Jag är en lärarstudent som har valt att undersöka andraspråkelevers uppfattning om studiehandledning i matematikundervisning. Syftet med mitt arbete är att få en tydlig bild av vilken uppfattning andraspråkelever har, i detta fall arabisktalande, till matematikundervisningen när det undervisas på två språk. Jag vill även undersöka modersmålslärares roll under matematiklektioner.Min undersökning har visat att de flesta elever har en positiv uppfattning för studiehandledning. De anser att det är bra sätt att undervisas på och att modersmålslärarens roll är viktig och användbar.

Ett steg i utvecklingen av den egna professionen och därigenom främja elevers lärande är attreflektera kring sina egna uppfattningar och erfarenheter samt att bli medveten om hur andratänker och gör (Forsmark, 2009). Särskoleverksamheten har kritiserats för att vara alltföromsorgsfokuserad samtidigt som det pedagogiska arbetet och lärarkompetensen inomverksamheten har framhållits som betydelsefull för elever med utvecklingsstörning (Berthén,2007). Det finns inget stöd i tidigare forskning för att framgångsrika undervisningsmetoderinom det matematiska området direkt skulle skilja sig åt oavsett om eleven har enutvecklingsstörning eller ej (Göransson, Hellblom-Thibblin & Axdorph, 2016).SyfteSyfte har varit att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter som förekommer hos engrupp lärare i särskolans verksamhet kring lärande och undervisning i matematik.Preciserade frågeställningarVilka uppfattningar och erfarenheter förekommer hos en grupp lärare i särskolans verksamhetkring lärande och undervisning i matematik? Hur resonerar lärarna kring matematikundervisningens innehåll och syfte? Hur resonerar lärarna kring elevernas lärande och förutsättningar att lära sigmatematik? Hur resonerar lärarna kring sin egen lärarroll i samband med matematikundervisningoch elevernas lärande? Vad baserar lärarna sina uppfattningar kring matematikundervisningen och lärandetpå?MetodvalStudien bygger på kvalitativ forskningsintervju med fyra lärare inom särskolans verksamhet.Samtliga intervjuer har transkriberats och områden har därefter identifierats. Vidresultatgenomgången presenteras lärarnas uppfattningar och erfarenheter under rubrikernalärandet i matematik, pedagogik och didaktik, inre och yttre motivation, samt lärarrollenvariation avseende lärarnas tankar. ResultatDå studien utgår från en liten urvalsgrupp kan endast vissa möjliga tendenser skönjas.Resultatet visar på att det råder företrädesvis gemensam samsyn kring lärande ochundervisning i matematik mellan lärarnas. Deras uppfattningar kan sägas bygga på en form avpraxisteori (Claesson, 2002). Därtill kan lärarnas tankar även ses i relation till detsociokulturella perspektivet, som har fått stor genomslagskraft inom svensk lärarutbildning(Nilholm, 2016; Säljö, 2000).Lärarna är medvetna om vilka svårigheter diagnosen utvecklingsstörning kan medföramen anser att den inte får hamna i fokus utan framhåller en lösningsinriktad pedagogik.Uppfattningen att matematik finns i elevernas vardag framträder och att undervisning bör utgåfrån elevernas erfarenheter, intresse och behov. Lärarna ansvarar för att koppla innehållet tillkursmålen. Resultatet visar likheter med Berthéns (2007) studie avseende fokus på ettvardagsförberedande motiv och mål. En intressant fråga i detta sammanhang är om lärarnasfokus på relevans för eleven i vardagen ska ses huvudsakligen som en omsorgsfokuseringalternativt en kunskapsfokusering. Enligt läroplanerna för grundsärskolan (2011)gymnasiesärskolan (2013) ska skolan ansvara för att eleven kan använda sig av matematiskttänkande i vardagslivet.Inre och yttre motivation anses har stor betydelse för elevernas lärande ochlösningsfokuserat framhålls. Lika så lärarnas förmåga att kunna inspirera, engagera och getydliga instruktioner samt förstå hur eleven tänker.Tänkvärda funderingar belystes av lärare i studien. Hur ska de kunna avgöra om elevennått sin begränsning? När ska eleven ges hjälp att utveckla strategier för att ta sig förbi hindersom uppstått på grund av funktionsnedsättning? Finns det en begränsning för vad en elev kanlära sig? Forskningen visar på att gränserna för vad som är möjligt för människor medutvecklingsstörning kan lära sig har ständigt flyttats fram (Göransson m.fl., 2016). Dessafrågor utgör en betydelsefull del av arbetet som speciallärare specialiseringutvecklingsstörning. Det ligger ett stort ansvar på pedagogen avseende elevens möjlighet attutvecklas optimalt, då uppfattningen att elever har vissa förutbestämda möjligheter att lära sigmatematik kan främja respektive hindra lärandet (Forsmark, 2009).Nyckelord: lärande, matematikundervisning, särskola, utvecklingsstörning

Syftet med denna studie är att utforskar hur lärare hanterar elevernas begränsade svenska språk vid hinder för matematikinlärningen. För att kunna få en inblick i hur det går till ute i verksamheten, kontaktades olika skolor i låg stadiet, varav olika lärare intervjuades. Intervjufrågorna utformades utifrån sociokulturellt perspektiv. Sammanställningen av dessa intervjuer visade ett resultat som antyder att språkanpassning är avgörande för lösning av textuppgifter. Resultatet styrkte även att anpassning från lärarens håll är en tydlig påverkande faktor. Flerspråkiga elever har även visat generella svårigheter i att uppnå gott resultat på matematik på grund av begränsningar i det svenska språket. Avslutningsvis diskuteras det olika för och nackdelar med materialet som erhölls via metoden, samt vilka möjligheter det hade funnits vid val av vidare forskning. Ett djupt, brett och multifaktoriellt syfte som kan forskas vidare på ur många fler perspektiv.

Varje år är det många elever som går ut grundskolan utan godkända betyg i matematik. Få tidigare studier har undersökt vuxna elevers erfarenheter av matematik och syftet med denna studie har därför varit att få mer kunskap om dessa elevers erfarenheter och uppfattningar om tidigare undervisning och lärande i matematik, med ett särskilt intresse för eventuella hinder för lärande, samt hur de hade önskat att den sett ut för att främja deras lärande. Studien utgick ifrån en kvantitativ och kvalitativ metod och datainsamlingen skedde med hjälp av enkäter och fördjupande intervjuer bland elever som läste matematik 1 på distans inom vuxenutbildningen. Resultatet visade att många elever upplevt att de inte fått den hjälp de behövde och att lärarens engagemang och förmåga att skapa trygghet i klassrummet hade stor betydelse för deras motivation och lärande. Många av eleverna angav även att de kände ängslan inför sina studier i matematik. Utifrån detta drogs slutsatsen att det är viktigt att läraren har tid att se varje elev och får en förståelse för dess svårigheter. Avslutningsvis drogs även slutsatsen att det är viktigt med tidiga insatser för att undvika att eleven hamnar i matematikängslan eller matematiksvårigheter.

Tidigare forskning visar att flera elever i högstadiet känner lågt intresse för ämnet matematik, vilket vidare påverkar deras motivation att nå undervisningens mål. Samtidigt visar forskning att matematikundervisningen ger elever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Syftet med denna litteraturstudie är att i ljuset av denna bakgrund undersöka om undervisning med fokus på problemlösning kan påverka elevers motivation i matematik. Studiens metod innefattar systematisk sökning i databaser och söktjänster vilket resulterade i 13 litteraturkällor vilka anses relevanta för syftet. I analys av denna litteratur framkommer resultat som visar att problemlösning med innehåll av problemformulering, verklighetsanknytning och öppna matematiska problem har möjlighet att bidra till elevers motivation att lära i matematik. Elevers emotioner, uppfattningar, värden och attityder i undervisningen framkommer vidare som centrala aspekter relaterade till motivation. Slutligen görs implikationer för vidare forskning kring affekters roll i arbetet med matematisk problemlösning i skolan.

Genom denna kunskapsöversikt ämnar vi skapa en djupare förståelse för begreppet matematiksvårigheter och de utmaningar matematiksvårigheter medför i undervisningen med ett fokus på elever på lågstadiet. Arbetet är grundat i forskningsartiklar med relevans för problemområdet med både nationellt och internationellt perspektiv för att få ett stort underlag. Bearbetning av artiklarna mynnade ut i tre huvudområden där vi beskriver hur matematiksvårigheter definieras, vilka undervisningsformer som används för att stötta elever i matematiksvårigheter samt vad som krävs av läraren för att stötta elever i matematiksvårigheter. Den första slutsatsen som drogs var att det finns flera olika begrepp som definierar elever i matematiksvårigheter och att det därmed finns olika förklaringar till matematiksvårigheter. Den andra slutsatsen som drogs var att det finns olika arbetsformer som är effektiva för elever i matematiksvårigheter men att det viktigaste är att undervisningen utgår från elevens individuella behov. Vid framtida examensarbete skulle vi kunna tänka oss att undersöka hur arbetet ser ut för att inkludera elever i matematiksvårigheter i undervisningen.

Syftet med denna studie är att presentera hur användningen av läromedel i matematikundervisningen ser ut på lågstadiet samt i vilken utsträckning det finns faktorer som begränsar valet av läromedel i matematikundervisningen utifrån ett lärarperspektiv. Detta gjordes med en kvantitativ ansats där insamlingsmetoden var webbenkät. Lärare har idag en annan frihet än för trettio år sedan när de planerar sin undervisning, vilket i praktiken leder till att lärare väljer olika arbetssätt och läromedel i matematikundervisningen. Samtidigt motiverar lärarna dessa didaktiska val på olika sätt. Svenska elevers matematikkunskaper ligger under genomsnittet i internationella kunskapsmätningar. Samtidigt visar forskning att de svenska eleverna inte får den undervisning som de har rätt till i matematik och att matematikundervisningen är väldigt läroboksstyrd, vilket både har fördelar och nackdelar. De förutsätts att lärare kan göra professionella val när de ska välja läromedel till sin undervisning. Det är därför aktuellt att undersöka hur användningen av läromedel ser ut på lågstadiet samt lärarnas motiveringar till deras val av läromedel. Tidigare forskning har visat att det finns faktorer som begränsar lärares val av läromedel. Utgångspunkten i denna studie var därför ramfaktorteorin, där vi undersöker i vilken utsträckning lärare upplever att olika faktorer begränsar deras val av läromedel i matematik.  I denna studie undersöktes lärarnas egna upplevelser av deras användning av läromedel, deras motiveringar och faktorer som begränsar deras val av läromedel i matematikundervisningen. Urvalet var ett slumpmässigt obundet urval, vilket innebär att alla verksamma F-3 lärare i Sverige har haft samma chans att komma med i studien. Resultatet visar att de flesta av lärarna planerar sin matematikundervisning utifrån en lärarhandledning och lärobok. De vanligaste motiveringarna till valet av läromedel var att läromedlet baseras på läroplanen följt av att läromedlet erbjuder olika svårighetsgrader. Ramfaktorerna är faktorer som begränsar lärares val av läromedel där de organisatoriska ramarna begränsar mest och de konstitutionella och fysiska begränsar i relativt låg utsträckning. De flesta lärarna i denna studie visar en positiv inställning till läroboken och alla utom en lärare använder läroboken regelbundet eller så gott som varje lektion i matematik. Det finns en trend att ju högre årskurs läraren arbetar i, desto mer används läroboken. Resultatet av denna studie stämmer överens med tidigare forskning och bekräftar att läroboken är det centrala läromedlet i matematik, dock i något högre utsträckning än tidigare forskning. Denna studie bekräftar även att det finns faktorer som begränsar lärares val av läromedel i matematik.

Denna litteraturstudie syftar till att utforska och sammanställa den aktuella forskningen som belyser utomhuspedagogikens betydelse för elevers lärande i matematik. Detta genom att undersöka påverkan av utomhuspedagogik på elevernas prestationer samt vad utomhuspedagogik har för effekter på elevers utveckling i ämnet matematik. Studien behandlar de fem matematiska förmågorna, motivation, traditionell och icke-traditionell undervisning samt innebörden av utomhuspedagogik. Genom systematiska undersökningar har vetenskapliga artiklar inom området samlats in och granskats för att besvara studiens frågeställningar. Resultaten från denna litteraturstudie indikerar att utomhusundervisning har effekter på elevernas lärande, såsom utveckling av de matematiska förmågorna och ökad motivation. Genom denna litteraturstudie belyser vi hur utomhuslärande kan berika matematikundervisningen och öka elevernas intresse samt möjligheter till fördjupat lärande.

Ur ett historiskt perspektiv har matematikämnet setts som ”rent” och fritt från etik, vilket innebär att ämnets innehåll och kontext överväger inga etiska aspekter. Men eftersom matematik är en mänsklig produkt, har matematiker börjat överväga etiska aspekter i deras matematikundervisning. Hur addition, subtraktion, likhetstecknets innebörd eller problemlösning kan leda till etiska frågor som påverkar matematikens tillämpning i samhället Syftet med studien är att undersöka hur yrkesverksamma mellanstadielärare betraktar etik i sin matematikundervisning. Matematiklärares etiska reflektioner om sin undervisning och hur etik kan kännetecknas i matematikundervisning är studiens fokus. För att uppfylla syftet och besvara frågeställningar har en kvalitativ studie genomförts. Utifrån ett fenomenologiskt teoretiskt ramverk använder sig studien av en semistrukturerad intervjumetod för att belysa svenska mellanstadielärares uppfattning av fenomenet etik i matematikundervisning.  Utifrån en övergripande blick av studiens resultat ser inte svenska matematiklärare på mellanstadiet någon direkt koppling mellan matematikundervisningen och etik. I svensk matematikundervisning kännetecknas inte etik i matematikundervisning av etiska värden utan snarare av etiska överväganden. Mellanstadielärare ser etik som en pedagogisk handling för att kunna skapa ett gott klassrumsklimat i sin matematikundervisning.

Studien handlar om olika undervisningsstragier inom den svenska matematikundervisningen på högstadiet. Kommunikationen i klassrummet inom den svenska matematikundervisningen är en viktig del för de flerspråkiga eleverna. Enligt flera forskare finns det flera utmaningar för flerspråkiga elever inom textuppgifter i matematikundervisningen. Matematik och språk är tätt sammanvävda vilket poängterar vikten av olika undervisningsstrategier inom matematikundervisningen vilket min undersökningsfråga relaterar till: Vilka undervisningsstrategier finns tillgängliga för flerspråkiga elever inom området textuppgifter i den svenska matematikundervisningen på högstadiet? Metoden som användes för att besvara frågeställningen var en litteraturstudie genomförd med en tematisk analys. Urvalet bestod utav vetenskapliga artiklar kopplade till flerspråkighet inom svensk matematikundervisning på högstadiet. Resultatet visade på de fyra undervisningsstrategierna tvåspråkig undervisning, erfarenheter som tillgång, fokus på grunderna och öppna klassrumsdiskurser. De viktigaste resultaten var att nyanlända kunde ta större del av matematikundervisningen från början vid tvåspråkig undervisning, medan elevernas erfarenheter kunde användas även vid när undervisningen gick över till svenska som undervisningsspråk. Det visade sig även att fokus på grunderna var extra viktigt för de som invandrat i tidigare åldrar och missat grundkunskaper på grund utav språket. Den sista undervisningsstrategin visade hur diskussioner i klassrummet hjälpte språkutvecklingen inom den svenska matematikundervisningen. Undervisningsstrategierna var klart kopplade till de olika utmaningarna som uppkommer för de flerspråkiga eleverna inom textuppgifter. Denna studie är relevant för matematiklärare då Sverige är ett mångkulturellt land med ökande andel flerspråkiga elever. Undersökningen ger ett relevant bidrag till den svenska matematikundervisningen på högstadiet med flertalet undervisningsstrategier som kan tillämpas i lektionsplaneringen.