<p>Utomhuspedagogik är en pedagogik som har blivit aktuell under de senaste åren. Media och</p><p>annan litteratur ger en positiv bild av utomhuspedagogik men den används inte i någon större</p><p>utsträckning på skolorna idag. Syftet med studien är att undersöka vad som motiverar de</p><p>lärare som använder sig av utomhuspedagogik, vad det finns för svårigheter och problem med</p><p>metoden och hur pedagogen kan lösa dessa svårigheter. Studien genomförs med hjälp av</p><p>kvalitativa semistrukturerade intervjuer av åtta pedagoger som använder sig av</p><p>utomhuspedagogik. I resultatet framgår det att det som motiverar pedagogerna är framförallt</p><p>att de ser förbättringar hos eleverna när det gäller samarbete och koncentrationen. De</p><p>svårigheter som är vanligast bland pedagogerna är brist på kunskap om utomhuspedagogik,</p><p>brist på tid till planering och för lite pedagoger. Pedagogerna är överens om att det behövs</p><p>utbildning kring utomhuspedagogik. Skolorna behöver också avsätta mer tid till planering för</p><p>pedagogerna. Resultatet visar också att det är en pedagogik som passar många elever, men</p><p>liksom traditionell undervisning passar den inte alla elever.</p>

Utomhuspedagogik är en pedagogik som har blivit aktuell under de senaste åren. Media och annan litteratur ger en positiv bild av utomhuspedagogik men den används inte i någon större utsträckning på skolorna idag. Syftet med studien är att undersöka vad som motiverar de lärare som använder sig av utomhuspedagogik, vad det finns för svårigheter och problem med metoden och hur pedagogen kan lösa dessa svårigheter. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer av åtta pedagoger som använder sig av utomhuspedagogik. I resultatet framgår det att det som motiverar pedagogerna är framförallt att de ser förbättringar hos eleverna när det gäller samarbete och koncentrationen. De svårigheter som är vanligast bland pedagogerna är brist på kunskap om utomhuspedagogik, brist på tid till planering och för lite pedagoger. Pedagogerna är överens om att det behövs utbildning kring utomhuspedagogik. Skolorna behöver också avsätta mer tid till planering för pedagogerna. Resultatet visar också att det är en pedagogik som passar många elever, men liksom traditionell undervisning passar den inte alla elever.

Människor med kommunikationssvårigheter kan ges möjligheter till kommunikation med hjälp av Alternativ och kompletterande kommunikation, även kallad AKK. Att ha förmåga att kommunicera med sin omgivning, att göra sin röst hörd och att kunna uttrycka sina behov eller önskemål borde vara en självklarhet, men tyvärr är detta inte självklart för alla människor.Syftet med denna studie är att undersöka hur personal inom Stöd och Omsorg upplever metoder inom AKK samt dess inverkan på personer med kommunikationssvårigheter. Studien är kvalitativ och bygger på innehållsanalys med en induktiv ansats. Halvstrukturerade intervjuer är genomförda med fem intervjupersoner som har erfarenhet av personer med kommunikationssvårigheter. De som medverkat i studien arbetar som handledare, enhetschef och projektledare i stöd- och omsorg, inom lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS. Resultatet visar att personal inom stöd- och omsorg tidigare inte haft kontakt med begreppet AKK och för vissa var det relativt nytt samt att många verksamheter använder sociala berättelser och tecken som stöd som hjälpmedel. Brukare som är i behov av AKK har utvecklats sedan man började arbeta kontinuerligt med det. Det som påpekats av handledare är att uppföljning och handledning är viktigt för att underhålla sin kunskap om AKK.

The purpose of this study has been to examine how teachers of students with multiple handicaps view the possibility of using iPad as a communicative and supportive tool within special education. Using the qualitative research interview method the attitude towards iPad among teachers was assed. Four teachers who work within special education and daily use both augmentative and alternative communication and iPad in their education were interviewed. The results were analyzed using the sociocultural perspective and show that augmentative and alternative communication is viewed as an artefact that enables communication between students with impaired verbal communication skills. The teachers view the iPad as a powerful complement to the existing educational tools. Finally this study finds that the increased use of iPad as a communication device within special education has increased the independence as well as social interaction among disabled students and also with students in the comprehensive school. / Syftet med studien är att undersöka hur lärare som arbetar med elever med flerfunktionsnedsättning ser på möjligheten att använda iPad som kommunikationshjälpmedel/ stöd i särskolans undervisning. För att ta reda på lärarens syn på iPad användning i särskolan används som metod den kvalitativa forskningsintervjun. Studien bygger på fyra intervjuer med lärare som arbetar i särskolan och dagligen använder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) och iPad i undervisningen. Studien använder det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att alternativ och kompletterande kommunikation är ett verktyg som möjliggör kommunikationen för elever med talsvårigheter. iPaden upplevs av deltagarna som ett bra komplement till de befintliga läromedlen. När lärarna använder iPad som ett kommunikationshjälpmedel/ stöd i särskolan ser de hos eleverna en ökad självständighet samt ökat socialt samspel även med andra grundskoleelever.

Work For You är privat fristående aktör som Arbetsförmedlingen upphandlat rehabiliteringstjänster av. Syftet med denna studie var att studera och analysera hur deltagarna på Work For You upplevt rehabiliteringstjänsten de ingått i. Ett annat syfte var att även ta reda på om rehabiliteringstjänsten haft någon inverkan på deltagarnas möjlighet att återgå till arbetsmarknaden. Studien utgick ifrån fyra deltagares upplevelser av insatsen.   Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Resultatet visar att samtliga deltagare upplevt att insatsen haft en positiv inverkan på dem och de anser att de fått den hjälp de ansett sig vara i behov av. Deltagarna upplevde att de fått hjälp i ett helhetsperspektiv, kommit ut i en anpassad arbetsträning och återfått en tro på sin egen förmåga. Man har även parallellt med de arbetslivsinriktade insatserna haft möjlighet att träna på det sociala samspelet, få kunskap om anpassningsmöjligheter och fått ett ökat självförtroende. Några av de som deltagit i intervjun har nämnt att insatsen för dem varit en lösning eller lett till ett bättre mående, där de fått ett stärkt självförtroende och känner hopp. Samtliga har även varit ute på arbetsträning.   Nyckelord: Arbetsmarknaden, arbetsträning, funktionshinder, intervjustudie, rehabiliteringstjänst, social samvaro, stöd, Work For You. / <p>2013-06-04</p>

Sambandsexponering av produkter handlar om att placera kompletterande varor tillsammans för att uppmuntra kunder till att göra kompletterande köp. En av svenskarna uppskattad matkategori som består av många kompletterande produkter är texmex. Detta har lett till att ICA-butiker har börjat placera kylar med kompletterande tillbehör i sina texmex -avdelningar. Därför har vi i vår uppsats valt att studera hur butiker inom dagligvaruhandeln arbetar med exponering av kompletterande produkter. Vidare vill vi undersöka kundernas respons till detta och om uppfattningarna korrelerar med butikernas bakomliggande tankar. Vi genomför djupintervjuer med anställda på en ICA-butik samt observationer av och intervjuer med kunder i två ICA-butiker. Slutsatsen är att ICA använder sig av sambandsexponeringen som en strategi för att underlätta kundernas handlande, vilket korrelerar med kundernas uppfattningar. Vidare kan vi se att kunderna blir inspirerade till att göra kompletterande köp från texmex-avdelningen, vilket överensstämmer med ICA:s strategi att väcka köplust genom sambandsexponering.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka användningen av tecken- och bildstöd för att stärka barns kommunikation i förskolan. Vad pedagoger har för uppfattningar om syfte, metod och förväntade resultat, med att använda Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Studien är inspirerad av den kvalitativa forskningsstrategin och baseras på 3 intervjuer med pedagoger i förskolan, samt observation av en verksamhet. Personer med olika funktionsnedsättningar kan ha varierande svårigheter i kommunikation och de behöver få stöd med alternativa sätt för att kommunicera. Slutsatsen är att, oavsett vilka behov av stöd barnen har, eller vilken metod som används, är det möjligt att med förebygga språk- eller kommunikationssvårigheter med hjälp av AKK.

Bakgrund Viljan till kommunikation är en mänsklig egenskap som förenar oss. När kommunikation sker mellan människor sker ett utbyte av olika former av information. Att varje barn skall ha rätt till att vara delaktig i förskolans verksamhet är självklart. Även de barn som på grund av någon funktionsnedsättning inte har utvecklat sitt språk eller sin kommunikativa förmåga har dessa barn rätt att känna sig som en i gruppen, likaså gäller detta för de barnen som är flerspråkiga. Genom pedagogernas arbete med TAKK-metoden kan barnen vara delaktiga i samspelet med alla i förskolan. Syfte Syftet är att undersöka vilken kännedom och vilka uppfattningar pedagogerna har kring Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation samt få en förståelse för hur arbetet med detta kan se ut i det vardagliga arbetet i förskolan. Metod Jag har använt mig av kvalitativ metod med intervju som redskap. Jag har intervjuat sju pedagoger på en förskola i Västa Götaland. Vid analys och bearbetning av min empiri har jag använt mig av den fenomenografiska ansatsen och av en analysmodell för att bearbeta det insamlade materialet. Resultat Mitt resultat visar att pedagoger tycker att Tecken som Alternativ och Kompletterande kommunikation metoden gynnar alla barns utveckling oavsett om barnen har funktionsnedsättningar, är flerspråkiga eller inte. Metoden ses som ett komplement till det talade språket och används i de flesta momenten inom förskolan. Alla pedagoger använder sig av metoden och detta leder enligt pedagogerna till att barn blir delaktiga i ett sammanhang och kan göra sig förstådda.

Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) är en metod som blir allt mer vanlig att använda i förskolan tillsammans med barn som har svårigheter i språket men även för de barn som inte har det. Metoden riktar sig mot hörande personer och innebär att det verbala språket förstärks med hjälp ut av tecken. Högläsning är en aktivitet i förskolan där arbetet med tecken ofta glöms bort, samt att de material som idag finns kring metoden i samband med högläsning är svårarbetat i verksamheten. Arbetets syfte var att skapa ett material i form av en flanosaga som kunde underlätta användningen av TAKK i samband med högläsning i förskolan. Utifrån arbetets syfte har en frågeställning formulerats kring hur materialet upplevdes i verksamheten av deltagarna. För att ta reda på frågeställningen skickades materialet ut till verksamma lärare som fick testa materialet med sin barngrupp.   Metoden som användes för att undersöka hur deltagarna uppfattade materialet var en enkät som utformades med hjälp av en hemsida vid namn Surveymonkey, enkäten innefattade både ”slutna” och ”öppna” frågor. Resultatet av de ”öppna” frågorna visade att deltagarna upplevde att materialet bidrog till ett intresse hos lärarna kring att vilja fortsätta arbeta med TAKK i sin undervisning i förskolan samt blev en ögonöppnare för de personer som inte var bekanta med att använda metoden. Det framgick även i enkätundersökningen att många upplevde materialet som ett lätt verktyg att arbeta med i samband med läsning och att de upplevde att barnen uppskattade kombinationen av att lyssna på en saga samtidigt som tecken användes. Enligt lärarna visade barnen ett tydligt intresse för att själva delta i utformningen av de tecken som sagan innehöll genom att själva utföra tecken och visade också en vilja att lära sig dem utantill.

Att bidra med kunskap om hur och varför verksamma pedagoger väljer att använda AKK/TAKK som en språkutvecklande metod för alla barn i svensk förskola. Studiens fokus är att analysera arbetet med AKK/TAKK utifrån de didaktiska frågorna. Syftet konkretiseras i en forskningsfråga som besvaras i studien; “Hur beskriver verksamma pedagoger sina val att använda AKK/TAKK i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv?”. Webbaserad enkät har använts för att samla in data, där verksamma pedagoger fått besvara frågor kring hur och i vilket syfte de använder AKK/TAKK. Datan har analyserats utifrån de didaktiska frågorna Vad, hur, varför, med vem/vilka, när och i vilket sammanhang och ställts i relation till den designorienterade didaktiska triangeln. Enkäten skickades ut till 75 rektorer som tillsammans ansvarade för 136 förskolor i ett län i Sverige. 91 verksamma pedagoger har besvarat enkäten. I resultatet framkommer beskrivningar från 88 respondenter att de använder sig av AKK/TAKK i samtliga undervisningssituationer i förskolan. AKK/TAKK används för att utveckla möjligheten till kommunikation. Metoden används både med ett språkutvecklande- och specialpedagogiskt syfte men även för en ökad inkludering. För att sträva mot en ökad inkludering används AKK/TAKK både med enskilda barn och hela barngruppen samt att samtliga i arbetslaget använder metoden. Arbetssättet varieras och anpassas efter barngrupp, samt varierar det i hur vårdnadshavare involveras. AKK/TAKK ger förutsättningar för alla barn att kommunicera genom att metoden används i samtliga situationer i verksamheten och kontinuerligt i den pedagogiska miljön. Studien ger ett resultat där verksamma pedagoger beskriver att AKK/TAKK gynnar språkutvecklingen för den enskilda individen/individer. Förhoppningen är att studien ska bidra till reflektion kring syftet med att införa AKK/TAKK för hela barngruppen. Att begrunda de konsekvenserna som arbetet med AKK/TAKK kan medföra för det enskilda barnet genom att alla barn ska inkluderas.