Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva variationen av förskollärares olika uppfattningar kring matematik, samt hur förskollärare ger uttryck för hur de bedriver matematikundervisning i förskolan. Studiens teoretiska ramverk utgörs av fenomenologi, då erfarande inom teorin ses som subjektivt. Metoden utgörs av en fenomenografisk ansats, då fenomenografin tar utgångspunkt i skilda uppfattningar som människor har av ett specifikt fenomen. Insamling av data har skett genom halvstrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Det insamlade materialet har sedan bearbetats med hjälp av en fenomenografisk analysmodell med syfte att finna likheter och skillnader i förskollärarnas uppfattningar, vilket utgör studiens utfallsrum. Studiens utfallsrum presenteras i en tabell med kategorierna: Kategori A- Förskollärares uppfattningar om matematik, Kategori B- Matematikundervisning i förskolan, Kategori C- Förskollärares uppfattningar av pedagogisk närvaro. Slutsatsen för studien är att matematik som fenomen uppfattas på kvalitativt skilda sätt, beroende av tidigare erfarenheter av ämnet. Matematikundervisningen bör verka skolförberedande, präglas av lustfylldhet och ta utgångspunkt i barns perspektiv. Matematiken finns överallt, däremot krävs det en pedagogisk närvaro för att den ska kunna urskiljas för barnen.

Den här systematiska litteraturstudien inriktar sig på att uppmärksamma matematikämnets påverkan av samhällets syn på könstillhörighet. Syftet med litteraturstudien är att utifrån ett genusperspektiv, belysa elevers föreställning, motivation och prestation i matematikundervisningen. Detta har lyfts fram genom insamling av vetenskapliga publikationer som därefter analyserats. Litteraturen som använts i studien lyfter fram hur yttre faktorer påverkar pojkar och flickors föreställning, motivation och prestation till matematikämnet på olika sätt. Studiens resultat visar även hur matematikämnet ofta ses som en manlig domän och dess påverkan på flickor och pojkars olika föreställning till ämnet. Samtidigt belyses en oenighet gentemot elevers föreställningar och motivation huruvida det är kopplat utifrån kön i matematikundervisningen.

Min studie förväntas bidra med kunskap om hur speciallärare, specialpedagoger och grundskollärare uppfattar begreppet dyskalkyli samt hur de strukturerar undervisningen för eleverna. Studiens syfte är att öka kunskapen om vilka olika utgångspunkter det finns bland lärare, speciallärare och specialpedagoger för att förstå dyskalkyli. Jag vill även med studien skapa en bild över de olika sätt lärare, speciallärare och specialpedagoger arbetar med elever med dyskalkyli, så att deras matematiska kunskapsutveckling blir så god som möjligt. Som utgångspunkt för undersökningen ställer jag två övergripande frågor:•Hur beskrivs begreppet dyskalkyli av lärare, speciallärare/specialpedagoger i några grundskolor?•Hur strukturerar lärare, speciallärare och specialpedagoger sitt arbete med fokus på diagnos, kartläggning och undervisning? Det har genomförts ett flertal forskningsprojekt gällande dyskalkyli. Vid genomgång av avhandlingar och vetenskapliga artiklar rörande dyskalkyli kan jag konstatera att det framförallt finns tre olika teoretiska perspektiv; •Det medicinska perspektivet, vilket påstår att dyskalkyli har neurobiologiska orsaker (Butterworth & Yeo, 2011; Klingberg, 2011)). •Det psykologiska perspektivet, som enligt Adler (2007) och Östergren (2013) är att diagnosen ställs med hjälp av psykologiska test som avslöjar kognitiva svårigheter att lära sig matematik. •Det pedagogiska perspektivet som innebär att dyskalkyli diagnostiseras med hjälp av kartläggning, betyg, provresultat och testintervjuer där endast skolämnet matematik visar icke godkända resultat. Skagerlund (2016), Jiménez-Fernández (2016), Dowker och Morris (2017), Witzel och Mize (2018) samt Karlsson (2019)Jag har valt att utgå ifrån ovanstående perspektiv i analysen av empirin. Mitt val av teorier om kognitivismen och den kognitiva kunskapssynsätten på lärande är med utgångspunkt från Piagets tankar om inlärning och ett integrerat specialpedagogiskt perspektiv. Studien är inspirerad av en fenomenologisk ansats då jag är intresserad av att lyfta fram informanternas tankar och upplevelser kring dyskalkyli. Genomförandet har skett i form av semistrukturerade intervjuer från fyra informanter, varifrån olika intressanta teman lyfts fram och analyserats. Ett av resultaten i studien visar att tre av fyra informanter anser att kartläggning och utredning för att upptäcka elever med dyskalkyli eller i andra matematiksvårigheter är nödvändig. En-till-en undervisning förespråkades av informanterna som menade att detta är en effektiv undervisningsmetod som gynnar elever med dyskalkyli. Alla informanter använde laborativt material för att hjälpa eleverna på bästa sätt. Föreliggande studie riktar fokus mot hur en specialpedagogisk undervisning kan planeras och struktureras för elever med dyskalkyli. Specialpedagogik handlar i hög grad om att bidra till att undanröja hinder i lärandemiljön. Utifrån resultatet tycks det vara betydelsefullt att elever med dyskalkyli får möta undervisning som kompenserar för t.ex. kognitiva svårigheter. De specialpedagogiska insatserna ska på såväl organisations- som grupp- och individnivå jämsides med andra insatser öka elevernas måluppfyllelse i matematiken. Min slutsats blir att det både krävs insatser i undervisningen och handledningsinsatser i samarbete med övriga aktörer.

I den här kvalitativa studie undersöks mellanstadielärares undervisningspraktik när det gäller att implementera programmering i matematikundervisningen. Mer precist identifieras lärares tekniska, ämnesmässiga och pedagogiska kunskaper och huruvida dessa är bidragande till den didaktiska designen. Empirin härstammar från fyra semistrukturerade intervjuer, där informanter valdes utifrån ett kriteriebaserat urval. Därmed är samtliga deltagare legitimerade lärare med behörighet i matematik och har erfarenhet av programmering i matematikundervisning på mellanstadiet. Ett teoretiskt ramverk, TPACK, ligger till grund för arbetet och används även som analysverktyg tillsammans med en tematisering. Studien utgör en kunskapsdelning av pedagogiska strategier, där lärares TPACK med pedagogik inkluderad är av avgörande betydelse för att skapa en lärandemiljö. Utifrån resultatet av den insamlade empirin i anknytning med tidigare forskning dras en slutsats att programmering i en visuell miljö genom samarbete och en praktisk lekfullhet främjar en förståelse för och ett lärande av programmering i form av logiskt tänkande och kreativ problemlösning. Avslutningsvis föreslås en vidare forskning i form av en praktiknära forskning där kontexten tas i beaktande. På så vis kan lärares kompetenser identifieras genom annat än en självrapportering och skapa en förståelse för när programmering blir gynnsam i undervisningen med kontextuella faktorer i åtanke.

Nivågrupperad undervisning har debatterats och praktiserats fram och tillbaka under lång tid. Åsikterna om vad som ger bäst kunskapsutveckling går isär. Jag har i min studie använt mig av jämförande regressionsanalys enligt MK-metoden där ett grundurval, samtliga svenska skolor med mer än 75 elever som genomförde nationella proven 2016, jämfördes med de skolor ur grundurvalet som uppgav att de bedrev nivågrupperad undervisning läsåret 15/16. Den här arbetet visar att det inte finns någon påtaglig effekt av nivågrupperad undervisning på kunskaper i matematik hos svenska niondeklasselever. Varken positiv eller negativ. Varken för svaga eller starka elever. Resultatet av min studie överensstämmer med internationell forskning och den till omfattning mycket begränsade forskning på svenska förhållanden som finns på området.

Forskning om användningen av matematikens historia i undervisningen har pågått länge medan läroboksforskning å andra sidan är ett relativt nytt ämne. Denna uppsats rör sig i gränslandet mellan dem båda och rör specifikt uppgifter i läroböcker. Det övergripande syftet med uppsatsen är att ta reda på vilken potential som finns i svenska läroböcker för gymnasiet att ge eleverna möjlighet att komma i kontakt med uppgifter med anknytning till matematikens historia. Efter en noggrann genomgång av aktuell litteratur inom området läroboksanalys kunde tre forskningsfrågor väljas ut, vilka besvarades bland annat med hjälp av kvantitativ innehållsanalys. Ett urval på tjugo läroböcker i matematik för gymnasiet från fyra olika förlag gjordes. För urvalet av analysenheterna från dessa böcker behövde sedan begreppet ”uppgifter med anknytning till matematikens historia” först definieras. Analysen visade att tre av fyra läroboksserier erbjuder ett ganska stort urval av denna typ av uppgifter. Dock finns vissa brister i hur de är fördelade mellan och inom böckerna och rörande bredden i vilka tidsperioder, kulturer och matematikområden som behandlas.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera innehållet i två populäramatematikläromedel för att ge lärare i valet av läromedel. I studien ligger ett visst fokus påproblemlösning med anledning av den problemlösningsförmåga som framkommer i läroplanen.Många lärare väljer att använda något läromedel i sin matematikundervisning, detta utan attsjälv ha granskat det. Läromedel används i viss utsträckning med tilltron att den ske ge elevenmöjlighet att utveckla alla matematiska förmågor som beskrivs i kursplanen. Samtidigt harläromedel ingen skyldighet att vara utformad i enlighet med läroplanen. Läromedelsanalyserkan ge lärarna stöd inför valet av läromedel genom att belysa dess innehåll. Studien villetydliggöra hur två läromedel fördelar uppgifterna mellan rutin-, text- ochproblemlösningsuppgifter. Läromedlen som undersökts är Mera Favorit Matematik 3A och 3B,samt Singma Matematik 3A. Metoden som användes för att besvara studiens syfte ochforskningsfrågor var en innehållsanalys med variationsteorin som grund. Andelen uppgifter ide olika kategorierna undersöktes genom en kvantitativ innehållsanalys. Därefter tillämpadesett kvalitativt tillvägagångssätt när uppgifterna analyserades. Resultatet som framkom visar påbåde likheter och skillnader mellan läromedlen. Likheten är den låga andelproblemlösningsuppgifter som kunde återfinnas i de två läromedlen. Skillnaden somuppenbarades efter analysen var Mera Favorit Matematik som innehöll främst rutinuppgiftermedan Singma matematik utgjordes till majoriteten av textuppgifter. Den låga andelenproblemlösningar överensstämmer med den bakgrund som studien vilar på.

Syftet och frågeställningarna med denna studie var att öka kunskapen om studiehandledningens betydelse för nyanlända elevers förståelse för matematikämnet under språkintroduktionen samt att vilka uppfattningar och erfarenheter har lärare och studiehandledare om studiehandledningens betydelse för nyanlända elevers förståelse för matematikämnet under språkintroduktionen. Jag vill genom studien undersöka deras uppfattning och synpunkter för att få en bredare förståelse av för studiehandledning på modersmål. Den empiriska undersökningen grundar sig av fem kvalitativa intervjustudier där jag intervjuade lärare och studiehandledare på en skola (språkintroduktionen). En tematisk innehållsanalys har resulterat i beskrivningar av syfte, därefter har intervjuerna analyserats utifrån studiens frågeställningar, styrdokument och tidigare forskning samt aktuell litteratur. Resultatet i studien har visat att studiehandledning på modersmål i matematik har betydelse för nyanlända elevernas förståelse och kunskapsutveckling. Elevernas tidigare skolgång, kunskaper och erfarenheter varierar. Eleverna som har en bra skolgång klarar sig bättre i matematikinlärning än de som gått i skolan i några år i sina hemländer. Bristande skolgång kan leda till svårigheter i matematikinlärning för dessa elever.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om lärares syn på hur konkret material bidrar till hur elever lär sig matematik i årskurs 1–3. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer och stöttas av ett pragmatiskt perspektiv. Studiens resultat och slutsats visar att lärare medvetet väljer konkret material efter matematiskt innehåll och elevgrupp. Lärare arbetar frekvent med konkret material i en varierad undervisning på gruppnivå för att tydliggöra, förbättra och fördjupa matematikundervisningen. Resultatet visar att lärares kompetens och engagemang är avgörande för användandet av konkret material i matematikundervisningen.

Studiens syftar till att undersöka lärares tankar kring vad som påverkar elevers lärande i matematikämnet och hur de tänker kring förankring av styrdokument i sin egen matematikundervisning. Studien har en kvalitativ inriktning där datainsamlingsmetoden har varit personliga, semistrukturerade intervjuer. Fem intervjuer utgjorde studiens data och en tematisk analys tillämpades för att kategorisera empirin. Studiens forskningsfrågor besvarades sedan genom en djupgående tolkning av empirin. Studiens resultat visar att lärarna anser att elevernas bakgrund, deras inställning till matematikämnet och lärar-elev relationer är faktorer som påverkar elevers lärande. Fortsättningsvis visar resultatet på att lärarna anser sig ha en stark tilltro till läromedlets överenstämmelse med styrdokumenten. Lärare kompenserar även i hög grad för de brister som de anser att läromedlet ger uttryck för. Studiens slutsatser är att relationskapande, lärares attityd till matematikämnet och lärares förmåga att förbinda undervisningens innehåll till elevernas vardag är faktorer som påverkar elevernas lärande positivt. Vi anser dock att undervisning skulle bli mer likvärdig för eleverna med ett mer utbrett kollegialt samarbete bland lärare och tillämpande av didaktiskt material som stöttar lärare i att identifiera huvudsakliga lärandemål.