Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers syn på, och attityd till, geografi som skolämne. För att få ett material att jobba med intervjuades 32 stycken elever ifrån två årskurs 8:or i en relativt liten skola i en liten ort i Uppsala län. Frågorna som ställdes berör den generella attityden till geografiämnet, hur den tidigare undervisningen sett ut samt vad respondenten själv tycker är viktigt. Vidare fick respondenten även rangordna de fyra So-ämnena mot varandra, först efter vad som är roligast och slutligen efter vad som är viktigast. Intervjusvaren presenteras på två olika sätt; ett som jämför och tematiserar intervjusvaren för att hitta speciella teman och generella drag och ett där den rangordning respondenterna gjort har gjorts om till ett statistiskt material, detta för att få ut så mycket som möjligt av svaren. Resultaten visar att eleverna har en relativt neutral attityd till geografiämnet. Eleverna tycker att geografi är ganska roligt men att det däremot inte är lika viktigt. Den tidigare undervisning eleverna fått, enligt dem själva, motsvarar väl det som Skolverket säger att de ska ha fått lära sig enligt kursplanen i geografi.

Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka uppfattningar och attityder elever och lärare har kring hur lärandet fungerar i skolan. Vilka faktorer anser de viktiga, vilka problem finns, och hur medvetna är egentligen eleverna om sitt eget lärande? Studien genomfördes på tre gymnasieskolor i Sverige och datan är insamlad med hjälp av enkäter och kvalitativa intervjuer. Resultaten visar framför allt att de flesta eleverna har svårt att skilja på betyg och lärande och om de ska värdera dem separat tycker många av dem att bra betyg är viktigare än att faktiskt kunna saker. Eleverna anser att det är väldigt viktigt att ha en bra lärare och kvalificerar en bra lärare som någon som "bryr sig, kan mycket, kan förklara bra och är rättvis". Den största negativa faktorn anser både elever och lärare vara brist på tid. Undersökningen visar även på en del skillnader i attityderna till lärande mellan lärare och elever som antingen studerar eller undervisar på yrkeslinjerna (praktiska linjer med syfte att sätta eleverna i arbete direkt efter examen) och lärare och elever som studerar eller undervisar på icke-yrkesprogram (teoretiska, estetiska eller idrotts-program) som är intressanta. T ex att lärarna på yrkesprogrammen värderar sin egen betydelse som av lite större vikt när de jämför sig själva med andra typer av lärare, samt att eleverna på yrkesprogrammen tenderar att värdera betyg som antingen mindre viktiga än eleverna på de praktiska och teoretiska programmen.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken effekt den interaktiva skrivtavlan har på elevattityder. De fyra elevattityderna som identifieras definierades med hjälp av Tapias (1996, 2004) arbete med Attitudes Towards Mathematics Instrument (ATMI), och fokuserar på vad elever tycker och känner om matematik. Litteraturstudien visar att elevernas attityder mot matematiken påverkas av användandet av en interaktiv skrivtavla i matematikundervisningen. Studien visar att två av fyra attityder påverkas positivt av den interaktiva skrivtavlan, en attityd visade otydliga effekter, och en attityd visade på en för liten effekt för att tillåta några slutsatser.

Fördomar, konflikter och gruppindelningar yttrar sig på olika sätt i samhället. Dessa är svåra att undkomma men viktiga att belysa för att hitta sätt att reducera de problem de ofta medför. Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur fördomar, konflikter och gruppindelningar kan yttra sig i skolan bland elever och påverka deras skolsituation. Vi vill även se vad skolan gör för att förebygga och lösa dessa problem samt hur deras arbete kan förbättras. Utifrån kvalitativa intervjuer drar vi slutsatsen att problem som uppstår på grund av fördomar, konflikter och gruppindelningar förekommer på de två skolorna vi undersökt men att dessa två skolor har olika sätt att angripa och hantera dessa problem. Dessa problem ser dock olika ut på de båda skolorna men kan alla relateras till psykologiska och socialpsykologiska teorier. I uppsatsen belyser vi även förslag på hur verksamheten kan förbättra arbetet angående dessa frågor samt ifrågasätter om de studerade skolorna tillfullo lyckas garantera alla elevers rätt till en trygg skolgång såsom de förpliktats av skollagen. Vi menar att fördomar, konflikter och gruppindelningar hänger ihop och alla tre faktorerna påverkar varandra. Dessa problem drabbar enligt vår undersökning elevernas skolprestation negativt och kan få konsekvenser för deras framtida utbildning vilket i sin tur riskerar att påverka samhället då det är dessa elever som skall bygga vår gemensamma framtid. / Prejudices, conflicts and groupings are expressed in various ways in our society. These are hard to avoid but important to acknowledge in order to find ways of reducing these problems. Our interest has been to investigate how they may be expressed in school among students and how this affects their school situation. We also studied what the school is doing to prevent and solve these problems as well as how this may be improved.From qualitative interviews it was found that problems with prejudices, conflicts and groupings were present at the two elementary schools studied but that the schools have different approaches to these problems. The problems are different at the two schools but may all be related to psychological and socio-psychological theories.In the thesis we also provide suggestions as to how the schools can improve their work regarding these matters. We also question if the schools studied are able to provide all students with a safe school environment, as mandated by the Swedish Education Act.We believe that prejudices, conflicts and groupings are interrelated and that all three factors affect each other. According to our study, these problems affect the students’ school performance in a negative way which may have consequences for their future education, which in turn affects our society as these students are our future workforce.

Föreliggande arbete utreder genom enkätundersökningar, utförda på en grundskola och på en gymnasieskola, elevers attityder till sin tyskundervisning. Centrala frågor är: vilka faktorer styrs elever av när de gör sitt språkval; hur ser elever på sin tyskundervisning; vilka mål har elever när de lär sig tyska; varför slutar elever studera tyska efter grundskolan? Av enkätsvaren framgår att elever har en generellt positiv inställning när de väljer att läsa tyska men att valet av språk i stor utsträckning styrs av tillfälligheter; att de tröttnar alltmer på sin tyskundervisning under studietidens gång; att de lägger störst vikt vid att lära sig muntliga färdigheter samt efterfrågar en variationsrik undervisning; att de avbryter sina språkstudier när studiebördan blir för stor. Mina slutsatser är att elever inför sitt språkval måste upplysas om vad det innebär att läsa ett specifikt språk samt om vad som förväntas av dem under studierna; att samarbetet ämneslärare emellan måste intensifieras, framförallt på gymnasieskolan; att trots de moderna språkens uppvärdering i den framtida gymnasieskolan tyskan kommer att vara utsatt för hård konkurrens av andra språk. Därför måste det tyska språket göras mer attraktivt i elevernas ögon.

<p>Detta arbete fokuserar begreppet människosyn utifrån ett antal aspekter. Arbetets frågeställningar gäller vad människosyn egentligen är, vad skolans styrdokument säger om människosyn och slutligen vilka tankar om människan elever i år nio uttrycker. Tyngdpunkten i arbetet är den kvalitativa undersökning som gjorts om tankar om människan hos elever i år nio. Uppsatsskrivning valdes som datainsamlingsmetod. Studien visar bl.a. att människosyn kan definieras som en enskild individs eller åskådnings uppfattning om den mänskliga naturen och att den människosyn som kommer fram i styrdokumenten har en klart kristen-humanistisk prägel. När det gäller eleverna i år nio dras slutsatsen att de i mångt och mycket anammat humanistiska värderingar och att deras tankar ofta karaktäriseras av mognad och reflektion. Något som inte togs upp av eleverna var ämnen som rasism och skillnader mellan könen.</p>

<p>Uppsatsen utreder genom en enkätundersökning utförd i år 7, 8 och 9 på en svensk grundskola elevers inställning till studier i språken franska, spanska och tyska. Centrala frågor är: vad tycker eleverna om att studera språk; hur väljer de språk; vad motiverar dem att fortsätta studierna; vad får dem att avstå från fortsatta studier? Av elevernas svar framkommer att majoriteten uppskattar språkstudierna; att de avskräcks från studier då studiebördan blir för tung, lektionerna för tråkiga eller ämnet för svårt; att val av språk i stor utsträckning styrs av tillfälligheter, men att en stor del av eleverna ändå ser nyttan i att lära sig ytterligare ett språk.</p> / <p>By the means of a questionnaire survey performed in a Swedish compulsory school, the present work examines the attitudes towards studies in the French, Spanish and German languages amongst pupils in the 7th, 8th and 9th forms. Questions essential to the survey are: what are the pupils’ feelings towards studying languages; how do they choose which language to study; what motivates them to keep studying; what refrains them from further studies? The answers given by the pupils show that the majority enjoys their language studies; that the pupils are deterred from studying when the burden of studies gets too heavy, the lessons become too tedious or the subject too difficult; that the choice of language to a great extent is governed by coincidence, yet that a large number of the pupils do see the advantage of learning another language.</p>

Detta arbete fokuserar begreppet människosyn utifrån ett antal aspekter. Arbetets frågeställningar gäller vad människosyn egentligen är, vad skolans styrdokument säger om människosyn och slutligen vilka tankar om människan elever i år nio uttrycker. Tyngdpunkten i arbetet är den kvalitativa undersökning som gjorts om tankar om människan hos elever i år nio. Uppsatsskrivning valdes som datainsamlingsmetod. Studien visar bl.a. att människosyn kan definieras som en enskild individs eller åskådnings uppfattning om den mänskliga naturen och att den människosyn som kommer fram i styrdokumenten har en klart kristen-humanistisk prägel. När det gäller eleverna i år nio dras slutsatsen att de i mångt och mycket anammat humanistiska värderingar och att deras tankar ofta karaktäriseras av mognad och reflektion. Något som inte togs upp av eleverna var ämnen som rasism och skillnader mellan könen.

Uppsatsen utreder genom en enkätundersökning utförd i år 7, 8 och 9 på en svensk grundskola elevers inställning till studier i språken franska, spanska och tyska. Centrala frågor är: vad tycker eleverna om att studera språk; hur väljer de språk; vad motiverar dem att fortsätta studierna; vad får dem att avstå från fortsatta studier? Av elevernas svar framkommer att majoriteten uppskattar språkstudierna; att de avskräcks från studier då studiebördan blir för tung, lektionerna för tråkiga eller ämnet för svårt; att val av språk i stor utsträckning styrs av tillfälligheter, men att en stor del av eleverna ändå ser nyttan i att lära sig ytterligare ett språk. / By the means of a questionnaire survey performed in a Swedish compulsory school, the present work examines the attitudes towards studies in the French, Spanish and German languages amongst pupils in the 7th, 8th and 9th forms. Questions essential to the survey are: what are the pupils’ feelings towards studying languages; how do they choose which language to study; what motivates them to keep studying; what refrains them from further studies? The answers given by the pupils show that the majority enjoys their language studies; that the pupils are deterred from studying when the burden of studies gets too heavy, the lessons become too tedious or the subject too difficult; that the choice of language to a great extent is governed by coincidence, yet that a large number of the pupils do see the advantage of learning another language.

The purpose of this study has been to get a deeper insight into how students reason about the textbook and teaching that goes beyond its content. This in order for the teacher to be able to consider and respond to these important attitudes already at the planning stages of such teaching situations. This approach will aid to help students overcome the distrust of things that are not in the textbook. The study shows that students have an attitude of overconfidence to the textbook's reliability. It is considered to be controlled in its content as well as being a reference on the extent of the knowledge content. The general approach to teaching that deviates from textbook structure is that it is welcomed as an interesting feature. However, a questioning attitude soon appears about whether the element will be included in any requirements for knowledge or tests. The following important conclusions can be drawn after this study was carried out: Very clearly communicate the purpose of all education that deviate from the textbook. Inform students about the textbook's deficiencies and the need for supplementing. Accept and respond to students' focus in that grades are the main driving force for the acquisition of knowledge in high school. / Syftet med undersökningen har varit att få en fördjupad insikt i hur elever resonerar kring läroboken och undervisning som går utanför dess innehåll. Detta för att som pedagog redan i planeringsstadiet av sådana undervisningssituationer kunna ta hänsyn till och bemöta dessa viktiga attityder. Därigenom kan man hjälpa många elever att komma över den misstro som finns för sådant som ej finns med läroboken. Undersökningen visar att det finns en fast förankrad övertro till lärobokens tillförlitlighet. Den anses av främst eleverna vara kontrollerad i sitt innehåll samt vara en referens kring omfattningen av kunskapsinnehållet för ämnet. Den generella inställningen till undervisning som avviker från lärobokens struktur är att det välkomnas som ett intressant inslag. Dock infinner sig snabbt en ifrågasättande inställning kring huruvida momentet skall ingå i något kunskapskrav. Följande viktiga slutsatser dras efter undersökningens genomförande: Att mycket tydligt kommunicera syftet med all undervisning som avviker från läroboken. Att informera eleverna kring lärobokens uppkomst och behov av komplettering. Att acceptera och möta elevernas fokusering i att betygen är den främsta drivkraften till kunskapsinhämtning på gymnasiet.