Det finns ett problem angående vilka undervisningsmetoder som ska användas för att lyckas höja elevers kunskapsnivå i matematik. Denna studie görs för att undersöka math trails plats i matematikundervisning och då utifrån tre aspekter: de fem förmågorna, verklighetsanknytning och motivation. Math trail är en promenad där olika uppgifter genomförs längs vägen i syfte att upptäcka matematiken som finns runt omkring oss. Math trail kan ses vara en del av utomhuspedagogiken. På grund av att ingen forskning presenterats inom math trail väljer vi därför att lyfta fram forskning kring utomhuspedagogik. Många av dessa tidigare studier är gjorda utifrån lärares eller forskares perspektiv och därför väljer vi ett elevperspektiv. Syftet med studien är att beskriva elevers uppfattningar av att använda math trail i matematikundervisningen. Undersökningen görs kvalitativt där det empiriska materialet samlas in genom fokusgruppsamtal med elever från två högstadieklasser som genomfört ett math trail vi konstruerat. Materialet analyseras utifrån den fenomenografiska metoden och ger sex beskrivningskategorier: yttre omständigheter inverkar, lärares närvaro påverkar, gynnar samarbete, utmanande uppgifter, har nytta av samt variation från det ”vanliga”. Slutsatser som dras är kopplade till de tre aspekterna av matematikundervisning. Eleverna har uppfattningen att de får öva på alla fem förmågorna i ett math trail. Eleverna har uppfattningen att math trail grundas i verkligheten, visar på en nytta av matematiken och leder till en insikt att matematik kan finnas överallt. Math trail, uppfattar eleverna, påverkar deras motivation genom att det är en variation från deras ”vanliga” lektioner, eleverna vill bidra till att gruppen klarar uppgifterna och de ser en användning av matematiken. Eleverna uppfattar även math trail som ett praktiskt inslag.

Studiens syfte var att undersöka hur utvalda grundskollärare i de tidigare åren arbetar med andraspråkselever i matematikundervisningen med fokus på problemlösning. Detta då vi visste att språket har en betydande roll i matematiken och är en kritisk aspekt för andraspråkselever. Data samlades in genom fem intervjuer med verksamma lärare och en observation av en matematiklektion som hade fokus på problemlösning. Detta resulterade i att vi upptäckte att lärare inte anpassar sin matematikundervisning specifikt för andraspråkselever. De tog dock upp exempel på svårigheter som kan uppstå för andraspråkselever i problemlösningsuppgifter. Språket som ett hinder utgjorde en röd tråd i lärarnas svar.

Skolan är ett omdebatterat ämne i samhället och i massmedia. Under de senaste åren har en av de mest diskuterade frågorna i denna debatt varit läxornas vara eller icke vara. Då det inte finns krav på att läxan ska vara en del av elevens undervisning handlar debatten om huruvida den ska vara en del av undervisningen eller ej. Denna studies syfte är att belysa hur matematiklärare i årskurs 1-3 beskriver sitt användande eller icke användande av läxor i undervisningen. Den belyser även i vilken grad läxan anpassas utifrån individens behov och förutsättningar. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa, ostrukturerade intervjuer med sex informanter. Den insamlade datan bearbetades genom en innehållsanalys. Resultatet visade att det finns två olika kategorier bland de undersökta lärarna, de som använder eller de som inte använder sig av matematikläxor. Dock visade resultatet i denna studie att båda kategorierna använde sig av hemuppgifter av varierande slag. Vår förhoppning med denna studie är att lyfta fram lärares tankar som finns vid användandet eller icke användandet av matematikläxor. Detta för att lyfta för- och nackdelar som lärare upplever finns vid användandet eller icke användandet av läxor i matematikundervisningen.

Syftet med denna konsumtionsuppsats är att studera vad som händer med lärarrollen i klassrummet när IKT används i matematikundervisningen. Det görs genom att undersöka vilka argument som finns för att använda IKT, samt vilka möjligheter och utmaningar som finns för lärarrollen när IKT används i matematikundervisningen. Detta har undersökts genom en kvalitativ litteraturstudie där analysprocessen har bestått av att tolka forskares uttalanden i litteraturen om IKT i skolan generellt och mer specifikt i matematikundervisningen. De slutsatser, som kan dras av studien, är att IKT ska ses som ett verktyg för läraren att skapa variation i undervisningen, motivera samt skapa verklighetsanknytning för eleverna. Dock är det av vikt att läraren förstår hur IKT ska användas för att skapa goda lärförhållanden. För att åstadkomma detta måste läraren ha goda kunskaper i ämnet som ska läras ut, men även veta på vilket sätt det bör läras ut. När IKT användes i undervisningen ställs nya krav på läraren för att IKT ska fungera bra för både lärare och elever.

Lic.-avh. Luleå : Luleå tekniska univ., 2005.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 5 uppsatser. TIMSS = Trends in International Mathematics and Science Study.

Den här studien syftade till att undersöka några förskollärares syn på applikationer i matematikundervisningen i förskolan. En kvalitativ ansats har använts med semistrukturerade telefonintervjuer samt mailintervjuer som datainsamlingsmetod. Studien baseras på nio yrkesverksamma förskollärares beskrivningar angående applikationer i matematikundervisningen. Resultatet visar att förskollärare beskriver fler möjligheter än begränsningar med att implementera appar i matematikundervisningen. Förskollärarna berättar att apparna ger ökade möjligheter till variation i matematikundervisningen och till ett lustfyllt lärande. En begränsning som framkommer är att förskollärarna inte styr utbudet av apparna i förskolan. Studiens slutsats är att förskollärarna använder appar i matematikundervisningen med varierande syften.

Den här studiens syfte är att belysa hur lärare undervisar nyanlända elever med annan språkbakgrund än svenska i matematikundervisningen med fokus på nyanlända.Jag har genomfört en kvalitativ intervjustudie i form av djupintervjuer med tre ämneslärare i matematik på grundskolan, mellanstadiet. Resultatet pekar på att lärare identifierar olika orsaker till att eleverna har svårigheter i ämnet matematik. Det framkommer i resultatet att lärarna har svårt att definiera de bakomliggande orsakerna till elevernas. Det framkommer av resultatet att lärarna anser att de har för lite kunskap om nyanlända elever och vad som deras lärande kräver. Resultatet visar att lärarna anser att elevernas kognitiva förmågor, tidigare skolerfarenheter, elevernas föräldrars utbildningsnivå och elevernas språkkunskaper har betydelse för hur väl elevernas lyckas inom ämnet matematik. I resultatet framkommer hur viktigt kartläggningen av elevernas kunskaper är och att detta sker kontinuerligt. lärarna finner kartläggning av elevernas kunskap som viktig och kartlägger eleverna kontinuerligt. Lärarna använder sig av olika strategier för att möta nyanlända elevernas behov bland annat samarbete med modersmålslärare, att eleverna integrerar med varandra och stöttar varandra.

No description available.

No description available.