Matematik är ett av skolans kärnämnen och en mycket viktig del av barns utbildning. Hur undervisning av det här ämnet och all annan undervisning ska utformas har varit och är under ständig omprövning. Att flytta ut undervisningen utomhus finns det många positiva röster för, men ger det verkligen ett bättre läranderesultat än om undervisning sker inomhus?   Vår undersökning är av jämförande karaktär och utgår från ett elevperspektiv och som är enligt vår uppfattning unik i Sverige. Vi har testat hur mycket två elevgrupper som tillsammans är 30 stycken elever och går i årskurs tre, lärt sig under utomhus- respektive inomhuslektioner. Vårt resultat visar tvärtemot våra förväntningar att eleverna i de båda oberoende elevgrupperna lärde sig det utvalda lärandeobjektet bättre inomhus än utomhus. Vi vill inte förringa vår egen undersökning då avsikten fanns att spegla skolans verklighet, men studiens största svaghet är att eleverna som medverkade var vad vi vill kalla inomhusbarn, det vill säga att de inte var vana vid utomhusmiljön.   Ämnesord: Matematik, utomhusmatematik, utomhuspedagogik, årskurs tre.

Studiens övergripande syfte är att undersöka och jämföra förutsättningar för den svenska respektive den finländska undervisningen i matematik för grundskolans mellanstadium. Detta undersöks genom en textanalys av de båda ländernas kursplaner i matematik samt två läroböcker för årskurs 5 i respektive land. Det matematiska området bråk fokuseras och böckerna undersöks för att utreda vilka likheter och skillnader som kan ses länderna emellan gällande matematiskt innehåll, språkbruk samt främjandet av imitativa respektive kreativa matematiska resonemang. I studiens analys av kursplanerna framkommer att de finländska eleverna i årskurs 5 förväntas behandla fler moment inom bråkområdet. Detta avspeglas i viss utsträckning i läroböckerna, där de finländska böckerna omfattar fler moment på området. De moment som behandlas i båda ländernas böcker har dessutom en högre matematisk svårighetsgrad i de finländska än i de svenska böckerna. Detta tolkas som en möjlig förklaring till de finländska elevernas stora framgångar inom matematiken i internationella studier. Beträffande imitativa och kreativa resonemang visar resultatet inga generella skillnader i böckernas uppgifter. Däremot har böckernas introduktionsavsnitt olika språkliga karaktärsdrag. En tolkning av detta resultat är att introduktionsavsnitten i de svenska böckerna i större utsträckning kan främja kreativa matematiska resonemang medan språkbruket i de finländska introduktionsavsnitten kan främja imitativa resonemang. Samtidigt framhålls en risk med de svenska böckernas vardagliga språkbruk, då eleverna riskerar att inte socialiseras in i den matematiska diskursen. I detta avseende kan de finländska böckerna sägas utgöra bättre förebilder inom den matematiska diskursen då de präglas av ett striktare matematiskt språk. Översättningsled och reflektion över språket och det matematiska innehållet är dock nyckelfaktorer i undervisningen för att dessa texter ska bli meningsfulla.

Studiens syfte har varit att undersöka sambandet mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiska kunskaper. Undersökningarna gjorde vi genom tre intervjuer med pedagoger och matematikuppgifter lösta av 51 elever. Med vår studie ville vi ta reda på om svårigheter i ordförståelse och läsförståelse bidrar till ett sämre resultat inom matematikämnet. Något annat vi ville ta reda på var vilka krav en textuppgift ställer på elever, samt hur pedagogerna och skolan arbetar med språket i matematiken. Genom resultatet syns det tydligt att majoriteten av eleverna har svårare för att lösa textuppgifterna än räkneuppgifterna. Samtliga pedagoger ansåg att det finns ett samband mellan elevers matematiska kunskaper och läs- och skrivinlärning. Genom vårt resultat och vår analys går det tydligt att se att många elever använder sig av irrelevant information eller att de inte förstår viktiga nyckelord och begrepp som är väsentliga för att klara av att lösa uppgiften.

Syftet med min studie är att beskriva elevers erfarenheter av olika sätt att organisera matematikundervisningen. I mitt arbete har jag använt mig av fokusgrupp som metod. Arbetet bygger på tre fokusgruppintervjuer med tre elever i varje grupp. Eleverna som går i årskurs 8 var under en period indelad i nivågrupper i matematikundervisningen men har nu undervisning i helklass. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av matematikundervisningens organisation skiljer sig utifrån vilken nivågrupp de undervisats i. Deltagarna som tidigare fick undervisning i den mest avancerade nivån är de som ställer sig mest positiva till att arbeta i homogena grupper medan eleverna från den minst avancerade ser flest fördelar med heterogena undervisningsgrupper. I alla tre fokusgrupperna framkommer betydelsen av undervisningsmodeller och läromedel för deras motivation och lärande. Eleverna upplever att undervisningsmodellen med genomgång och enskilt arbete har varit och är den vanligaste. Mellan grupperna skiljer sig synen på denna modell i positiv och negativ bemärkelse, men sett utifrån sitt eget lärande upplever eleverna generellt en trygghet i läroboksstyrda lektioner. / The purpose of my study is to describe students' experiences of different ways of organizing the teaching in mathematics. In my work, I have used the focus group method. The work is based on three focus group interviews with three students in each group. Students who are in grade 8 were during a period divided into ability groups in mathematics education but are now taught in one group. The results show that students' experience of the organization of mathematics teaching differs from which ability group they were taught in. Participants who previously received training in the most advanced group are the ones that are the most positive about working in homogeneous groups, while students from the least advanced group apprehend most benefits with heterogeneous learning groups. In all of the three focus groups the importance of teaching models and teaching materials for their motivation and learning is revealed. Students feel that the teaching model of lectures and individual work has been and is the most common. The views on this model differ in a positive and negative sense between the groups , but from the perspective of their own learning experience students generally secure in textbook-driven lessons.

I detta arbete presenteras faktorer som uppfattas som kännetecken för bra matematikundervisning. Syftet är att få kunskap om vilka uppfattningar elever och lärare har om vad som kännetecknar bra matematikundervisning på en skola som är i slutskedet av ett matematikprojekt. Syftet är också att få kunskap om det finns skillnader i vad elever i de tidiga skolåren och deras lärare anser kännetecknar bra matematikundervisning. Studien är uppdelad i två delar, dels en enkätundersökningbland elever, en kvantitativ studie med så kallade attitydfrågor, dels intervjuer med lärare utformade som en kvalitativ studie, med öppna frågor. Studien genomfördes med elever i årskurs 2 och årskurs 5 och deras matematiklärare. Data har bearbetats och analyserats och resultatet av attitydfrågorna redovisas med hjälp av stapeldiagram . Resultat av intervjuer presenteras i beskrivande text. I studien deltog 43 elever i åk 2, 48 elever i åk 5, samt två lärare.Tydligast framkommer i resultatet elevernas uppfattning att bra matematikundervisning kännetecknas av att det är tyst i klassrummet. Resultatet tyder på att lärarna uppfattar arbetsro som viktigt, men de anser inte att det måste vara helt tyst och att vissa delar kräver samtal och samarbete. Det finns också faktorer som lärare anser vara kännetecken på bra matematikundervisning, bland annat de tillfällen då läraren får tillfälle att samtala med eleven och denne plötsligt förstår.

Swedish students' knowledge of mathematics has deteriorated in recent years. Teaching of mathematics is therefore starting point in an ongoing discussion among researchers, school leaders, politicians, teachers and others, who all thinks they know best about how teaching should be designed to the greatest extent possible to raise students' proficiency levels in the subject. Teachers' practices have long been the focus of discussions and views on these differ. The purpose of this paper is therefore to study students 'conceptions of mathematics and mathematics teaching, with teachers' methods and tools of focus, in relation to previous research on the subject. The method used was a survey of students in secondary school and a textual analysis of previous studies on the subject.As revealed by the survey was that the textbook has a big advantage in mathematics education in Sweden today.Many students are not accustomed to working in a different way and thereforedoes not know either what the alternative approach entails. Pupils in secondary school often have a negative attitude towards mathematics, as revealed both by review of previous research and survey. The attitude to mathematics has also deteriorated recently. To improve students' knowledge in mathematics and reverse the negative trend that started, we should make radical changes in teaching. The textbook should no longer be the focus of teaching, but teachers should use diverse methods and tools that make best efforts to capture all students and promote their knowledge. / Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Matematikundervisning och dess utformning är därför utgångspunkt i en ständigt pågående diskussion bland forskare, skolledare, politiker, lärare och andra som alla tror sig veta bäst om hur undervisningen bör se ut för att i största möjliga mån höja elevernas kunskapsnivåer i ämnet. Lärares arbetsmetoder har länge varit fokus för diskussioner och åsikterna om dessa går isär. Syftet med uppsatsen är således att studera elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning, med lärares metoder och verktyg i fokus, i förhållande till tidigare forskning i ämnet. Undersökningens metod har varit en enkätundersökning hos elever i grundskolans senare år, samt en textanalys av tidigare gjorda studier om detta. Vad som framgick av undersökningen var att läroboken har ett rejält övertag i matematikundervisningen i Sverige idag. Många elever är inte vana vid att arbeta på något annat sätt och vet därför inte heller vad de alternativa metoderna innebär. Elever i grundskolans senare år har ofta en negativ inställning till matematik, vilket framkom både av genomgången av tidigare forskning samt enkätundersökningen. Inställningen till ämnet har också försämrats på senare tid. För att förbättra elevers kunskapsutveckling i matematik och vända den negativa trend som inletts, bör vi göra radikala förändringar i undervisningen. Läroboken bör inte längre stå i centrum i undervisningen, utan läraren bör använda omväxlande metoder och verktyg som på bästa sätt ska fånga alla elever och främja deras kunskapsutveckling.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur elever vill arbeta med matematik. Genom hela arbetet har vi haft barns perspektiv som utgångspunkt. Det är elevernas upplevelser och tankar formulerade i ord som vi genom denna uppsats vill lyfta fram. Hur vill eleverna arbeta med matematik ifråga om arbetsform, undervisningsmetod samt undervisningsmaterial? Eleverna som medverkat i undersökningen går i årskurs 3. Data samlades in genom intervjuer med eleverna där intervjumetoden var både kvalitativ och kvantitativ. Frågor med fasta svarsalternativ analyserades kvantitativt genom statistik och andra mer öppna frågor analyserades kvalitativt genom kategorisering i olika teman.  Delar av resultaten i undersökningen är mer framträdande. Av de 26 eleverna som medverkande i undersökningen tycker 23 av dem att matematik är roligt. Elevernas svar på hur de föredrar att arbeta skiljer sig markant med svaren på hur de tycker att de lär sig bäst. Liksom tidigare forskning visar denna undersökning att matematikboken är det arbetsmaterial som används mest i matematikundervisningen. I undersökningen beskriver eleverna att läraren har en viktig roll i klassrummet genom sin förmåga att förklara så att alla elever upplever att de förstår. Matematiklärarens roll diskuteras utifrån kompetens och förmåga att tillgodose alla elevers behov. De olika frågeområdena jämförs eller likställs med aktuell forskning.

Flera undersökningar visar att ett stort antal elever upplever obehag och oro i samband med matematik och därför får svårt att tillgodogöra sig skolans matematikundervisning på bästa sätt. Denna studie syftar till att belysa några elevers upplevelser av matematikängslan. Genom att lyfta fram elevernas tankar och erfarenheter kan studien förhoppningsvis bidra till en fördjupad dialog mellan lärare och elever kring matematikängslan. Kanske kan elevernas erfarenheter tas tillvara och användas när det gäller att utforma både den fysiska och den undervisningsmässiga skolmiljön.   Undersökningen är en hermeneutisk studie som baseras på intervjuer med sju elever i den svenska grund- och gymnasieskolan. Alla sju informanter har upplevt eller upplever någon form av matematikängslan.   Enligt denna studie är oron för att känna skam i sociala situationer och inför andra människor den kanske mest betydande orsaken till matematikängslan. Att blotta svårigheter innebär en risk att hamna i generande situationer. Istället avstår flera av informanterna från att ställa frågor både under gemensamma genomgångar och under eget arbete, trots att de inte förstår. Följden blir att de får problem med matematikämnet, problem som kan bli ihållande. Tidigare forskning förefaller i första hand vara inriktad på orsaker som vilka specifika moment som ger upphov till ängslan, hur brister i arbetsminne påverkar, om intelligens eller verbal förmåga inverkar på upplevelsen av matematikängslan och betonar inte betydelsen av elevernas egna tankar, känslor och upplevelser av undervisningen.   De första åren under mellanstadiet förefaller vara särskilt känsliga för att matematikängslan ska uppstå. Orsaken skulle kunna vara den så kallade nioårskrisen då många barn börjar jämföra sig med varandra och blir medvetna om sina eventuella brister.   Andra möjliga förklaringar till att matematikängslan uppstår skulle kunna vara att abstrakta begrepp införs utan att betydelsen blir tydlig för eleverna eller att det saknas en tydlig progressionslinje genom grundskolan vilket medför att ett glapp uppstår mellan skolår tre och fyra.

Syftet med mitt arbete var att undersöka om det går att se något samband mellan Helsingborgselevernas resultat i matematik och skolornas sätt att arbeta med helhetssyn inom matematikundervisningen. Denna undersökning har genomförts vid alla kommunala f-9 skolor i Helsingborgs kommun. Undersökningen har gjorts m.h.a både intervjuer och enkäter, och såväl rektorer som lärare har deltagit. Elevernas resultat har bedömts med utgångspunkt i slutbetyg och nationella prov. Min undersökning visar att på tre av elva skolor når över 90% av eleverna G både i slutbetyg i matematik och på det nationella provet i matematik. Samma tre skolor har en tydlig lokal arbetsplan. Två av dessa 3tre skolor har dessutom både lokal kursplan i matematik och ämneskonferenser i matematik från åk 1 till åk 9. Detta stämmer väl överens med den undersökning som Skolverket genomförde år 2000 som visar på ett positivt samband mellan helhetssyn på utbildning och kvaliten på verksamheten.

Abstrakt Heléne Ingvarsson och Lotta Jigrot Laborativ matematik- Hur, när och varför används det? Concrete mathematics- How, when and why is it used? Antal sidor: 37 Eftersom vi båda undervisar i ämnet matematik i årskurs 2, kände vi ett intresse för att undersöka hur matematikundervisningen är upplagd och genomförs i de lite äldre åldersgrupperna (årskurs 4-5). Under vår utbildning till lärare i matematik har vi förstått vikten av laborativt arbetssätt i matematik. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om pedagoger använder sig av laborativt arbetssätt i matematik och i så fall hur och hur ofta. I studien ville vi även undersöka språkets betydelse för den laborativa matematiken. Vi använde oss av en litteraturstudie samt en kvalitativstudie, där vi intervjuade sex lärare från olika skolor belägna både på landet och i en mellanstor stad. Intervjuerna gav oss information om deras arbetssätt och tankar kring begreppet laborativt arbetssätt i matematik. Vi har tolkat och analyserat svaren för att finna samband och mönster. I undersökningen framkom att alla lärare använde sig av laborativt arbetssätt i matematik, men deras arbetssätt varierade markant.