Syftet med denna studie var att få djupare förståelse och kunskaper om hur skriftliga räknemetoder kan presenteras och bearbetas i matematikundervisningen. För att tillägna sig förståelse och kunskaper om detta fenomen genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer bland lärare som har erfarenhet av att undervisa årskurs 3. Vid analysen skiljdes det relevanta ut från rådatan samt att en färgkodning skedde. Dessa sorterades och tre teman uppstod ur analysen, vilket blev grunden för resultatet. Resultatet visar att skriftlig huvudräkning och standardalgoritmer används främst men även andra räknemetoder förekommer. Dessutom skiljer sig anledningar om varför de används vilket delvis påverkar förloppet av hur skriftliga räknemetoder bearbetas i undervisningen. Arbetet i klassrummet kan skilja sig till vissa delar, till exempel hur matematikböckerna används.

Lic. avh. Luleå: Luleå tekniska univ., 2006.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Diss. (sammanfattning) Växjö : Växjö universitet, 2006. / Härtill 3 uppsatser.

Disputats, Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / På titelsiden: Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande. Referenslista s. 216-223.

Syftet med studien är att ta reda på några lärares och elevers inställning till användandet av beteendehantering, i matematikundervisningen. Studien genomförs i en grundskola i Australien. Metoderna som används är observation av två matematiklektioner och intervjuer med två lärare och  sex elever. Resultatet visar  att eleverna och lärarna har olika åsikter och tankar kring användandet av beteendehantering i undervisningen. Eleverna anser att beteendehanteringen leder till ett nervöst och aggressivt klimat i klassrummet, men de blir dock motiverade av att veta att de blir belönade om de beter sig korrekt och gör sitt bästa. Lärarna anser att beteendehanteringen är en nödvändighet för att lärande ska ske.

Skolverket visar att andraspråkselever har sämre resultat i matematik jämfört med sina jämnåriga kamrater. Problemet relateras oftast till kunskapsbrist i det svenska språket hos denna elevgrupp. Denna uppfattning kan påverka pedagogernas förehavande i klassen så att andra orsaker som har stor påverkan på andraspråkselevernas framgång i matematik ignoreras. Studier visar att språket inte är den främsta orsaken som påverkar elevernas förmåga att lyckas i matematik, utan det är själva undervisningen som inte anpassas efter elevernas olika förutsättningar. Det här arbetet är en kvalitativ studie som utförts i årskurs fyra. Studien innefattar observationer i en klass som består av tjugo elever däribland sex elever med annat modersmål än svenska. Dessutom har intervjuer genomförts med två pedagoger. Studien syftar till att ge fördjupad kunskap om hur matematikundervisningen i årskurs fyra organiseras för andraspråkselever. Elever från andra kulturer har ett annat modersmål och bär med sig erfarenheter och värden som skiljer sig från dominerande kulturen. Därför krävs det speciella insatser och kunskaper för att organisera en likvärdig undervisning i matematik som tar hänsyn till elevernas olika förutsättningar.Resultatet av studien visar att andraspråkselever i den observerade klassen saknar möjligheter att utvecklas i (svenska) språket och därmed i matematik. Matematikundervisningen utförs på ett traditionellt sätt som begränsar andraspråkselevernas chanser att samarbeta och kommunicera med andra elever. Resultatet visar också att kommunikationen mellan pedagogen och andraspråkseleverna är i behov av förbättring.

Bakgrund Det står i läroplanen att eleverna ska få bildning utifrån bland annat estetiska och sinnliga aspekter. Trots detta visar forskning att detta sker med begräsning i dagens skolor. Lärare tycker att det är svårt att använda sig av estetiska uttrycksformer på grund av bristande kunskaper inom de estetiska ämnena, liksom att tidsbristen är en bidragande orsak. De estetiska inslagen blir således mestadels trevliga avbrott i den ordinarie undervisningen där mönstret med en genomgång och sedan mestadels enskilt arbete genomsyrar lektionerna. Syfte Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elever som inte mött estetik tidigare i sin undervisning kan reagera när de får kombinera sång, drama och matematik för att ta till sig nya begrepp, syftet är också att undersöka på vilket sätt estetiken kan bidra till elevers förståelse för multiplikationens innebörd. Metod För att besvara våra forskningsfrågor samlade vi in data genom kvalitativa observationer under fyra lektionstillfällen. Vi agerade deltagare som observatör och observatör som deltagare med låg grad av struktur för att få en så autentisk bild som möjligt av tillfällena. Metoden valdes för att genom observation uppmärksamma om arbete med estetik bidrar till elevernas förståelse och se hur de reagerade på det för dem nya inlärningssättet. Teoretiskt perspektiv Som teoretiskt perspektiv har vi skapat ett verktyg inspirerat av de punkter som Moroye och Uhrmacher (2009) skriver är nödvändiga inslag när man ska arbeta estetiskt med eleverna. Resultat Resultatet av studien visade att elevers reaktioner på estetiska inslag var positiva i den mening att det togs emot med glädje och entusiasm av eleverna som uttryckligen sa att det var roligt. Resultatet visade vidare att estetiken möjliggjorde för eleverna i studien att utveckla förståelse för de matematiska begrepp de presenterades för och som de fick behandla med hjälp av estetiken

Den empiriska studien har för avsikt att undersöka gymnasielärares attityder till och upplevelse av hur de tillämpar verklighetsanpassad matematikundervisning. Metoden är enkäter och urvalsgruppen är samtliga matematiklärare vid tre olika gymnasieskolor i södra Sverige. Tidigare studier beaktas i samband med utvärderingen av resultaten som påvisar stora skillnader i lärarnas tolkning av begreppet vilket kan ge konsekvenser i undervisningen. Alla lärare i studien uppger sig vara positiva till att arbeta med verklighetsanpassad matematikundervisning där mer än hälften anser sig applicera detta en gång per vecka eller oftare. Preliminära resultat indikerar samband mellan olika faktorer och respons i studien, i vilka vidare studier skulle kunna ta sin utgångspunkt.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare som arbetar med barn och elever i åldrarna 1-10 inom olika verksamheter, beskriver att de integrerar surfplattan i matematikundervisningen. Vi utgick från följande frågeställningar: Vilket syfte har lärarna när de arbetar med surfplattan i matematikundervisningen? Hur beskriver lärarna att de använder sig av surfplattan i matematikundervisningen? Vilka möjligheter och hinder finns det med surfplattan i matematikundervisningen? För att besvara våra frågeställningar valde vi att göra en kvalitativ studie, där det sammanlagt ingår sex intervjuer som utförts i Sverige och Spanien. De intervjuade är lärare som arbetar med barn och elever i åldrarna 1-10 år inom olika verksamheter. Resultatet visar att även om surfplattan är ett nytt verktyg inom skolans värld, är samtliga intervjuade lärare positiva till användningen av den i matematikundervisningen. Det anses vara lättare att locka barnen till matematik med surfplattan då lärandet blir roligt och lustfyllt. Främst använder sig lärarna av surfplattan som ett kompletterande verktyg till matematikundervisningen. Dessutom går det att variera de applikationer som används för att passa lektionens syfte och barnens olika inlärningsförmågor. Nackdelarna med arbetssättet handlar främst om osäkerhet samt brist av erfarenhet bland lärarna vid integreringen av surfplattan i matematikundervisningen. Dessutom kan tekniska problem, som exempelvis att applikationerna inte kan användas med en viss modell av surfplatta, vara ett hinder.