Definitionen av formativ bedömning är tämligen diffus och bred vilket gjort den förhållandevis öppen för tolkning. Detta har i sin tur lett till att formativ bedömning uppfattats och används av lärare på varierande sätt. Syftet med denna kunskapsöversikt är därför att undersöka hur formativ bedömning används i undervisningen i grundskolan och dess utfall på elevers lärande. För att besvara frågan har det på ett systematiskt sätt samlats in underlag från referensdatabaserna ERC och ERIC via EBSCO. Vid datainsamlingen har sökorden kombinerats genom boolesk söklogik. Vidare har en urvalsstrategi, hämtad ur Fribergs (2012) bok, använts för att plocka ut relevanta artiklar kopplat till frågeställningen, detta resulterade i 11 artiklar som legat till grund för vidare resultat, diskussion och slutsats. I resultatet framgår det att vanliga strategier som används i undervisningspraktiken är att låta eleverna arbeta i par eller grupp, delta i helklassdiskussioner samt tydliggöra lärandemålen. Detta i syfte att aktivera de tre aktörerna som ingår i den formativa bedömningsprocessen vilka är eleven, kamraten och läraren. Insamlingen av elevernas kunnande sker vanligtvis på informella sätt som ligger till grund för den efterföljande återkopplingen. Majoriteten av studiernas resultat ger en övergripande positiv bild av effekterna från en formativ bedömningspraktik och dess förmåga att förbättra elevers lärande. Det finns dock resultat där studiernas effekter inte varit framträdande. Slutsatsen är att mer forskning krävs för att precisera vilka strategier som är mest effektiva för att främja elevers lärande samt för att stötta undervisande lärare i den formativa undervisningsprocessen.

Denna kunskapsöversikt undersöker undervisningsstrategier för att stödja andraspråkselever inom matematikundervisning samt utmaningar som dessa andraspråkselever står inför. I studien har nationella och internationella forskningar sammanställts, där sökningar gjorts i olika databaser såsom ERIC, ERC och Libsearch. En systematisk litteraturöversikt genomfördes, med fokus på artiklar publicerade mellan 2000 och 2023, på peer-reviewed studier för att säkerställa trovärdigheten och relevansen av resultaten. Resultatet visar en mångfacetterad uppsättning av utmaningar som andraspråkselever står inför, exempelvis språkliga barriärer, kulturella skillnader och kognitiva belastningsproblem. Studien belyser också en rad pedagogiska strategier såsom användningen av digitala verktyg, multimodala strategier och integration av elevernas kulturella bakgrunder, vilka är metoder för att möta dessa utmaningar. Studien drar slutsatsen att en kombination av dessa strategier, anpassade till individuella elever, kan tillgodose behoven hos andraspråkselever. Dessa anpassade strategier är centrala för att skapa en inkluderande och anpassad lärandemiljö i matematikklassrum.

Läroboken är den mest använda artefakten i matematikundervisning världen över och används ofta av lärare som en garant för att läroplanens mål uppfylls. I Sverige finns sedan 1991 ingen kontroll på huruvida läroböcker följer läroplanen. Syftet med denna studie är att undersöka hur heltäckande befintliga läromedel är när det kommer till vilket matematiskt innehåll som undervisningen ska behandla enligt den nya läroplanen, Lgr22, som tillämpas från och med höstterminen 2022. Tre olika läromedel analyserades utifrån läroplanens centrala innehåll och resultatet visade att de undersökta läroböckerna tog upp de flesta av läroplanens punkter, dock saknades innehåll för några punkter i samtliga läromedel. Slutsatsen blir således att lärare som undervisar i matematik i årskurs 1–3 inte helt kan förlita sig på att befintliga läromedel behandlar alla delar i läroplanen utan behöver komplettera vissa delar på annat sätt.

Den här studien är en läromedelsanalys och syftet var att se vilka representationsformer som framkommer i multiplikationskapitlet i läroböckerna Favorit matematik 3a samt Mera Favorit matematik 3a. Forskning har visat att representationsformer spelar en stor roll i elevernas lärande samt fördjupar deras matematiska förståelse (Bolden m.fl., 2015; Cai, 2005). Studien undersökte även vilka representationsformer som synliggörs i förhållande till de fyra vanligaste multiplikativa situationerna som förekommer i klassrumsmiljön. Data samlades in genom en innehållsanalys där jag skapat färdiga kategorier med kriterier som bildade mitt analysverktyg för studien. I resultatet framkom det att Favorit matematik 3a hade fler representationsformer och fler kombinationer av olika representationsformer än vad Mera Favorit matematik 3a hade. Resultatet av analysen visade att den numerisk/symboliska representationsformen i förhållande till nakna uppgifter hade överlägset flest antal uppgifter i båda läroböckerna. I resultatet framkom det även att den fysiska representationsformen inte förekom i någon av läroböckerna, vilket även gäller den multiplikativa situationen kartesisk produkt som inte heller framkom.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elever i lågstadiet upplever brain breaksunder matematiklektioner. Begreppet brain break innebär att, i detta fall, läraren sätter in en mental paus under matematiklektionen. Detta för att uppnå förbättrad koncentration och resultat hos eleverna. I studiens brain breaks utövas en pulshöjande aktivitet som varar i cirka två till fem minuter. Samtliga lärare och elever som deltagit i studien är bekanta med- och utövar brain breaks kontinuerligt under matematiklektionerna. För att kunna söka svar på mina forskningsfrågor i studien har jag använt mig av observationer med kompletterande semistrukturerade intervjuer i tre klasser, i samma skola, i årskurs två. Valet av skola låg nära till hands då jag tidigare har genomfört verksamhetsförlagd utbildning och även vikarierat på skolan. För att kunna analysera resultatet av de semistrukturerade intervjuerna gjordes en tematisk analys. Denna tidsbegränsade studie visar att både lärare och elever upplever brain breaks som positiva men att det även finns kritiska punkter i användandet av brain breaks. Samtidigt som man såg att eleverna kunde hålla fokus längre stunder då de har fått genomföra en brain break, fanns det elever som upplevde brain breaks som ett störningsmoment. Under intervjuerna med lärarna framkom det många positiva aspekter med att genomföra brain breaks i undervisningen, dessa positiva aspekter överväger de negativa sidorna. Jag har under studiens gång skapat mig en större förståelse kring hur lärare och elever upplever brain breaks i matematikundervisningen.

The aim of this study was to explore the attitudes towards and use of mathematics among Swedish high school students using interviews. The participants consisted of both students planning to continue their studies at university and those not planning to do so. The findings showed that most students believed mathematics to be important, with those intending to pursue higher education regarding it as a crucial subject for their future careers. However, some students felt that basic mathematics taught in primary school would suffice for everyday life situations. The results show that students use mathematics in various situations, both in school and in everyday life, including during shopping, games, cooking, and budgeting. Many students also enjoyed using mathematics in their hobbies and games. But there are obstacles to using mathematics in everyday life, including negative attitudes toward the subject and a lack of real-life examples in the classroom. Most students consider mathematics important in their daily lives and believe they possess sufficient mathematical skills to handle everyday mathematical challenges. However, many students find mathematics challenging and struggle to apply mathematical concepts in real-life situations. Typically, students find the practical applications of mathematics to be the most useful and relevant aspects of the subject. The study suggests that teachers should provide students with opportunities to use mathematics in practical situations, especially within high school mathematics, which students may not find as much relevance for in their daily lives. The study highlighted the need to educate students on the importance of mathematics in various professions, as some students lacked knowledge of the subject's relevance in certain careers. / Denna studie undersöker gymnasieelevers användning av matematik både i och utanför skolan. Arbetet syftar till att utforska vilken syn gymnasieelever har på matematik, de situationer där eleverna använder matematik, vilka delar av matematiken de anser vara mest användbara och dess betydelse i deras vardag och deras framtida studier. Studien undersöker också vilka faktorer det finns som påverkar elevernas uppfattningar av matematiken och hur denna kunskap kan förstärka matematikundervisningen. För att uppnå dessa mål användes en kvalitativ ansats som involverade intervjuer med gymnasieelever. Resultaten visar att eleverna använder matematik i en rad olika situationer både i skolan och i vardagen, inklusive vid shopping, spel, matlagning och budgetering. Men det finns hinder för att använda matematik i vardagen, inklusive negativa attityder till ämnet och brist på verkliga exempel i klassrummet.  De flesta elever anser att matematik är viktigt i vardagen och de uppfattar sig ha tillräckliga matematiska färdigheter för att klara av vardagliga matematiska utmaningar. Men många elever upplever att matematik är svårt och har svårt att tillämpa matematiska begrepp i verkliga situationer. Eleverna finner vanligtvis de praktiska vardagstillämpningarna av matematik som de mest användbara och relevanta delarna av ämnet. Studien belyste behovet av att informera elever om matematikens vikt inom olika yrken, eftersom vissa elever saknade kunskap om ämnets relevans i vissa karriärer. Resultatet pekar på att lärare bör ge eleverna möjligheter att använda matematik i praktiska situationer, speciellt inom gymnasiematematiken som eleverna inte finner lika stor användning av i sin vardag. Studien visar också att digitala verktyg används ofta av eleverna för att lösa matematiska problem.

I dagens matematikundervisning är läromedel styrande. Resultat från TIMSS visar att geometriområdet är det område som svenska elever har lägst resultat i. Studier visar även att lärare inte hinner kvalitetsgranska läromedel. Syftet med studien är att undersöka vilket geometriinnehåll som läromedel behandlar och på vilket sätt uppgifterna möjliggör att lära sig innehållet. Detta görs genom en komparativ läromedelsanalys på två olika läromedel för årskurs 1. De valda läromedlen är Mattekojan och Favorit matematik. I studien används variationsteorin som teoretiskt ramverk. Frågeställningarna fokuserar på vilket innehåll som tas upp inom geometri och mätning, samt hur olika variationsmönster används. Resultatet visar att fusion är det mest förekommande variationsmönstret i området geometriska objekt och separation inom området mätning, i bägge läromedlen som analyserats. Innehållet som tas upp är liknande begrepp kring geometriska objekt och mätning men skiljer sig åt på vissa punkter. Vidare förs en diskussion kring hur dessa likheter och skillnader samt variationsmönster påverkar läromedlet i sig och hur det i sin tur påverkar undervisningen. / Mathematics teaching in Swedish schools is ruled by textbooks. TIMMS results show that Swedish students have the lowest results in geometry. Studies show that teachers don't have time to review textbooks. The purpose of this study is to investigate what parts of geometry that textbooks contain and in which way the books make it possible to learn. The study is made through a textbook analysis for textbooks made for first grade. The chosen textbooks for this study are Mattekojan and Favorit matematik. The study uses variation theory and is focused on what content the books contain in geometrical objects and measurement. Also, how different patterns of variation are used. The results show that the most used pattern of variation in geometrical objects is fusion, and the most used pattern in measurements is separation. The results also indicate that both books contain similar content but show some differences between them. The result is followed by a discussion that mainly contains similarities and differences between the books, and how the patterns of variation affect teaching.

<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det är läromedlet som styr matematikundervisningen. Mina frågeställningar har varit: Hur påverkar läromedel matematikundervisningen? Hur använder olika lärare samma läromedel? För att söka svar på dessa frågor valde jag att genomföra litteraturstudier, genomgång av läromedlet Mattestegen samt observationer och intervjuer med fem olika lärare som alla jobbar med Mattestegen i åldersintegrerad verksamhet, år 4-6. </p><p>Uppsatsen bygger på en litteraturstudie, som visar på tidigare forskning om matematikundervisning och lärarens roll i matematikundervisningen. Uppsatsen bygger även på en empirisk del där läromedlet Mattestegen presenteras, observations- och intervjuresultaten redovisas, samt en analys av dessa. </p><p>Resultatet av min undersökning visar att lärarna uppfattar sig vara mycket styrda av läromedlet i sin undervisning. Det går att se en viss skillnad mellan de lärare som varit verksamma i några år, de vågar släppa läroboken och använda annat material, jämförelsevis med de lärare som är relativt nyexaminerade, de använder i stort sett inget annat än läromedlet i sin undervisning. Alla lärare i undersökningen har visioner om att de ska bli bättre på att använda annat material. Lärarna tror och litar på att läromedlet överensstämmer med kunskapsmålen, att läromedelsförfattaren har byggt upp boken på så sätt att eleverna klarar de nationella proven.</p>

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det är läromedlet som styr matematikundervisningen. Mina frågeställningar har varit: Hur påverkar läromedel matematikundervisningen? Hur använder olika lärare samma läromedel? För att söka svar på dessa frågor valde jag att genomföra litteraturstudier, genomgång av läromedlet Mattestegen samt observationer och intervjuer med fem olika lärare som alla jobbar med Mattestegen i åldersintegrerad verksamhet, år 4-6. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie, som visar på tidigare forskning om matematikundervisning och lärarens roll i matematikundervisningen. Uppsatsen bygger även på en empirisk del där läromedlet Mattestegen presenteras, observations- och intervjuresultaten redovisas, samt en analys av dessa. Resultatet av min undersökning visar att lärarna uppfattar sig vara mycket styrda av läromedlet i sin undervisning. Det går att se en viss skillnad mellan de lärare som varit verksamma i några år, de vågar släppa läroboken och använda annat material, jämförelsevis med de lärare som är relativt nyexaminerade, de använder i stort sett inget annat än läromedlet i sin undervisning. Alla lärare i undersökningen har visioner om att de ska bli bättre på att använda annat material. Lärarna tror och litar på att läromedlet överensstämmer med kunskapsmålen, att läromedelsförfattaren har byggt upp boken på så sätt att eleverna klarar de nationella proven.

Syftet med studien är att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, bidra med kunskap om vad meningsfull och medveten undervisning i matematik i förskolan kan innebära. För att uppnå syftet formulerades frågeställningarna: Vad beskriver pedagogerna som matematik i förskolan? På vilka sätt kan meningsfull matematikundervisning komma till uttryck i förskolan? samt På vilka sätt kan medveten matematikundervisning komma till uttryck i förskolan? Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra förskollärare ochfyra barnskötare. Under intervjuerna var fokus på barnskötares och förskollärares syn på matematik och deras arbete med matematikundervisning. Det bearbetade datamaterialet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv och centrala begrepp kopplat till teorin. De centrala begrepp som användes i analysen var proximal utvecklingszon, scaffolding, artefakter och mediering. I resultatet framkommer att pedagogerna använder både spontan och planerad matematikundervisning. Spontan matematikundervisning kan handla om att pedagogerna lyfter fram matematiken i olika vardagliga situationer, som exempelvis vid lunchsituationer eller när barnen leker på gården. Planerad matematikundervisning kan handla om att pedagogerna planerar matematikinnehåll för att möjliggöra för barnen att utveckla sina tidigare erfarenheter och kunskaper. I resultatet framkommer att pedagogerna planerar för medveten och meningsfull undervisning och utgår från läroplansmål.Respondenterna lyfte fram vikten av interaktion mellan barn och pedagoger. Det finns likheter mellan delstudierna kring hur matematikundervisningen anpassas utifrån barns erfarenheter och tidigare kunskaper. En slutsats utifrån resultaten i delstudierna är att det är viktigt med planerad matematikundervisning utifrån läroplansmål så att inte endast spontan matematikundervisning sker. Ytterligare en slutsats är att det inte räcker att pedagoger planerar för en medveten matematikundervisning, den behöver också vara meningsfull för barnen.