterligare en del av syftet är därmed även att ta del av lärares erfarenheter kring transspråkande undervisningsmetoder och som förhållningssätt. Den forskning som ligger till grund för studien utgår från flerspråkighetsforskning och fokuserar till största del på transspråkande. Utifrån vald forskning har teoretiska utgångspunkter för studien identifierats och dessa är det sociokulturella perspektivet samt teorier om andraspråksinlärning. För att samla in data genomfördes semistrukturerade intervjuer bestående av fem respondenter. Studiens resultat utifrån ett lärarperspektiv visade att en flerspråkig undervisning innebär både utmaningar och möjligheter för lärare och elever. De utmaningar som synliggjorts handlar om de missförstånd som uppstår på grund av språkliga brister, lärares oro samt ett tidskrävande arbete. Möjligheterna med en flerspråkig undervisning beskrevs av respondenterna som att det handlar om att synliggöra språklig och kulturell mångfald, att göra nytta för eleverna och deras vårdnadshavare samt att lärare och elever ingår i en gemenskap med varandra och bygger relationer.

The purpose of this study is to visulise how preschool teachers work pedagog- ically around reading aloud in a multilingual children's group. We want to in- vestigate preschool teachers' reasoning and planning around the reading situa- tion to see what pedagogical purpose that situation can have and what place it takes in the preschool activities. In addition, in our opinion, reading aloud in a multilingual children's group is perceived as particularly difficult when pre- school teachers need to stimulate each individual child's language develop- ment. Through reading aloud, we can work with the children actively with lit- erature to create the opportunity for imagination, creativity but primarily chil- dren's language development. Therefore, we have chosen to focus on the planned reading aloud situation. To investigate this, we interviewed eight active preschool teachers wereof six of them work in multilingual children's groups. We used an interview guide where the questions were intended to highlight the preschool teachers' experi- ences regarding the multilingual children's group and how they reason about the educational planning of reading aloud situations. When we wanted to in- vestigate the preschool teachers' perceptions and experiences, we used the phe- nomenographic method approach whose primary focus is to make the individ- ual's thoughts and experiences visible. The study's results shows a number of factors and working methods that sim- plify the work of reading aloud in a multilingual children's group. We have discovered five core parts that make up the whole for a high-quality reading situation. Concrete materials, literature selections, book talk, collaboration with the home and educational planning are methods that preschool teachers use to create a qualitative reading situation for all children regardless of lin- guistic knowledge. The study shows how a few preschool teachers reason about a planned reading aloud situation in general and do not specify them- selves in a specific native language. / Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare arbetar pedagogiskt kring högläsning i en flerspråkig barngrupp. Vi vill undersöka förskollärares resonemang och planering kring högläsningssituationen för att få syn på vilket pedagogiskt syfte den situationen kan ha och vilken plats den tar i verksam- heten. Dessutom är vår uppfattning att högläsning i en flerspråkig barngrupp upplevs som särskilt svår när förskollärare behöver stimulera varje enskilt barns språkutveckling. Genom högläsning kan vi tillsammans med barnen ar- beta aktivt med litteratur för att skapa möjlighet för fantasi, kreativitet men främst barns språkutveckling. Därför har vi valt att fokusera på den planerade högläsningssituationen. För att undersöka detta har vi intervjuat åtta verksamma förskollärare varav sex av dem arbetar i flerspråkiga barngrupper. Vi använde oss av en intervju- guide där frågorna syftade till att synliggöra förskollärarnas erfarenheter kring den flerspråkiga barngruppen samt hur de resonerar kring den pedagogiska pla- neringen av högläsningssituationer. Då vi ville undersöka förskollärarnas upp- fattningar och erfarenheter använde vi oss av den fenomenografiska metodan- satsen, vars primära fokus är att synliggöra individens tankar och upplevelser. Studiens resultat visar på ett antal faktorer och arbetssätt som förenklar arbetet med högläsning i en flerspråkig barngrupp. Vi har upptäckt fem kärndelar som utgör helheten för en kvalitativ högläsningssituation. Konkreta material, litte- raturval, boksamtal, samverkan med hemmet och pedagogisk planering är ar- betssätt som förskollärarna använder sig av för att skapa en kvalitativ högläs- ningssituation för alla barn oavsett språkliga kunskaper. Studien visar på hur ett flertal förskollärare resonerar kring en planerad högläsningssituation i all- mänhet och specificerar sig inte till ett specifikt modersmål.