Mathematics is a central topic in today’s society. There are many different approaches each teacher has their own way. In this essay, I compare four teachers’ mathematics teaching in two different countries with regard to ways of learning, particularly in the four operations. My purpose of this study was to examine the four teachers’ mathematics teaching, that is, which method they use. Two teachers was from Poland and two from Sweden, the teachers and schools are randomly selected. Two relevant questions were chosen to illustrate and compare the teacher’s approach. The first question is about which strategy the teacher uses and why. The second question is about how these approaches differ. My work is based on qualitative methodology, involving interviews and observations for me to gather the materials I need. I did two interviews and one observation in the Polish school and the same in Swedish school. The work is based on literature and theories that has been the most rewarding of my essay, theories about working and learning. My theory was based on Vygotsky and Piaget's ideas and theories. The theories used to support the analysis are the socio-cultural perspective and the constructivist perspective. The students in these schools have good math skills, even if it is in Swedish newspapers that Swedish students have less knowledge in comparison with other students around Europe. All teachers have their own way to learn. There is no approach that is the best, it all depends on the students. I can now say that it is a little difference.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att försöka ta reda på hur skolan bemöter de matematiskt begåvade eleverna. Utifrån detta syfte har två frågeställningar uppställts: Vad gör lärarna för att stimulera de begåvade eleverna? Anser sig lärarna ha tillräckliga resurser för att kunna tillgodose de begåvade elevernas behov? En kvalitativ intervjuundersökning med samtliga matematiklärare på en 7-9-skola har genomförts. På skolan har man nivåindelat eleverna genom att göra tre grupper av halva årskurser. Härigenom har även de duktiga grupperna kommit att innehålla elever som behöver mycket hjälp och undervisningsnivån är därför inte så hög. Schematekniska skäl har medfört att indelningen av eleverna inte har kunnat göras utifrån hela årskurser och i en årskurs inte alls. Innehållet i och upplägget av undervisningen ser olika ut hos de olika lärarna. Lärarna ställer sig positiva till att de begåvade eleverna får utgöra en egen grupp. De anser att tiden inte räcker till för dessa elever samt även att lokalerna lämnar en del övrigt att önska. Tänkbart är att ekonomiska orsaker ligger bakom den rådande situationen. Genom undersökningen har jag kommit fram till att lärarna med hänsyn till omständigheterna gör sitt bästa.

No description available.

I denna studie tas orsaker upp till varför elever inte svarar på textuppgifter i matematik samt exempel på hur läraren agerar under elevens problemlösningsarbete vilket är syftet med studien. Metoden som använts är aktionsforskning. Exempel på svårigheter är språkbrister i svenska och matematik, som stänger ute och orsakar låsningar för eleven. Andra orsaker är brister i lärandets grundförutsättningar som klassrumsklimat med arbetsro och lärarens förväntningar. Läraren kan genom sitt sätt att förklara på olika sätt nå eleven vilket leder till en progression. Vid problemlösning är det viktigt att låta eleven få uttrycka sina tankar genom att rita och skriva. Lärarens uppgift är då att koppla tillbaks till texten under lösningen och vid behov använda laborativa hjälpmedel för att aktivera fler sinnen.

Bakgrunden till uppsatsen är att de barn som börjar i skolan idag har betydligt mer förkunskaper än de som började på 40-talet. Ändå är trenden att eleverna uppvisar sjunkande resultat i matematik i grundskolan (Johansson och Wirth, 2007). Undersökningens syfte är att kartlägga resonemang bakom lärares val av arbetssätt inom matematik i årskurs 1. Vi gör följande definitioner: Med undervisningstradition inom matematik avses lärar-och läroboksstyrd undervisning, med fokus på abstrakta symboler, rätt svar och korrekta procedurer. Med metod för matematikinlärning menar vi strukturerade inlärningsmetoder baserade på forskning. Vår metod är en kvalitativ undersökning som bygger på tio intervjuer med lärare på fyra skolor i två olika kommuner. Vi drar slutsatsen att lärarna behöver mer kunskap om den senaste forskningen och om de strukturerade metoder för matematikinlärning som finns, för att på ett bättre sätt kunna fatta välgrundade beslut om vilka arbetssätt de ska använda i olika situationer. En annan slutsats vi har kommit fram till är att om fler lärare ser matematikens egenvärde kan fler barn få uppleva glädjen i att förstå matematik och utveckla tilltro till sin förmåga.

In this paper you can read about students’ opinion of teaching in mathematics. The study is done with eight students that were interviewed. The study is based on 16 questions about mathematic teaching. The questions covered student participation, how teachers should be, if they think mathematics is important, which approach to take in lessons and how student best learn. All the students agreed upon that mathematics is important and that a teacher neither should be too nice nor too strict. Half of the students want to be involved in the lesson plans and the other half is satisfied with the way it is now. The students like to work in pair or in smaller groups and they like to work in the textbook.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka några gymnasiesärskolelärares syn på motivation och förankring i styrdokumenten i ämnet matematik. Min utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, där delaktighet ligger till grund för motivationen. Delaktighet i det sociala sammanhanget samt i elevernas egen kunskapsutveckling. Jag har valt en kvalitativ ansats och en fenomenografisk analys, mitt fokus är att hitta skillnader i lärarnas uppfattningar kring motivation och styrdokument. Med stöd av denna ansats har jag valt åtta semistrukturerade intervjuer, som metod. Resultatet visar att det finns variationer på hur lärarna ser på motivation och utvecklingstörning. Utfallsrummet är inre förutsättningar för motivation med underkategorierna inuti individen och i samspel med andra och yttre förutsättningar för motivation. De strategier som lärarna sa sig använda för att motivera eleverna i matematikundervisningen handlar om undervisningsmetoder, återkoppling och relationer. Styrdokumenten används dold användning, som verktyg för läraren och som verktyg för eleverna.

Den här uppsatsen är en litteraturstudie vars syfte är att ge en inblick i läroboksstyrd undervisning i matematik sett ur ett lärarperspektiv. Frågeställningarna behandlar hur mycket och på vilket sätt läroboken används i matematikundervisningen i grundskolan samt vilka skäl som lyfts fram i litteraturen för att använda lärobokstyrd undervisning. Resultatet visar att lärobokstyrd undervisning är mycket vanlig undervisningsmetod som används i matematikundervisningen i grundskolan. Läroboken används för att enkelt kunna nivågruppera eleverna, för att underlätta för lärarens planering, som en lärare, som en garanti att läro- och kursplanens mål uppnås, som en uppslagsbok och att eleverna kan arbeta självständigt. De argument som lyfts fram i litteraturen för läroboksstyrd undervisning är att den undervisningsformen har en tradition, är tidsbesparande för bland annat nyutexaminerade lärare samt att matematikämnet är hierarkiskt uppbyggt. Ytterligare argument för lärobokstyrd undervisning är att den ger undervisningen struktur, läroboken innehåller differentierade uppgifter samt är en idéspridare för nya metoder. Uppsatsens resultat visar flera fördelar med läroboksstyrd undervisning. Det råder dock tveksamheter om hur läroboken används i undervisningen och ett av argumenten för läroboksstyrd undervisning vilket diskuteras. Det visar sig att läraren behöver ett kritiskt förhållningssätt till den här undervisningsformen.