<p>Syftet med den här studien var att ta reda på hur lärare och elever ställer sig till användandet av de interaktiva skrivtavlorna inom matematiken. Studien bygger på flera olika metoder då detta är en fallstudie. I undersökningen framkom det att elever och lärare är positivt inställda till de interaktiva skrivtavlorna. Det framkom även att lärarna inte använder den interaktiva skrivtavlan alls eller att de använder den som en filmduk.</p>

Syftet med den här studien var att ta reda på hur lärare och elever ställer sig till användandet av de interaktiva skrivtavlorna inom matematiken. Studien bygger på flera olika metoder då detta är en fallstudie. I undersökningen framkom det att elever och lärare är positivt inställda till de interaktiva skrivtavlorna. Det framkom även att lärarna inte använder den interaktiva skrivtavlan alls eller att de använder den som en filmduk.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att ta reda på hur lärare och elever igrundskolans tidiga år kan arbeta med en interaktiv skrivtavla på matematiklektioner samt hur en lärare kan bygga upp dess innehåll. Tanken har också varit den att bidra med att hjälpa en klass att komma igång att använda den interaktiva skrivtavlan i sin matematikundervisning. Denna studie bygger på en kvalitativ undersökning. Det är ingen generell undersökning utan jag har valt att undersöka två grundskolors erfarenheter. I undersökningen framkommer det bland annat att den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisningen främjar mycket lärares och elevernas utvecklings- och undervisningsprocesser. Forskning visar att en interaktiv skrivtavla medger helt andra aktiviteter i klassen än bara sitta och räkna. Elever kan utforska matematik på mer kreativt och spännande sätt.

Studien behandlar lärares förhållningssätt till den interaktiva skrivtavlan som artefakt i matematikundervisningen. Syftet är att, genom videobservation och intervju med tre lärare, se vilka potentiella nya möjligheter den interaktiva skrivtavlan genererar till och varför lärarna väljer att arbeta med den under matematiklektioner. Vårt fokus ligger på artefaktens relation till lärandet samt tidsaspekten. Materialet bearbetades utifrån ett sociokulturellt perspektiv där fokus låg på lärares och elevers samspel med den interaktiva skrivtavlan som artefakt. Vi har även sett till lärarnas användande i relation till begreppet meningserbjudande, affordance. Resultat visar på att grundutbildning och fortsatt fortbildning är betydande för att kunna använda den interaktiva skrivtavlan på bästa sätt. Den interaktiva skrivtavlan genererar till ökad elevdelaktighet då samtalet kring vad som händer på tavlan står i fokus. Tiden läraren har under en lektion, läggs på elevers lärande och det är en medierande artefakt som oftast fungerar ur ett tekniskt perspektiv, trots att det ibland krånglar.

Denna litteraturstudie avser att behandla IKT inom den pedagogiska verksamheten. Utgångspunkten är att konkretisera IKTs artefakter, så som datorer och interaktiva skrivtavlor av både lärare och elever. Genom en systematisk litteraturstudie har vi hittat aktuell forskning som problematiserar vårt syfte. Den aktuella forskningen pekar mot att elever övervägande använder datorn till att skriva med i skolan, men även att söka information för att få mer kunskap. Det framkommer även att det är förnuftigt att låta elever använda datorer i tidig ålder för att bli förtrogen med den, då datorn används genom hela skolgången. Även lärarna behöver bli mer förtrogna med datorn för att kunna hjälpa eleverna i den mån som behövs. I studien framkommer det att i undervisningssammanhang använder lärare den interaktiva skrivtavlan, då detta underlättar och skapar bättre stämning i klassrummet. Även många elever ser positivt till den interaktiva skrivtavlan och menar att lektionerna blir lättare att förstå genom bilder och filmer som kan visas genom den.

Under de senaste åren har kommuner runtom i Sverige installerat interaktiva tavlor i en mängd klassrum. Under läsåret 2010-2011 blir alla klassrum i Linköpings kommun IT-klassrum med tillgång till en interaktiv tavla. Alla pedagoger berörs av detta och i Lgr11 förutsätts att pedagoger har den kompetens som krävs för att kunna använda digital teknik i undervisningen. Sedan jag såg interaktiva tavlor användas för första gången 2007 har jag varit nyfiken på vad de skulle kunna tillföra i mitt arbete som lärare. Lärarlyftet har gett mig chansen att fördjupa mig inom pedagogik och valet att ta reda på mer om interaktiva tavlor kom därför naturligt. I undersökningen, som bestått av intervjuer med nio pedagoger från förskola till årskurs 6, har jag sökt svar på hur pedagoger som använder den interaktiva tavlan i undersökningen upplever arbetet. Vad anser de om interaktiviteten och på vilka sätt påverkas lärandet? Kan den interaktiva tavlan bidra till att höja kvaliteten på undervisningen? Undersökningens resultat visar att den interaktiva tavlan är ett verktyg som elever och pedagoger uppskattar. Möjligheten att visualisera och att använda film, bild och ljud tillför nya möjligheter i undervisningen. Det är inte särskilt svårt att använda de enklare funktionerna i tavlan men att använda den så att den bidrar till att höja kvaliteten på undervisningen kan ta längre tid. Förutom att pedagogen behöver kunskap om tavlans tekniska funktioner så kan undervisningskvaliteten höjas om IKT-kunskapen är hög och om pedagogen använder sig av tavlan för att öka dialogen i klassrummet.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om lärares erfarenheter av och uppfattningar om att använda den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisning samt hur den påverkar elevers lärande i matematik. Studien visar att skrivtavlan används huvudsakligen som ett demonstrationsverktyg för läraren vid exempelvis genomgångar och repetition. Den tillhörande dokumentkameran används flitigt. Skrivtavlan används också för att visa film och TV-program och ibland för att söka på internet. Eleverna interagerar med skrivtavlan när de till exempel löser uppgifter i matematik. Detta sker både enskilt och i par. Interaktion mellan elev och skrivtavlan sker även då surfplattor kopplas upp mot skrivtavlan. Det är vanligt att eleverna redovisar arbeten med hjälp av skrivtavlan. De faktorer som skapar möjligheter till användning är skrivtavlans unika egenskaper och ”Det får igång eleverna”. Skrivtavlans unika egenskaper innebär till exempel funktionen som gör det enkelt att spara och plocka fram sparade dokument samt enkelheten i att snabbt byta aktivitet. Citatet ”Det får igång eleverna” avser skrivtavlans påverkan på elevers delaktighet och fokus, faktorer som upplevs öka när skrivtavlan involveras i undervisningen. De faktorer som upplevs som hinder är lärarens kunskap om verktyget och tekniska problem. Tiden är ett hinder för lärarnas egen kunskapsinhämtning men kan också verka som möjlighet då tid kan skapas för enskilda elever när skrivtavlan används i ett stationssystem i undervisningen.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilken effekt den interaktiva skrivtavlan har på elevattityder. De fyra elevattityderna som identifieras definierades med hjälp av Tapias (1996, 2004) arbete med Attitudes Towards Mathematics Instrument (ATMI), och fokuserar på vad elever tycker och känner om matematik. Litteraturstudien visar att elevernas attityder mot matematiken påverkas av användandet av en interaktiv skrivtavla i matematikundervisningen. Studien visar att två av fyra attityder påverkas positivt av den interaktiva skrivtavlan, en attityd visade otydliga effekter, och en attityd visade på en för liten effekt för att tillåta några slutsatser.

Detta är en studie där lärares beskrivningar kring användandet av den interaktiva skrivtavlan (IST) i matematikundervisningen lyfts fram genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån tidigare forskning skapades tre kategorier som representerar de användningsområden som hittades för den interaktiva skrivtavlan. Dessa tre kategorier användes sedan för att analysera intervjusvaren från informanterna. Kategorierna som togs fram var pedagogik, didaktik och variation. Genom intervjuerna med fyra lärare framkom det att lärarna hade en generellt positiv inställning gentemot IST och att den användes frekvent samt att det fanns många användningsområden för den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisningen. Slutsatserna blev att IST bidrar till variation i matematikundervisning och kan nå flera olika inlärningsstilar om lektionerna planeras didaktiskt med detta i åtanke. IST blir ett pedagogiskt verktyg eftersom det förtydligar undervisningsinnehållet, bidrar till diskussioner och ett interagerande mellan elever och lärare kring det som visas upp på tavlan. Lärarna kunde även få utökad utbildning kring användandet av IST för att kunna utveckla de potentiella användningsområdena inom matematik som ännu inte används på grund av bristfällig utbildning.

Interaktiva skrivtavlor (IST) finns i många svenska skolor och används som ett lektionsverktyg inom olika ämnen. Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt IST används i matematikundervisningen för elever i F-3, samt vilken klassrumsaktivitet användningssättet leder till. För att besvara studiens frågeställning har en systematisk litteraturstudie genomförts vilket innebär att tidigare relevant forskning har sökts, granskats och analyserats. Resultaten visar att IST ger lärare möjlighet att utveckla sin matematikundervisning och har kapacitet att förstärka elevernas lärande. Dock används den ofta ”för användandets skull” då exempelvis som presentationsverktyg eller för att väcka elevers intresse, trots dess potential till så mycket mer. Resultaten visar även att förutsättningen för att kunna utnyttja IST till sin fulla rätt kräver lärare som har ämneskunskap, pedagogisk kunskap samt teknisk kunskap. Dessa kompetenser, såväl var för sig som i samverkan med varandra, behövs för att lärare ska kunna använda IST i matematikundervisningen på ett sätt som främjar elevernas engagemang och lärande. / <p>Matematik</p>