Syftet med denna studie var att se hur Yatzy går att använda i matematikundervisningen i årskurs 1-3. Genom observationer och intervjuer med tre lärare har möjligheter och begränsningar med spelet i undervisningen undersökts. Vidare har syften och sammanhang då Yatzy kan vara givande för elevernas lärande undersökts. Resultatet visar att spelet går att anpassa till undervisning inom flera områden. Spelets potential är som störst vid undervisning av addition, multiplikation, huvudräkning och vid synliggörande av strategier. Yatzy är också givande vid sannolikhetslära. Spelet gav också möjlighet för eleverna att lära av varandra, samarbeta och utvecklas socialt. Vidare framkom att planering och anpassning av spelet var av avgörande roll för utfallet av aktiviteten.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken effekt den interaktiva skrivtavlan har på elevattityder. De fyra elevattityderna som identifieras definierades med hjälp av Tapias (1996, 2004) arbete med Attitudes Towards Mathematics Instrument (ATMI), och fokuserar på vad elever tycker och känner om matematik. Litteraturstudien visar att elevernas attityder mot matematiken påverkas av användandet av en interaktiv skrivtavla i matematikundervisningen. Studien visar att två av fyra attityder påverkas positivt av den interaktiva skrivtavlan, en attityd visade otydliga effekter, och en attityd visade på en för liten effekt för att tillåta några slutsatser.

Syftet med uppsatsen är att ge en inblick i hur lärare ser på och använder sig av tallinjen som stöd för elevers förståelse av matematik, vilket gör att arbetet utgår ifrån frågeställningarna: Hur använder sig lärare av tallinjen i matematikundervisning och hur ser lärare på tallinjens betydelse för elevers lärande i matematik?Studien omfattar kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex lärare som undervisar i åk 1–3.Arbetet har sedan analyserats utifrån tematisk analys med utgångspunkt i taluppfattning. Resultatet visar att lärarna arbetar med tallinjen inom olika områden av matematik, framförallt taluppfattning, addition, subtraktion samt multiplikation. Lärarna menar att tallinjen hjälper eleverna att få en bättre förståelse av tal även om den inte passar alla elever.

Inledning I min studie ligger fokus på att urskilja olika faktorer som kan bidra till och forma elevers attityder till matematik. I den senaste undersökningen från TIMSS 2015 (Trends in international mathematics and science study) kunde man urskilja att svenska elevers attityder till matematik har blivit än mer negativa än föregående undersökning 2011. Undervisning som eleverna får möta i skolan har en stor påverkan för hur dessa attityder utvecklas och formas. Faktorer som kan påverka dessa attityder positivt och negativt undersöks mer utförligt i studien för att skildra hur man kan påverka eleverna i en mer positiv riktning. Studiens syfte Studien undersöker vilka faktorer som bidrar till att forma svenska mellanstadieelevers attityder till matematik och hur dessa faktorer förhåller sig till eleverna och undervisningen. Vidare undersöker studien vad det är som verkar positivt eller negativt och hur detta förhåller sig till elevernas uppfattning om deras lärande och undervisning i skolan. Metod Jag har använt mig av kvalitativ metod i form av enkäter där fokus ligger på att undersöka elevers positiva och negativa attityder till matematik i förhållande till deras lärande och undervisning i skolan. Studien intar en fenomenografisk forskningsansats, vilket innebär att undersöka människors olika förhållningssätt till olika fenomen utifrån deras individuella upplevelser och erfarenheter. Resultat Resultatet i studien synliggör vilka faktorer som har störst inverkan på svenska elevers attityder till matematik. De faktorer som visade sig påverka mest var elevernas förmåga och undervisningens svårighetsgrad, det gemensamma lärandet, matematikens användbarhet samt praktiskt och varierat kontra teoretiskt arbetssätt. Läraren och dennes förmåga att stötta eleverna spelade även en stor roll såväl som stöd från hemmet och genomgångarnas karaktär. Får eleverna möta ett praktiskt och varierat arbetssätt där de ges möjlighet att arbeta tillsammans med en kamrat och en stöttande lärare som redogör för matematikens värde tycks deras attityder påverkas positivt. Långa och otydliga genomgångar, för svåra uppgifter och allt för lärar- och läroboksstyrda lektioner tycks däremot påverka negativt. Har eleverna en stöttande familj påverkas deras attityder även i en positiv riktning.

Genom observation av tre klasser med elever i mellanåren, med ett fokus på hur genus kan påverka undervisningen i matematik, har studien fokuserat att ta reda på om flickor och pojkar har likvärdiga förutsättningar och likvärdigt deltagande i matematikundervisningen. Den tidigare forskning som finns i ämnet visar att matematik är ett maskulint kodat ämne, vilket skulle kunna ge slutsatser om att flickor inte får eller vill ta en lika stor plats i matematikundervisningen som pojkar. Det forskningsresultat som framkommit av studien visar att flickor får, vill och kan ta plats i matematikundervisningen men inte i lika hög utsträckning som pojkar. Studien visar vidare att lärarens förhållningssätt och genusarbete påverkar delaktigheten i den matematiska kontexten. Studiens blygsamma omfång lämnar frågetecken som kräver vidare forskning för att tydliggöra. Det bidrag som studien lämnar är att elever i mellanåren i stort får ta lika stor plats i matematikundervisningen oavsett genustillhörighet, men att de egenskaper som skiljer pojkar och flickor åt påverkar deras förutsättningar för en optimal inlärning, kanske oberoende av ämne.

Denna studie har syftat till att belysa hur lärare i årskurs 1–3 använder läxor i matematikundervisningen. Tidigare forskning visar att det i stort sett saknas forskning om betydelsen av formativ bedömning med koppling till läxor. Mot bakgrund av detta var det intressant att undersöka hur lärare använder sig av och ger återkoppling på läxor i undervisningen av ämnet. För att ta reda på detta har kvalitativa intervjuer, av semistrukturerad form, använts som datainsamlingsmetod med sex stycken lärare. Det insamlade datamaterialet bearbetades genom en teoretisk tematisk analys, vilket innebar att materialet organiserades i relation till tidigare forskning. Resultatet visar att lärare kan ha flera olika syften med läxor, och att det finns olika typer av återkopplingar som man som lärare kan välja att använda till dem. Men resultatet har också frambringat ett nyupptäckt syfte vid användningen av läxor, samt att återkoppling inte gavs på tre av de sex olika sorters läxor som tillämpades. Denna studie efterfrågar och kan användas som utgångspunkt för vidare forskning inom området.

Syftet med den här studien är att undersöka vad gymnasielärare har för tanke och mål med att använda digitala verktyg i matematikundervisningen. Syftet är även att undersöka hur de digitala verktygen kan påverka lärandet hos eleverna och på så vis hur det påverkar de sju matematiska förmågorna som står med i den svenska ämnesplanen för matematik. För att utföra studien användes en kvalitativ ansats. Den kvalitativa ansatsen bestod av intervjuer med fem stycken verksamma lärare runt om i Kronobergs län, Sverige. I samband med intervjuerna gjordes även deltagande observationer. Resultatet visade att de flesta av lärarna var positiva till en integrering av digitala verktyg i undervisningen. En av lärarna menade dock att användningen av räknaren, i för stor utsträckning, kunde påverka procedurförmågan negativt. Eleverna använde räknaren till uppgifter som de egentligen kunde klarat av med förenklingar och huvudräkning. Lärarna påpekade även att olika digitala verktyg passade in olika bra på de olika matematiska områdena som undervisningen berörde. Till exempel så kunde programmet Desmos vara lämpligt att använda då eleverna skulle utöka sin förståelse om funktioner och grafer. Då eleverna arbetade med geometri så beskrev en av lärarna att programmet Geogebra kunde användas för att befästa kunskap inom området. Då det gällde de sju matematiska förmågorna som matematikundervisningen på gymnasiet utgår ifrån, så ansågs dessa främjas på olika sätt då olika digitala verktyg användes i undervisningen. Som exempel fick eleverna under en av lektionerna träna på sin problemlösningsförmåga i samband med att programmet Desmos och den grafritande räknaren användes.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal lärare i åk 4-6 introducerar negativa tal i matematikundervisningen med hänsyn till sammanhang (t.ex. addition eller prioriteringsregler) och metaforer (t.ex. termometern), och deras orsaker till varför de gör på just dessa sätt. Metoder som används i studien är för att samla in data är observationer och intervjuer. Resultaten visar att de lärare som observerades och intervjuades främst använder sig av tallinjen som sammanhang och termometer samt tallinjen som metaforer för att introducera negativa tal. Enligt de observerade lärarna använder de sig av just dessa sammanhang och metaforer (t.ex. tallinjen och termometern) eftersom dessa lätt kan kopplas till elevernas vardagsliv. Vissa sammanhang och metaforer valdes bort eftersom lärarna anser att de är svåra att koppla till elevernas vardagsliv och de anser att det blir överkurs för deras elever.

Forskning visar att användningen av lärobok i den svenska matematikundervisningen på lågstadiet används i stor utsträckning. Läroboken används mest för att spara tid för läraren, den erbjuder inte eleverna en individanpassad studiegång som de enligt styrdokumenten har rätt till. Vad är det då som påverkar valet att bedriva läroboksbaserad matematikundervisning när det går emot en skola för alla? För att ta reda på hur mycket läroboken används i matematikundervisningen och varför lärare väljer att arbeta med just läroboken, användes en blandad datainsamlingsmetod i form av en kvantitativ enkät och en kompletterande enkät. Förslag till andra arbetsformer utöver läroboken lyfts fram i resultatet. Yrkeslivserfarenhet ställs mot användandet av läroboken i matematikundervisningen för att se om det finns något samband eller skillnad med användandet av lärobok och olika år av yrkeslivserfarenheter i skolan. En fenomenografisk ansats har använts för att analysera resultatet. Resultatet visar att läroboken har en väldigt stor roll i undervisningen samtidigt som forskare och styrdokumenten går emot den typen av enformigt arbete. Resultatet i studien indikerar att majoriteten av lärarna använder läroboken som arbetssätt större delen av matematikundervisningen. Lärarna väljer för det mesta läroboken eftersom det sparar tid och ger även en trygghet för läraren att luta sig mot i sin matematikundervisning.

I denna studie har intresset varit att utforska vad kooperativt lärande är och vilka effekter lärare anser att det har på matematikundervisningen. Fokus har legat på att titta närmare på hur lärare synliggör de fem grundprinciper som ligger till grund för det kooperativa lärandet. Dessa fem grundprinciper är: positivt ömsesidigt beroende, samarbetsfärdigheter, eget ansvar, lika delaktighet och samtidigt stödjande interaktion och återkoppling (feedback, feedup och feedforward). Jag har valt att intervjua fyra lärare vilka är utbildade inom kooperativt lärande och använder detta i matematikundervisningen. De frågeställningar som har varit ett utgångsläge för att besvara studiens syfte är: Hur kan kooperativt lärande användas i matematikundervisningen? På vilket sätt arbetar lärarna med kooperativt lärande för att stärka elevernas matematikkunskaper? Vilka utmaningar finns inom det kooperativt lärandet? Hur synliggörs grundprinciperna för att uppnå ett kooperativt lärande? Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och teorin om socialt beroende.   Ett kooperativt lärande är ett samarbete mellan elever som ska utveckla deras kunskaper och sociala förmågor. Det handlar om strukturer för hur interaktionen mellan eleverna ska ske, vilken organiseras av läraren. Resultatet visar att det går att ersätta den traditionella undervisningen i matematik helt med de kooperativa övningarna. Det visar även på att det endast går att använda de kooperativa övningarna till repetition av begrepp och befästa kunskapen på detta sätt. Oavsett vilken av dessa metoder som används så ser lärarna en positiv utveckling av kunskaper hos eleverna genom att använda de kooperativa övningarna inom matematiken. Eleverna får synliggöra sina tankar och lära sig sätta ord på hur de tänker. Genom de fem grundprinciperna skapas ett kooperativt lärande och undersökningen visar att samarbetsfärdigheter är den grundprincip lärare lägger störst vikt på. Det går inte att förvänta sig att arbetssättet ska fungera direkt och ge en positiv påverkan på elevernas lärande i matematik. Det är en process som kräver mycket arbete och förberedelse för att fungera och ge positiva effekter. Slutligen konstateras att läraren behöver ha goda kunskaper om kooperativt lärande för att framgångsrikt kunna använda det i matematikundervisningen.