Ersättning för inkomstförlust vid personskada betalas enligt 5 kap. 1 § Skadeståndslagen (1972:207) och 9 § Trafikskadelagen (1975:1410) och utgör normalt den största delen av ersättningsposterna för personskada ekonomiskt räknat. Beräkning av esättning för inkomstförlust är i flera fall ett komplicerat och tidskrävande spörsmål för försäkringsbolagen och andra inblandade organ. Detta särskilt när det handlar om att fastställa den framtida inkomstförlusten för till exempel barn, arbetslösa, hushållsarbetande och egna företagare med flera.

I dagens samhälle spelar matematikundervisningen en stor roll och elever ska få använda olika metoder och strategier för beräkningar i matematik. Undervisning ska bidra till att ge elever kunskaper att själva kunna välja vilken metod eller strategi som ska användas. Subtraktion kan tolkas som ett räknesätt som är svårt för lärare att förklara och visa för elever. Subtraktion är ett mer komplicerat räknesätt än vad addition är, däremot finns det ett flertal metoder och strategier som kan användas vid subtraktionsuppgifter. Syftet med litteraturstudien är att se vad forskning visar gällande hur undervisning i subtraktion för elever i fem till tolv års ålder kan bedrivas och genomföras.   Den vetenskapliga litteratur som ligger till grund för litteraturstudien har tagits fram via systematiska och manuella sökningar och sökningarna har grundat sig i syfte och frågeställningar. Resultat visar att konkret material gynnar elevers förståelse för subtraktion och det abstrakta tänkandet, men introduktion om hur materialet ska användas krävs. Elever får fördjupad förståelse för hur de ska använda en strategi eller metod vid subtraktionsberäkningar ifall den blir tydligt introducerad. Resultat visar även att helgruppssamtal ökar elevers förståelse för subtraktion. Fortsatt forskning skulle vara att se hur digitala verktygs påverkar elevers förståelse och kunskaper kring subtraktion.

No description available.

<p>Den här rapporten handlar om det examensarbete som utförts mot Volvo 3P genom forskningsprojektet Viktor. Viktor är ett projekt som ska visa möjligheten med virtuell produktframtagning av gjutna komponenter. Volvo 3P är ett företag som utvecklar lastbilar. Uppgiften har varit att visa möjligheten att använda topologioptimering som ett verktyg i konstruktionsfasen. Detta har gjorts med hjälp av ett case som erhållits från Volvo 3P. Ett nytt koncept för en av deras lastbilsnav har tagits fram. Konceptet visar på högre styvhet och en lägre spänningsnivå än dagens originalnav. Konceptet hade förmodligen aldrig uppkommit om det inte hade varit för topologioptimeringen. Rapporten behandlar de steg som utförs vid en topologioptimering med programvaran Altair Hypermesh Optistruct. För att verifiera de resultat som erhållits från topologioptimeringen har koncepten analyserats i Abaqus. Rapporten tar även upp begränsningar och svårigheter som användaren kan komma att stöta på under arbetets gång.</p> / <p>This report documents the final project which has been performed in collaboration with Volvo 3P through the science project named Viktor. Viktor is a project which will show the opportunities with virtual product development of cast iron products. Volvo 3P is a company which among other things develops trucks. The task has been to show opportunities with topology optimization as a tool in the construction phase. This has been done with help from a case that has been received from Volvo 3P. A new concept for one of their hubs has been developed. The concept shows greater stiffness and a lower stresses compared to the original hub. The concept would probably not have been developed without using topology optimization. This report concerns the multiple steps which are used to perform optimization with the computer program Altair Hypermesh Optistruct. To verify the results which has been received from the topology optimization Abaqus has been used as a FE-tool. The report also contains the limits and difficulties which can occur during the process</p>

Denna rapport behandlar ett examensarbete som gjorts på Goodtech Solutions AB i Karlstad. Examensarbetet är ett avslut på Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik vid Karlstads universitet. Målet med projektet var att utveckla en ny typ av lösning för ett ramverk till en bulkhanteringslinje för att effektivisera tillverkningen och på så sätt öka lönsamheten på produkten. Produktutvecklingsprocessen låg till grund som metod för projektet och genom att steg för steg följa de olika faserna kunde en rad koncept tas fram. Ur dessa kunde ett slutgiltigt konceptval göras och därefter skapa en CAD-modell med hållfasthetsberäkningar som underlag. Den nya konstruktionen löser de tidigare problemen med en robust ram och förenklad konstruktion samt fullständig tillgång till underhållspunkter. Ramverket är konstruerat med hänsyn till innermåtten på en ISO-container och är även dimensionerad för både svartstål och rostfritt vilket har resulterat i en ökad flexibilitet hos produkten. / This report deals with a degree project done at Goodtech Solutions AB in Karlstad. The degree project is a conclusion to the Bachelor of Science program in mechanical engineering at Karlstad University. The aim of the project was to develop a new type of solution for a framework for a bulk handling line to make production more efficient and thus increase the profitability of the product. The product development process was based on the method for the project and by following the different phases step-by-step, a number of concepts could be developed. From these, a final concept selection could be made and then create a CAD model with strength calculations as a basis. The new design solves the previous problems with a robust frame and simplified design and complete access to maintenance points. The framework is designed with regard to the inner dimensions of an ISO container and is also dimensioned for both black steel and stainless steel, which has resulted in an increased flexibility of the product.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Ett av de största samhällsproblemen idag är den stigande ohälsan och de höga sjukskrivningstalen, bland annat på grund av faktorer såsom brist på motion samt ökad stress i både privat- och arbetslivet. Eftersom vi människor befinner oss på vår arbetsplats minst en tredjedel av dygnets alla timmar (exklusive restid till och från arbete) bör det ställas högre krav på företagen att de bidrar till att skapa en friskare personalstyrka. Ett sätt att göra detta är genom olika typer av friskvårdssatsningar i form av fysisk aktivitet. Skälet till att många organisationer drar sig för att göra sådana icke-finansiella investeringar är bland annat deras osynlighet i bokföringen. Uppsatsen syftar därmed till att visa ekonomiska beräkningar såsom kritiska värden och självkostnad samt hur ett företag kan motivera sin personal till att motionera regelbundet. Eftersom även medarbetarnas delaktighet samt motivation fordras för ett lyckat investeringsresultat utformades enkäter för att kunna ta del av deras åsikter och tankar kring ämnet. En slutsats som kunde dras var bland annat att det räcker med en mycket liten förändring i sjukfrånvaron för att friskvårdssatsningen ska bli lönsam. Enkätsvaren avslöjade medarbetarnas motivationsfaktorer till regelbunden motion och ökad hälsa, exempel på dessa var utlottningar, träning på arbetstid samt motionsgrupper. Då människor sporras av olika faktorer krävs en mångfasetterad satsning som når ut till så många som möjligt på arbetsplatsen.

The Work has been performed to, and in cooperation with Vetlanda Energi och teknik AB. District heating for commercial purpose started in the USA in 1877. Today the network has grown into big and complex systems, which demand maintenance and service to keep up the security of the delivery. When a district heating network expand, it becomes difficult to perform reliable calculations. For this purposes there are a few suppliers who design and deliver systems for documentation and calculation of district heating networks. Vetlanda Energi och Teknik AB is in the position where they must get a system for documentation and calculation for district heating, and therefore they need a basis to get a system. The target is to write a requirement specification that will follow the basis. The Swedish market has been inventoried, and suitable systems have been selected. There is very little information printed about documentation and calculation for district heating networks. Mostly information, in this issue, comes from suppliers and users. The systems and their functions have been compared to each other. Together with the demands from Vetlanda Energi och Teknik AB the specification has been written. The biggest and the most visible difference between the systems, is the structure. The systems are built on different platforms like AutoCad and MapInfo. The systems also make a difference in what way the functions are settled up. Some systems have all their functions in the same program and some other systems split up their functions and create different modules. This is affecting the user friendlyness and the design of the functions. The amount and kind of information that can be documented is about the same, yet with some important differences. Which system to choose is much depended on the size of the organisation. A bigger company with more staff and more competence can choose a more difficult system while a smaller company maybe have to pick an easier system so that the system really come in use.

<p>Ett av de största samhällsproblemen idag är den stigande ohälsan och de höga sjukskrivningstalen, bland annat på grund av faktorer såsom brist på motion samt ökad stress i både privat- och arbetslivet. Eftersom vi människor befinner oss på vår arbetsplats minst en tredjedel av dygnets alla timmar (exklusive restid till och från arbete) bör det ställas högre krav på företagen att de bidrar till att skapa en friskare personalstyrka. Ett sätt att göra detta är genom olika typer av friskvårdssatsningar i form av fysisk aktivitet. Skälet till att många organisationer drar sig för att göra sådana icke-finansiella investeringar är bland annat deras osynlighet i bokföringen. Uppsatsen syftar därmed till att visa ekonomiska beräkningar såsom kritiska värden och självkostnad samt hur ett företag kan motivera sin personal till att motionera regelbundet. Eftersom även medarbetarnas delaktighet samt motivation fordras för ett lyckat investeringsresultat utformades enkäter för att kunna ta del av deras åsikter och tankar kring ämnet. En slutsats som kunde dras var bland annat att det räcker med en mycket liten förändring i sjukfrånvaron för att friskvårdssatsningen ska bli lönsam. Enkätsvaren avslöjade medarbetarnas motivationsfaktorer till regelbunden motion och ökad hälsa, exempel på dessa var utlottningar, träning på arbetstid samt motionsgrupper. Då människor sporras av olika faktorer krävs en mångfasetterad satsning som når ut till så många som möjligt på arbetsplatsen.</p>

<p>The Work has been performed to, and in cooperation with Vetlanda Energi och teknik AB.</p><p>District heating for commercial purpose started in the USA in 1877. Today the network has grown into big and complex systems, which demand maintenance and service to keep up the security of the delivery. When a district heating network expand, it becomes difficult to perform reliable calculations. For this purposes there are a few suppliers who design and deliver systems for documentation and calculation of district heating networks.</p><p>Vetlanda Energi och Teknik AB is in the position where they must get a system for documentation and calculation for district heating, and therefore they need a basis to get a system. The target is to write a requirement specification that will follow the basis.</p><p>The Swedish market has been inventoried, and suitable systems have been selected. There is very little information printed about documentation and calculation for district heating networks. Mostly information, in this issue, comes from suppliers and users. The systems and their functions have been compared to each other. Together with the demands from Vetlanda Energi och Teknik AB the specification has been written.</p><p>The biggest and the most visible difference between the systems, is the structure. The systems are built on different platforms like AutoCad and MapInfo. The systems also make a difference in what way the functions are settled up. Some systems have all their functions in the same program and some other systems split up their functions and create different modules. This is affecting the user friendlyness and the design of the functions. The amount and kind of information that can be documented is about the same, yet with some important differences.</p><p>Which system to choose is much depended on the size of the organisation. A bigger company with more staff and more competence can choose a more difficult system while a smaller company maybe have to pick an easier system so that the system really come in use.</p>