Syftet med denna studie var att få djupare förståelse och kunskaper om hur skriftliga räknemetoder kan presenteras och bearbetas i matematikundervisningen. För att tillägna sig förståelse och kunskaper om detta fenomen genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer bland lärare som har erfarenhet av att undervisa årskurs 3. Vid analysen skiljdes det relevanta ut från rådatan samt att en färgkodning skedde. Dessa sorterades och tre teman uppstod ur analysen, vilket blev grunden för resultatet. Resultatet visar att skriftlig huvudräkning och standardalgoritmer används främst men även andra räknemetoder förekommer. Dessutom skiljer sig anledningar om varför de används vilket delvis påverkar förloppet av hur skriftliga räknemetoder bearbetas i undervisningen. Arbetet i klassrummet kan skilja sig till vissa delar, till exempel hur matematikböckerna används.

När en sakskada har uppstått i form av totalskada och det föreligger grund för skadeståndsansvar, aktualiseras frågan om skadeståndets storlek i form av egendomens värde enligt 5 kap. 7 § 1 st. skadeståndslagen. Värdeberäkningen grundas i tre olika värderingsmetoder; dagsvärdeprincipen, försäljningsvärdeprincipen och bruksvärdeprincipen. Vid tillämpningen av dessa metoder är det av betydelse att beakta de bakomliggande syftena med skadestånd. För att fastställa ändamålsenligheten hos de olika metoderna redovisas och diskuteras skadeståndets ändamål. Även de olika värderingsmetoderna redovisas och diskuteras i förhållande till den fastslagna ändamålsenligheten. Slutligen behandlas även Principles on European Tort Law, PETL, för att fungera som ett jämförelseobjekt och ge ytterligare en synvinkel. Resultatet av uppsatsen visar att ändamålsenligheten och lämpligheten av de olika värderingsmetoderna skiljer sig åt beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Generellt kan dock sägas att den skadelidandes intresse till återställande i form av återanskaffning av egendom är av stor betydelse för den skadelidande och bör därför beaktas vid skadeståndsberäkningen. Särskilt viktigt bör möjligheten till återanskaffning bli när den skadevållande gjort sig skyldig till brott, trots att det kan innebära att den skadevållandes intressen åsidosätts. Dagsvärdeprincipen tillgodoser den skadelidandes intressen, under förutsättning att avdrag för ålder och bruk samt nedsatt användbarhet och annan omständighet inte görs i alltför hög grad. Vid beräkningen får inte heller subjektiva omständigheter rörande den skadelidande medföra att egendom medges lägre värde än likartad egendom. Det borde inte heller ställas för höga krav på den skadelidande att förutse en prisökning. För försäljningsvärdeprincipen gäller att den skadelidandes intressen tillgodoses genom ersättning för beloppet som den skadelidande hade kunnat sälja egendomen för. Vid fastställandet av försäljningsvärdet ska eventuell handelsvinst inkluderas. Slutligen gäller att bruksvärdeprincipen är lämplig när egendomens skick medför ett lågt värde och den skadelidande kan återställas genom ersättning motsvarande hyra för motsvarande egendom. Av jämförelsen med PETL framkommer att det finns stora likheter mellan PETL och svensk rätt, men att det även föreligger skillnader. Den största skillnaden mellan regelverken är att värdeberäkningen enligt PETL görs enligt en konkret bedömning, medan bedömningen är abstrakt i svensk rätt. Konsekvensen av förhållandet mellan regelverken medför att det troligtvis är enklare för en skadelidande att erhålla ersättning för ett värde som motsvarar en verklig återanskaffning när skadeståndsbeloppet fastställs enligt PETL. Det finns emellertid ingenting som talar emot möjligheten att i svensk rätt göra en värdeberäkning utirån konkreta omständigheter. En sådan konkret bedömning borde således vara lämplig även inom svensk rätt.

Schur AB är ett företag i Eksjö som erbjuder sina kunder lösningar inom post- och tidningshantering. Bland dessa lösningar ingår ett transportsystem kallat Gripper TGG 3200 vilket transporterar tidningar från exempelvis pressen till olika enheter i packsalen. Transportsystemet drivs av ett antal asynkronmotorer, antalet motorer variera med avseende på hur lång transportsträckan är. Då drivstationer och motorer är de dyraste komponenterna i transportsystemet vill man minimera antalet av dessa Systemet är uppbyggt av aluminiumprofiler som gör att det kan skräddarsys efter kundens behov. I profilerna rullar enheterna som transporterar tidningen i en sammanlänkad kedja. För att kunna placera ut motorer med en given effekt krävs det att ett effektbehov beräknas för varje enskild profil. Detta för att övervinna diverse krafter som uppstår under drift. Med hjälp av detta kan precis så många motorer som krävs för att driva systemet placeras ut. I detta examensarbete har effektbehovet beräknats på de vanligaste profilerna i systemet. För att sedan simplifiera beräkningarna har en beräkningsmall utformats, där kan varje enskild profil beräknas. I mallen kan även hela transportsystemets effektbehov och längd överskådas. Med detta verktyg ser användaren snabbt när effektbehovet kommit till en gräns då en motor måste införas. / Schur AB is a company that specializes on post and paper management, they offer their clients a wide selection of solutions in these areas. One of these areas is a conveyor system called Gripper TGG 3200 which transports newspapers from the press to different packing units. The system is driven by a couple of asynchronous motors, the amount of motors used varies with the length of the complete system. Because the motors and the stations they are placed in are some of the most expensive parts in the system. There is a big interest of minimizing the amount of these units. The system is composed of aluminum profiles which makes the system modifiable for the customers’ needs. It’s in these profiles that the chain of units that transport the newspaper transfers from the press to packing machines throughout the customers’ factory floor. To be able to place a motor with a given power on the most efficient place in the system you need to obtain how much power is required to overcome all the different losses in the profile. Once you have obtained the power needed from the motor to overcome the losses in every profile you can easily place the motor. this master thesis the motor power has been calculated for all the common used profiles in the system. To simplify the calculations a template has been developed for each of the profiles and a summary for the complete system. With this template the user can easily overlook the entire system and see where the optimal place for the motor is.

I ett samhälle med högre och högre krav på företag att redovisa sin miljöpåverkan, vilket dessutom kan höja marknadsvärdet, har företag nu börjat söka information om hur deras avfall belastar miljön. Avfallshanteringsföretaget Renova AB har under de senaste åren fått allt fler frågor från sina kunder om vilken klimatbelastning avfallshanteringen har. Renova AB önskade därför ta fram en beräkningsmodell för detta, vilket lade grunden för detta examensarbete. Examensarbetet syftar till att Renova AB skall kunna ge sina kunder information om mängden fossilt koldioxidutsläpp, återvinnings- och deponeringsgrad, samt energiutvinning för kundens inlämnade avfall. Arbetets målsättning blev därför att förse Renova AB med ett beräkningsverktyg för detta. Genom att följa en metod liknande en livscykelanalys, framtogs ett Excel-baserat beräkningsverktyg. Resultatet av detta examensarbete är beräkningsverktyget som består av nio flikar. Endast en av flikarna fylls i av användaren för att specificera avfallet, därefter sker alla uträkningar automatiskt. Tre flikar representerar avfallstyperna, som beräkningarna kan utföras på i den nuvarande versionen. Det är i dessa flikar som användaren får reda på resultatet av beräkningarna. I denna version kan beräkningar utföras för träavfall, brännbart avfall och osorterat avfall. Två flikar innehåller alla beräkningars referensvärden, likt en databas. Det är i dessa flikar som uppdateringar kan göras, för att verktyget skall följa de förändringar som verksamheten genomgår. I en av flikarna finns de processträd som beskriver avfallets flöde genom Renova AB, och två flikar presenterar och förklarar verktyget för användaren. Beräkningsverktyget kan användas på fler sätt än för retrospektiva koldioxidberäkningar. Dels kan det användas prospektivt för att beräkna utsläppet vid förändringar i exempelvis verksamheten eller avfallsinnehållet, och jämföra dess förändringar med nuläget. Dels som ett incitament för Renova AB:s kunder att minska mängderna inlämnat avfall, för att minska sina koldioxidutsläpp och kunna marknadsföra sin miljömedvetenhet. När beräkningsverktyget var färdigställt demonstrerades det för Renova AB:s personal, vilka även fick testanvända det. Vid tillfället insamlades synpunkter, för slutgiltiga revideringar. Med den tid och information som har funnits till förfogande, har målet varit att beräkningsverktyget skall spegla verkligheten så mycket som möjligt. Liksom är brukligt i livscykelanalyser baseras verktyget på en del antaganden. För att verktyget skall ge än mer representativa resultat, presenteras förslag på vidareutveckling. / In a time with an increasing demand for declaration of the environmental impacts of companies, which also can result in an enhanced market-value, companies have begun to look for information about how their waste is affecting the environment. Renova AB, a waste management company, has in recent years received an increasing number of inquiries from their customers about how their waste management affects the climate. Therefore Renova AB wanted to develop a computational model for such an analysis, which laid the foundation of this thesis. The aim of this thesis is to enable Renova AB to provide their clients with information on the amount of fossil carbon dioxide emissions, the degree of recycling and landfill, as well as energy extraction for the client’s delivered waste. Thus the objective of the thesis was to provide Renova AB with a computational tool for this. By following the method of a life cycle analysis, an Excel-based computational tool was developed. The computational tool is the result of this thesis. The tool consists of nine sheets. Only one of the sheets is to be filled out by the user to specify the waste, after which all the calculations are performed automatically. Three sheets represent the types of waste for which the calculations can be performed on, in its current version. It is in these sheets that the user can find the results of the calculations. In this version calculations can be performed on wood, combustible and unsorted waste. Two sheets contain all the reference values for the calculations, like a database. This is where the tool can be contemporized with changes in the company. One sheet demonstrates the process trees that describe how the waste is treated throughout Renova AB, and two sheets introduce and explain the tool to the user. The computational tool can be used in more ways than for retrospective calculations of carbon dioxide emissions. It can be used prospectively by calculating the emission of, for example changes in the company or changes in the content of the waste, and then comparing the changes with the current situation. Alternatively it could be used as an incitement for Renova AB’s customers to reduce the amount of delivered waste, in order to reduce their carbon dioxide emissions which emphasize their environmental profile. When the computational tool was completed it was demonstrated for and trial ran by the Renova AB staff. Opinions where collected for final revisions. Given the time limitation and amount of available information, the ambition was to create a computational tool which reflected the reality as much as possible. The tool has great potential to further development to give even more representative results. Recommendations for further development have been elaborated.

This project has been implemented as a degree of Bachelor of Science education in Mechanical Engineering at the University of Karlstad during the spring of 2016. The work has been carried out by Hannah Jordansson, a student at the Faculty of Health, Nature and Technology science. The main task of the project was to develop a calculation program in Excel for industrial conveyors for the company ÅF Industry. ÅF Industry requested a calculation program to use as a tool when building the conveyors. The conveyors consist of two different types, one rolling conveyor and one chain conveyor. The two types will be developed separately in the calculation program. The goal with the work was to build a program that will give the user the right outputs from certain inputs. The desired outputs from ÅF Industry for both conveyors was the deflection of the trolley tracks, if needed a cross beam and also information about the required drive. During the development of functional calculation program the work began with preparing all the equations needed. The equations were then put together and evaluated. When all of the equations were approved they were put in and performed in Excel. The calculation program is completed, tested and evaluated. The program has been formed to a layout that meet ÅF Industry’s requests.

The studyis a part of the development of the new dimensioning standard fora hub cap,Hub Cap MK II.A goal with this study wasto obtain a dimensioningtool which willeliminate current issuesand validate its trustworthiness with FEA simulations.This is executed togetherwith the purpose of giving an increased understanding of the hub cap’s structural behavior in its operating environment.The hub cap’s general structural mechanics is studied with Euler-Bernoulli beam theoryand is modeled as a cantilever beam. Ananalysisoffatigue in weldsand how much stress theycan withstandis performed with S-N diagram. The clamping force in the bolted jointholding the hub cap in its positionis studied in this paper. Together, a theoretical maximum length of the hub cap could be calculatedto preventfailing.A total of 12 equations relating the maximum length 𝐿𝑚𝑎𝑥and diameter 𝐷of the hub capare constructed. Finally, a material selection process isconducted for the hub cap to propose a cheaper materialwhich is allowed to be used in the same environment.The results of equations havebeen summarized indiagramswhere it is possible to determine how long a hub cap can be made and which failure-mode is closest to occur for a certain hub cap size.These results havethen been compared with FEA forvalidation ofthe model and obtained equations. Errors between calculated values and simulated values are between 12.6%-96.4% with a mean error of 70.7%. The large differences bases, amongst other reasons,isthat the hub cap isnot best modeled as a classical cantilever beam. Furthermore,the section is so thin and weak so that other mechanical phenomena arisesat loading which raises stresses and forces in different way than predicted.A dimensioningtool thatdetermines the dimensioning limits ofthe hub capwas obtained. Correction factors 𝛼couldbe obtained to correct the theory to better conform with the reality. The obtained relations, in their current state,can to a certain extent be used as a guide for dimensions of hub caps and should in these cases be usedwith great caution. / Studieninnebären del i att ta fram dennyadimensioneringsstandardenför en navkåpa, Hub Cap MK II.Måletmed denna studie varatt ta fram ett dimensioneringsverktyg som ska eliminera aktuella problemoch validera dess trovärdighet med FEMsimuleringar.Detta har utförts tillsammans med syftetatt ge en ökadförståelse för navkåpans strukturella beteendei dess miljö.Kåpans övergripande hållfasthetharstuderats med Euler-Bernoulli balkteorioch är modellerad som en konsolbalk.En fördjupad studieomsvetsarsutmattningochhur mycket spänning de tål är analyserad med S-N diagram.Klämkrafti bultförbandetsom håller kåpan på plats har studeratsoch ingicki undersökningen.Tillsammanskunde en teoretisk maximal längdpå kåpan räknas fram för att förhindra brott.Totalt 12 ekvationer som relaterar maximala längden 𝐿𝑚𝑎𝑥och diameter 𝐷av kåpan har konstruerats. Tillslut harenmaterialvalsanalys till kåpan gjortsför att föreslå ett billigare material som ska tillåtasatt användas i samma miljö.Resultaten av ekvationerna av kurvorna har sammanställts i diagramsom visar hur lång en kåpamed en viss diameterkan göras och vilken fel-mod som är närmast att uppstå. Dessa resultathar sedan jämförtsmed finita element analyserför att valideraomberäkningaroch ekvationer speglar verkligheten. Felavvikelser mellan beräknade och simulerade värden var mellan 12.6–95.4%med en medelavvikelse på 70.7%. De stora felengrundar sig i flera orsakerbland annat i attnavkåpan inte ärbäst modellerad som en klassisk konsolbalk. Dessutom är tvärsnittet så vekt att andra mekaniska fenomen uppstår vid lastpåläggning i analyser som ökar spänningar och krafter på ett helt annat sätt en förutsagt.Ett dimensioneringsverktyg sombestämmer dimensioneringsgränserna av en navkåpa har tagits fram. Korrektionsfaktorer 𝛼skulle kunna tas fram för att korrigera teorinför att bättre överensstämma med verkligheten. Deframtagna sambanden, i sin aktuella form,kan i viss mån användas somen vägledning för dimensionering av kåpan ochska i dessafall användas med stor försiktighet.

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att belysa hur 4 olika företag ser på miljöinvesteringar, samt vad som påverkar valet av dessa ur en företagsekonomisk synvinkel. Vi vill också ta reda på vilka investeringar som görs för att utveckla miljöarbetet på företaget samt vilka faktorer som påverkar valet av investeringar för miljön. Slutligen vill vi veta om dessa miljöinvesteringar kan beräknas företagsekonomiskt.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Vi har antagit ett företagsekonomiskt metodsynsätt i aktörsynsättet, vilket kan kopplas till den kvalitativa hermeneutiska inriktningen. Litteratur i form av böcker och forskningsartiklar har samlats in via högskolebiblioteket i Gävle. En del material har insamlats via internet. Empiriskt material har insamlats genom intervjuer med representanter för de studerade företagen. Vi har sedan gjort vår tolkning av det insamlade materialet och kommit fram till ett antal slutsatser som presenteras sist i arbetet.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Det är otydligt vad som är en miljöinvestering i företagens miljöarbete. Alla företag jobbar dock kontinuerligt med att minska miljöpåverkan. I hur stor omfattning varierar beroende på typ av verksamhet och företagsstorlek. Historiskt har främst lagkrav påverkat valet av miljöinvesteringar. En övergång sker mot att tillgodose kundernas krav i större utsträckning. Miljöinvesteringar anses svåra att beräkna i företagsekonomiska kalkyler. Istället ses de ofta som långsiktiga strategiska beslut.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsattforskning:</strong> En fördjupning inom ett enskilt större företag i form av en fallstudie skulle vara intressant. Främst för att reda ut hur miljöinvesteringar hanteras inom alla nivåer av en verksamhet. Ett försök till att värdera ett enskilt företags miljöinvesteringar i monetära termer skulle också vara intressant och bidra till forskningen på området.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Vår förhoppning är att studien ska bidra till att belysa att företag fortfarande har mycket kvar att arbeta med när det gäller hur miljöinvesteringar ska värderas och hanteras. Det är en stor skillnad på hur miljöinvesteringar värderas och hanteras i teorin jämfört med hur företagen gör i verkligheten. </p><p><strong> </strong></p>

<p>Ersättning för inkomstförlust vid personskada betalas enligt 5 kap. 1 § Skadeståndslagen (1972:207) och 9 § Trafikskadelagen (1975:1410) och utgör normalt den största delen av ersättningsposterna för personskada ekonomiskt räknat. Beräkning av esättning för inkomstförlust är i flera fall ett komplicerat och tidskrävande spörsmål för försäkringsbolagen och andra inblandade organ. Detta särskilt när det handlar om att fastställa den framtida inkomstförlusten för till exempel barn, arbetslösa, hushållsarbetande och egna företagare med flera.</p>

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur 4 olika företag ser på miljöinvesteringar, samt vad som påverkar valet av dessa ur en företagsekonomisk synvinkel. Vi vill också ta reda på vilka investeringar som görs för att utveckla miljöarbetet på företaget samt vilka faktorer som påverkar valet av investeringar för miljön. Slutligen vill vi veta om dessa miljöinvesteringar kan beräknas företagsekonomiskt.   Metod: Vi har antagit ett företagsekonomiskt metodsynsätt i aktörsynsättet, vilket kan kopplas till den kvalitativa hermeneutiska inriktningen. Litteratur i form av böcker och forskningsartiklar har samlats in via högskolebiblioteket i Gävle. En del material har insamlats via internet. Empiriskt material har insamlats genom intervjuer med representanter för de studerade företagen. Vi har sedan gjort vår tolkning av det insamlade materialet och kommit fram till ett antal slutsatser som presenteras sist i arbetet.   Resultat &amp; slutsats: Det är otydligt vad som är en miljöinvestering i företagens miljöarbete. Alla företag jobbar dock kontinuerligt med att minska miljöpåverkan. I hur stor omfattning varierar beroende på typ av verksamhet och företagsstorlek. Historiskt har främst lagkrav påverkat valet av miljöinvesteringar. En övergång sker mot att tillgodose kundernas krav i större utsträckning. Miljöinvesteringar anses svåra att beräkna i företagsekonomiska kalkyler. Istället ses de ofta som långsiktiga strategiska beslut.   Förslag till fortsattforskning: En fördjupning inom ett enskilt större företag i form av en fallstudie skulle vara intressant. Främst för att reda ut hur miljöinvesteringar hanteras inom alla nivåer av en verksamhet. Ett försök till att värdera ett enskilt företags miljöinvesteringar i monetära termer skulle också vara intressant och bidra till forskningen på området.   Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning är att studien ska bidra till att belysa att företag fortfarande har mycket kvar att arbeta med när det gäller hur miljöinvesteringar ska värderas och hanteras. Det är en stor skillnad på hur miljöinvesteringar värderas och hanteras i teorin jämfört med hur företagen gör i verkligheten.

Syftet med den här studien är att undersöka elevers tillämpningar av skriftliga räknemetoder inom området subtraktion i årskurs 3 samt att få förståelse för elevers eventuella svårigheter med olika räknemetoder. Studien genomfördes med hjälp av diagnoser i två klasser samt kvalitativa intervjuer med nio elever och deras matematiklärare. Resultatet visar att den mest frekventa räknemetod eleverna använder, är standardalgoritmen. Studiens resultat visar även att fåtal av eleverna kan använda mer lämpade räknemetoder utifrån vilket typ av tal det är. De svårigheter eleverna beskriver med standardalgoritmen är främst när det krävs växling och dubbel växling över nollan.