BAKGRUND: I bakgrunden har tidigare undersökningar och litteratur tagits upp som berör vikten av en varierad matematikundervisning i relation till elevers lärande. Utöver tidigare undersökningar görs även kopplingar till vår läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo-94. Undersökningen utgår ifrån det socio-kulturella perspektivet.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta del av verksamma lärares erfarenheter gällande en varierad matematikundervisning. Därigenom hoppas jag också att kunna vidga min egen kompetens inom området.3METOD: Undersökningen har ett kvalitativt förhållningssätt där tillväga-gångssättet är en Self report, det vill säga en intervju som skrivs ner av deltagarna.RESULTAT: Respondenternas svar visade på tydliga skäl till varför det är viktigt att variera undervisningen. I sina redogörelser beskrev även respond-enterna flera olika hjälpmedel och aktiviteter som de använder sig av för att hjälpa eleverna i deras lärande.

No description available.

Syftet med studien är att kartlägga nyanlända gymnasieelevers uppfattningar om genomgångar, arbetssätt och arbetsuppgifter inom svensk matematikundervisning jämfört med matematikundervisningen i deras hemland. Elevintervjuer med 5 elever, som kombineras med klassrumsobservationer, gjordes för att samla in data. Studien befinner sig på elevnivå och resultat visar att det finns skillnader mellan Sveriges och hemlandets matematikundervisning. Eleverna tycker att matematikundervisning i Sverige är mer givande och omfattande är hemlandets. De är nöjda med lärarens inställning i klassrummet. Det framkommer också att eleverna känner sig begränsade på grund av språk brister i det svenska språket. På grund av sina språk brister visade eleverna rädslan att bli utskrattade och utpekade av sina klasskamrater. Studien kan vara en hjälp för lärarna som undervisar nyanlända elever om hur eleverna upplever matematikundervisning i Sverige och vilken inverkan med skillnader har på dem.

Det är inte orimligt att tänka sig att de flesta av landets skolelever, till exempel i högstadiet, ägnar åtminstone någon timme varje vecka åt arbete med en matematikbok. Men precis hur matematikböcker används är inte helt välundersökt. Här beskrivs en undersökning genom intervjuer i fokusgrupper med elever i år 9. Läraren visar sig ha en viktig roll för användandet av boken även när det gäller arbete i egen takt. Det visar sig finnas inbyggda motsättningar mellan elevernas strävan att ge ''rätt svar'', att komma snabbt framåt och att kunna samarbeta med klasskamrater, och eleverna verkar se en konflikt mellan hur man tänker sig att man borde använda boken och hur man faktiskt gör. Flera av resultaten är sådana att de inte gärna kunde framkommit om man bara studerat läroboken i eller lärarens undervisning i sig.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum är ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för närvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna på en förberedd föreläsning online redan innan de kommer till lektionen så att arbetet där går direkt på förståelse av det förelästa, sakdiskussioner och hjälp med problemlösning. Syftet med litteraturstudien är att undersöka huruvida den alternativa undervisningsmetoden Flippat Klassrum kan förbättra den svenska gymnasieskolans matematikundervisning. De två frågeställningar som lades till grund för studien är: 1. Vilka argument finns för och emot att använda undervisningsmetoden Flippat Klassrum i matematikundervisning? 2. Hur kan undervisningsmetoden Flippat Klassrum kopplas till Skolverkets riktlinjer? Litteraturen till studien har delvis hämtats via Linköpings Stadsbibliotek och Linköpings Universitetsbibliotek och delvis via databaserna ERIC och UniSearch. Eftersom undervisningsmetoden är ny har få fallstudier genomförts, vilket gör det svårt att dra allmängiltiga slutsatser . Studien fann dock att det finns flera starka argument för användandet av Flippat Klassrum, exempelvis förbättrade studieresultat, mer aktiv studietid och ökad interaktion mellan lärare och elev. Dock medför många av fördelarna med Flippat Klassrum en ökad arbetsbörda för läraren.

Denna studie behandlar vilka fördelar och nackdelar lärare och elever upplever vid användning av utomhuspedagogik i matematikundervisningen. Vi har uppmärksammat att lärare väldigt sällan använder sig av skolgården och andra områden utomhus i sin undervisning för elever i årskurs F-3. Studiens syfte är att bidra med vad tidigare forskning i området har visat för resultat samt att jämföra dessa resultat med varandra. Vid undersökning av detta område har tidigare forskning granskats genom en systematisk litteraturstudie. De databaser som använts för att finna tidigare forskningsstudier är UniSearch och ERIC. Resultatet av studien visar att det finns många olika anledningar till att lärare sällan använder sig av utomhuspedagogik. Men att det är ett ganska uppskattat tillvägagångssätt i undervisningen av främst elever men också lärare när de känner sig trygga på området.

<p>I följande undersökning har vi fenomenografiskt försökt att undersöka elevers uppfattning om bedömning i matematik. Vårt syfte har varit att ta reda på om lärarkontexten har en betydelse för hur elever bedömer sina kunskaper i matematik. Vi kom i undersökningen fram till att elever ofta formas till en inlärnings- eller prestationsorienterad uppfattning av bedömning. Den blir då styrande för vilka kriterier eleverna använder för att bedöma sina egna kunskaper men också hur de uppfattar lärarens bedömning. Läraren spelar en stor roll för vilken orientering eleverna konstruerar, men för att ge eleverna en inlärningsorienterad syn med läroprocessen i fokus räcker det inte enbart med en undervisning som är formativt inriktad. Det krävs också ett stort engagemang kring varje individ.</p>

<p>I detta arbete har jag studerat attityder och användning av miniräknare på gymnasieskolans A-kurs i matematik. Studiens syfte var att undersöka hur elever och lärare upplever miniräknarens roll i matematikundervisningen. Undersökningen bygger på intervjuer av tre gymnasielärare samt enkätundersökningar hos respektive lärares elevgrupp. Resultaten visar att de deltagande eleverna och lärarna generellt har en positiv inställning till miniräknaranvändande. Till skillnad från sina elever har lärarna en något mer återhållsam inställning. De lärare och elever som ingick i studien tycker att räknarens huvudsakliga uppgift är att spara tid. Lärarna anser att elevernas miniräknaranvändande präglas av slentrianmässig användning utan reflektion över hur ofta eller till vilka uppgifter den behöver användas. Medan lärarna tycker att eleverna bör minska sitt miniräknaranvändande vill eleverna använda den oftare än vad de gör idag. Studien visar också att elever och lärare har olika uppfattning av vad som styr miniräknaranvändandet.</p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka hur olika lärare organiserar matematikundervisningen i åk 4. I fokus är hur olika lärare arbetar utifrån olika skolors olika förutsättningar/ramfaktorer, för att anpassa undervisningen för den enskilda eleven.</p><p>Arbetet inleds med en bakgrund som behandlar mål och riktlinjer för matematikundervisningen, tidigare forskningsresultat kring olika faktorer som påverkar undervisningen samt hur den individanpassas. Därefter följer en kvalitativ undersökning i form av intervjuer, där sex matematiklärare från fem olika skolor berättar hur och varför de organiserar matematikundervisningen på just sitt sätt. Skolorna skiljer sig så att de bl.a. har olika elevantal, personaltillgång och klassammansättningar. I resultatet synliggörs faktorer som påverkar lärarnas olika sätt att organisera matematikundervisningen.</p><p>Det är stora skillnader gällande respektive skolas förutsättningar, vilket starkt påverkar lärarnas val i organiseringen av matematikundervisningen. Skolans storlek och elevantal är två väsentliga faktorer, som påverkar valet av klassammansättning till åldershomogena- alternativt åldersblandade klasser. Resultatet visar samtidigt att matematikundervisningen till stor del är läromedelsstyrd.</p><p> </p>

<p>Vårt syfte med denna studie är att beskriva lärares uppfattningar om en kommunikativ matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua fem lärare och utifrån dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera variation. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat fem matematiklärare på fyra olika skolor.</p><p>Resultatet visar att de flesta lärarna tillskriver den muntliga kommunikationen stort värde. Lärarna uppfattar kommunikationen som betydelsefull för lärandet och framhåller dess mervärde för elevernas lärande samt matematikundervisningens utformning. Olika faktorer som tid, styrdokument, den fysiska miljön, elevers och lärares kompetens, det matematiska språket samt elevgruppen gör dock att lärarna inte alltid kan använda sig av kommunikation i undervisningen på önskvärt sätt. Analysen visade att lärarnas uppfattningar överlag överensstämmer med det sociokulturella perspektivets syn på kommunikationens och språkets betydelse för lärandet.</p>