Syftet med denna studie är att få en uppfattning om vilka faktorer som påverkar lärares val av olika läromedel i matematikundervisningen i årskurs F-3. En kvalitativ metod användes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta verksamma lärare som undervisar i matematik. Studiens resultat motiveras utifrån det teoretiska ramverket, den didaktiska triangeln. Resultatet visar att användningen av olika typer av läromedel i matematikundervisningen utgör en varierad undervisning och att lärares val av läromedel sker kollegialt. Studiens slutsats är att med hjälp av olika läromedel kan lärare anpassa matematikundervisningen efter elevers olika förutsättningar och behov, vilket är den viktigaste faktorn i deras val av läromedel.

Syftet med studien var att undersöka hur matematik kan synliggöras i vardagen och hur förskollärare arbetar med matematikundervisning i förskolan. Kvalitativ metod valdes för intervjuer med åtta förskollärare i fyra olika förskolor. Vi genomförde en tematisk analys av resultatet och analyserade sedan resultat utifrån Bishops sex kulturhistoriska matematiska aktiviteter och sociokulturella teoretiska perspektiv. Resultatet visade att förskollärarna arbetar dagligen med matematikundervisning och matematiska begrepp genom att räkna, mäta, lokalisera, leka, designa och förklara. Slutsatsen som kan dras utifrån denna studie är att matematik i förskolan är viktig för att stärka barns lärande i matematik. Förskollärare behöver ta hänsyn till aktiviteter för att barnen ska få grundläggande matematiska färdigheter.

This study is an action research that focuses on written communication in problem solving. A cheat sheet has been created as a tool and aims to support the pupils while working with problem solving. The study began with a pre-test, continued with detail lesson plans included the cheat sheet. The study ended with a post-test where the pupils had access to the cheat sheet. Pre- and post-test have been analyzed based on two different frameworks, which focus on content and functions, as well as quality in pupil solutions. The result has been shown to be positive and pupils have improved their ability to write answers, report all the steps and keep a good layout. The cheat sheet could therefore functions as a suitable tool in the problem-solving process.

Matematiska begrepp är något som elever stöter på genom hela sin skolgång. För attunderlätta inlärningen av olika matematiska begrepp kan lärare använda olikatillvägagångssätt. Syftet med studien var att undersöka lärarnas uppfattningar omanvändningen och hanteringen av matematiskt språk i klassrummet, med stöd av detsociokulturella perspektivet. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer medmatematiklärare som undervisade i årskurs fyra till sex. Analysen av intervjuernavisade att flera metoder och strategier används för att främja elevernas förståelse avmatematiska begrepp. Konkreta material och visualiseringstekniker identifieradessom vanliga metoder för att stödja elevernas användning av begrepp inommatematik. Genom att tillämpa olika strategier, såsom varierad undervisning ochformativ bedömning, kan eleverna övervinna hinder och utmaningar och utveckla enförståelse för de matematiska begreppen. Sammanfattningsvis kan vi dra slutsatsenatt ju tidigare de olika metoder och strategier implementeras desto mer underlättardet för inlärning av de matematiska begreppen.

Bakgrund: Matematikundervisningen utgår i stor utsträckning ifrån en lärobok. Det är rektorers ansvar att säkerställa att lärare kvalitetssäkrar de läromedel, och bland dem, denlärobok, som används. Tidigare fanns det en statlig läromedelsgranskning som granskade läroböckerna, vilken avvecklades 1991. Idag gör alla elever ett standardiserat prov i förbestämda årskurser. Detta prov, det nationella provet, används bland annat för att vägleda betygssättningen, däremot ska provet inte avgöra betyget. I och med det nationella provets höga status upplever många elever att mycket står på spel vid detta prov. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur den använda läroboken,lärarens förberedelser och arbetserfarenhet påverkar resultaten på det nationella provet i matematik för årskurs 3.  Metod: För att undersöka sambanden mellan resultatet på det nationella provet och läroboken, förberedelser samt lärarens arbetserfarenhet valdes en kvantitativ analys som metod för studien. För att samla in empiriskt material användes Skolverkets hemsida för att ta del av resultat pådet nationella provet. Information från skolor samlades in genom en webbenkät. Av den data som samlades in gjordes statistiska analyser för att besvara studiens frågeställningar. Resultat: Det fanns vissa skillnader mellan vilken lärobok som användes och andelen godkända elever på några av provets delprov. Det mest förekommande sättet att förbereda eleverna inför det nationella provet var att öva på gamla nationella prov. Repetition av läroboken verkade dock ha en positiv inverkan på andelen godkända elever, samtidigt som information om provet tycks påverka andelen godkända elever negativt. Slutligen var det tydligt att andelen godkända elever ökade i takt med lärarens arbetserfarenhet

Syftet med denna studie är att bidra till förståelsen för hur matematikgenomgångar kan anpassas med hänsyn till andraspråkselever. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. En kvalitativ datainsamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med sex lärare genomfördes för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Lärarna är verksamma på olika skolor i Mellansverige. Resultatet från analysen visar tre faktorer som lärare uttrycker försvårar andraspråkselevernas kunskapsutveckling i matematikundervisningen. Den eventuellt bristande språkförståelsen i svenska kan medföra att andraspråkseleverna har svårigheter med att förstå lärarens kommunikation. Likaså är lärarens bristande tillgång till särskilda resurser och verktyg en försvårande faktor, liksom den eventuella avsaknaden av ett gott klassrumsklimat. Utifrån de tre faktorerna uttrycker lärarna hur de tillämpar olika anpassningar vid matematikgenomgångarna för att underlätta för andraspråkselevernas matematikutveckling. Inkluderingen av modersmålet är värdefullt, liksom en anpassad kommunikationsform i en trygg och social gemenskap. Slutsatsen för studien är att det finns flera försvårande faktorer för andraspråkselevers möjlighet att tillägna sig matematikkunskaper, men att somliga anpassningar, däribland specialundervisning och läromedel på andraspråkselevernas modersmål, endast kan tillämpas under förutsättningen att verktygen och resurserna finns tillgängliga på skolan.

Detta examensarbete behandlar forskning om mellanstadieelevers missuppfattningar inom decimaltal och olika arbetsformer som undervisningen kan inkludera. Tal i decimalform tillhör talmängden rationella tal och beskrivs vara utmanande att undervisa om. Detta trots att decimaltalen utgör en naturlig del i olika vardagliga kontexter. Kunskap om denna talmängd är därmed en nödvändighet för att verka i dagens samhälle. Syftet med arbetet är att visa på alternativa arbetsformer för att bemöta elever med missuppfattningar inom decimaltal. Frågeställningarna som användes är: vilka missuppfattningar inom decimaltal förekommer bland elever i mellanstadiet och hur bör undervisningen struktureras? Metoden för arbetet är litteraturstudie och kartlägger delar av befintlig forskning inom området. Sammanfattningsvis visar resultatet att samma missuppfattningar kring decimaltal förekommer i stora delar av världen. Resultatet visar användningen av variationsteorin i undervisningen och vikten av elevkännedom. Det ämnesspecifika redskapet tallinje visas även vara en alternativ arbetsform.

Musik och matematik är två skolämnen som har flera likheter. Enligt grundskolans kursplan ska matematikundervisningen innehålla kreativa aktiviteter för att utveckla elevers matematiska förmågor. Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka vad en musikintegrerad matematikundervisning kan innebära samt hur musikintegrerad matematikundervisning kan påverka elevernas inlärning och motivation. Genom en systematisk litteraturstudie har 15 artiklar valts ut och analyserats med hjälp av innehållsanalys och redovisas med hänsyn till deras teoretiska utgångspunkter. Resultatet presenterar diverse metoder för att integrera musik i matematikundervisning. Samtliga artiklar visar musikens positiva inverkan på elevers motivation och inlärning i samband med matematikundervisning. Flertal artiklar påvisar en förbättring av elevers kognitiva samt matematiska förmågor efter genomförd musikintegrerad matematikundervisning. Artiklarna visar även att elevers självförtroende och engagemang kan stärkas vilket kan öka motivationen för matematikämnet.

Denna studie belyser några grundlärarstudenters och deras handledares matematikundervisning, studenternas upplevda begränsningar i valet av undervisning och handledningens kvalitet. Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om studenternas upplevelser kring dessa aspekter under sin VFU. Totalt användes 40 utav 43 inkomna enkätsvar från grundlärarstudenter registrerade på kursen Självständigt arbete 2 för grundlärare vid Uppsala universitet. Enkäterna som användes för datainsamlingen bestod både av slutna frågor i form av påståenden och öppna frågor. Data kodades och analyserades samt kopplades till forskningsöversikten, de teoretiska utgångspunkterna och forskningsfrågorna. Resultaten tyder på att majoriteten av grundlärarstudenterna bedrev en undervisning lik sin handledares och att den till mestadels utgjordes av traditionell matematikundervisning. Studenternas upplevda begränsningar i val av undervisning bestod i eleverna, klassrumsklimatet och handledarnas tillvägagångssätt för matematiklektioner. Kvaliteten på handledningen visade sig variera i både mindre och större utsträckning.

Th is educational design research study contribute s to understanding s about the impact the complex ity in multilingual upper s e condary mathematics classroom s has on attempts to improv e student - to - student interaction s . The research study was carried out in a cyclic process in three cycles as an intervention to give all students the opportunit y to develop their reasoning and communication abilities in mathematics. In the intervention, students in a first year class of the social scien ce program in a n upper secondary school were followed during one semester while they worked in small groups with various problem - solving tasks in mathematics . The intervention included three sets of open problem - solving tasks and three support means in the form of question lists, problem - solving support lists , and various communicative roles. The student s’ interactions were recorded , and interviews were conducted in each cycle . Both the students’ interactions and perceptions about working with mathematics w ere then analy s ed . The research questions were: 1. How did the students’ interactions and perceptions change over time as a result of an intervention to improv e student - to - student interactions? 2. What contribute d to the changes in the students’ interactions an d perceptions when an intervention was provided to improv e student - to - student interactions? 3. What did working with an intervention on improving student - to - student interactions indicate about the complexity in the multilingual upper secondary mathematics classroom? The results showed possibilities for chang ing student - to - student interactions through improving how students listened to each other, built onto each other’s interactions, worked with mathematical questions , and determined what they focused on in gr oupwork. The intervention was developed over the cycles by adapting the tasks and support means according to the results from the previous cycles. Tasks were formulated more openly, groups were arranged so that everyone had the opportunity to speak, and ma thematical questions became an important part of student - to - student interaction s . In the study , two theoretical frameworks were used — Alrø and Skovsmose’s (2004) IC - model and Fuentes’ (2009) framework for analysing student communication. The frameworks we re coordinated and then used to justify choices in the intervention and to analy s e interaction s . Interviews were used to learn mo re about students’ perceptions. Complexity in multilingual upper secondary mathematics classrooms was connected to three perspe ctives : teaching and learning, research , and school development. In the study, complexity from the teaching and learning perspective was discussed concerning how students were given equitable learning opportunities, how language affected attempts to improv e the student - to - student interaction s , and how the students’ interactions and perceptions affected groupwork in mathematics . It proved to be important not to see multilingual students as a homogenous group with special needs simply because they are multili ngual, but rather , to be flexibl e in meet ing the needs of the students. From a r esearch perspective, complexity was discussed in relation to how educational design research and the two theoretical frameworks were used to promote improved student - to - student interaction s in mathematics . Finally, from a school development perspective, complexity concerning generalizations was discussed. This study point ed out the difficulty of making generalizations about promoting improved interaction s. Since many factors aff ected interaction s between students , instead it was considered important to be flexible and study the interaction s and students’ perceptions side - by - side to make changes.