Användning av digitala verktyg inom matematikundervisningen är väsentlig i dagens digitaliserade värld. De olika verktygen ger möjlighet för lärare att arbeta på olika sätt och tillåter elever att undersöka olika matematiska förhållanden inte minst inom problemlösning, som både är en förmåga och ett kunskapsområde inom matematik. Syftet med denna studie var att undersöka lärarnas användning av digitala verktyg vid problemlösning i matematikundervisningen för årskurs 7-9, med utgångspunkt i lärarnas beskrivningar. Användandet undersöktes med utgångspunkt i rollerna ersättande, förstärkande samt transformerandet. Studien genomfördes genom intervjuer med sex matematiklärare för högstadiet, där resultatet visade att lärarna beskriver användningen av digitala verktyg vid problemlösning som ersättande, förstärkande, ersättande/förstärkande eller transformerande. Den förstärkande användningen var framträdande då varje lärare beskrev minst en användning av ett digitalt verktyg som kunde klassas inom kategorin.

I Läroplanen är inte angiven vilka digitala verktyg ska användas under matematikundervisningen och läraren får välja vilka digitala verktyg används. Detta arbete syftade till att se vilka digitala verktyg finns i Sveriges förskoleklasser i matematikundervisning. Vidare studien syftade också till att belysa hur lärarens digitala kompetens påverkar digitala verktygets användning i förskoleklass. Studiens syfte har besvarats genom enkät där 104 förskoleklasslärare deltog. Studiens teoretiska utgångspunkt var TPACK. Resultatet visar att surfplattan är det mest förekommande digitala verktyg i Sveriges förskoleklasser. Vidare resultatet visar att ju bättre digital kompetens läraren har, ju större chans är att läraren använder surfplattan på ett varierat sätt. / The Curriculum does not specify which digital tools are to be used during the mathematics teaching and the teacher may choose which digital tools are used. This work aimed to see which digital tools are available in Sweden's preschool classes in mathematics teaching. Furthermore, the study also aimed to shed light on how the teacher's digital competence affects the use of the digital tool in preschool class. The purpose of the study has been answered through a survey in which 104 preschool class teachers participated. The theoretical starting point of the study was TPACK. The results show that the tablet is the most common digital tool in Sweden's preschool classes. Furthermore, the results show that the better digital competence the teacher has, the greater the chance that the teacher uses the tablet in a varied way.

Studiens syfte är att skaffa kunskap genom att undersöka verksamma speciallärares uppfattningar om matematematiksvårigheter och bästa möjliga stöd för elever i matematikssvårigheter. I denna studie har kvalitativ forskningsansats valt som utgångspunkt. Datainsamlingsmetoden i denna studie är en kvalitativ semistrukturerad intervju. Intervjun genomfördes med sex stycken speciallärare som undervisade i årskurserna 1-9. För att tematisera materialet analyserades intervjun utifrån en tematisk analys. För att svara på studiens frågeställningar delades analysen i tre huvudämnen: speciallärarnas uppfattningar om orsaker som ligger till grund för matematiksvårigheter, hur speciallärarna beskriver arbetet med elever i behov av stöd i matematik och hur frågan kring elevers behov av stöd i matematik hanteras på skolan. Varje huvudtema har flera underteman. Teman om orsaker som ligger till grund för matematiksvårigheter har underteman: elevens förutsättningar och begränsande undervisningsmiljö. Teman om hur speciallärarna beskriver arbetet med elever i behov av stöd har underteman: klasslärarensbedömning i grunden, diskussion på arbetslags och hälsotemasmöte, användning av diagnosmaterial. Det tredje teman om hur speciallärarna arbetar med elever som behöver stöd i matematik resulterade i följande underteman: specialundervisning i mindre grupper, relationsskapande och motivationshöjande arbete, undervisningsmetoder och utmaningar i genomförandet av undervisningen. Studiens slutsatser är att speciallärarna uppfattar att matematiksvårigheterna oftast förekommer tillsammans med brister i klassrumsundervisning och undervisande lärares matematikkunskaper. Samtidigt ser speciallärarna matematiksvårigheter som ett komplex fenomen som påverkas av olika faktorer. I sitt arbete med elever i matematiksvårigheter använder speciallärare undervisningsmetoder såsom intensivundervisning, explicit undervisning och konkret-abstrakt undervisning.

Syftet med den här undersökningen var att ta reda på om en särskild undervisningsmetod (dvs STEM) påverkar elevernas lust och inställning till matematikämnet. Denna undersökning hade fokus på eleverna, som går i årskurs 2, och deras uppfattning av matematikämnet. Undersökande klass har tidigare knappt jobbat praktiskt med matematiken, det vill säga undervisningsmetoder i form av praktiska lektioner var ett främmande sätt att ha mattelektioner på för klassen. Under denna undersökningen användes metoden triangulering: skriftliga enkäter, deltagande observation och intervjuer var de verktygen som hjälpte att samla in data. Den undersökning hade begränsat med tid, vilket gjorde att det inte fanns tillräckligt med utrymme för att följa attitydens förändringar. Undersökningens resultat visade på att eleverna inte hade en klar uppfattning om att deras vardag är omgiven av matematik. De undersökta eleverna hade en svag begreppsförståelse för teoretisk kontra praktisk kunskap. Den slutsatsen framgick från undersökningens resultat.

Många elever på yrkesprogram har svårt att klara matematiken. Syftet med denna studie var att öka kunskaperna om hur ett antal elever på fordonsprogrammet uppfattade och tänkte kring ämnet matematik liksom deras tidigare erfarenheter av matematikundervisning och hur motivation, självreglerat lärande och stöd påverkat och påverkar deras matematikinlärning. För att komma fram till det intervjuades sex elever och deras matematiklärare i två olika skolor i helt olika delar av Sverige. Eleverna i studien hade alla likadan erfarenhet av matematikundervisning, där lektionerna började med en genomgång och efter det eget arbete med uppgifter, oftast från matematikboken. Alla intervjuade elever hade till allra största del yttre motivation till att klara godkänt betyg i matematik, där de yttre faktorer som påverkade dem var kopplade till en bra framtid. Ingen av de intervjuade eleverna hade klart för sig vilka kunskaper som förväntades av dem i matematiken, vilket gjorde att de inte hade de förutsättningar som behövdes för att använda sig av självreglerat lärande, SRL, och gjorde inte heller det. Förbättrade resultat i matematik går att få genom ökad motivation hos eleverna, och motivationen kan förbättras genom att eleverna ser nyttan med matematiken liksom att de har en känsla av att klara av den. En kombination av undervisning med laborativa och yrkesanknutna uppgifter, grupparbeten och övningsuppgifter inom den proximala utvecklingszonen liksom tydliga mål skulle höja elevernas motivation och därmed resultaten i matematik.

Denna studie belyser några lärares övertygelser kring matematikundervisning, deras syn på sin praktik samt vilka ramfaktorer de upplever villkorar denna. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur dessa aspekter påverkar och villkorar undervisningen. Totalt genomfördes åtta intervjuer med yrkesverksamma lärare i mellanstadiet där deras undervisningspraktik samt övertygelser undersökts. Datainsamlingen var av kombinerad typ och bestod av intervjuer och enkäter. Data transkriberades, kodades och analyserades tematiskt utefter studiens teoretiska utgångspunkter; ramfaktorteorin samt lärares tankestrukturer. Resultaten visade att majoriteten av lärarna inte var helt nöjda med hur de undervisade, där flertalet av dessa bedrev en lärarcentrerad undervisning. Anledningarna till att lärare inte var helt nöjda med sin undervisning visade sig vara olika från lärare till lärare men överlag berodde det på begränsande ramfaktorer eller konflikter inom deras övertygelser. De lärare som var nöjda med sin undervisning redovisade en undervisningspraktik som var elevcentrerad vilket var förenligt med deras övertygelser.

Matematikundervisning är tänkt att ske i en progression genom årskurserna i skolan. För att detta ska ske även vid övergångar mellan stadier i skolan krävs överlämningar av t.ex. den tidigare undervisningens innehåll och elevens kunskaper. Det finns dock indikationer på brister i överlämningen mellan den sedan 2018 obligatoriska förskoleklassen och årskurs 1. Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare beskriver överlämningen av elevers matematikkunskaper mellan förskoleklass och årskurs 1. Genom analys av intervjuer med lärare i både förskoleklass och årskurs 1, indikerar studien att lärare upplever att det saknas struktur och stöd för överlämning och samverkan mellan de två skolformerna. Vidare kan vi se att detta är problematiskt utifrån ett likvärdighetsperspektiv. Vår slutsats är att aktuella styrdokument är otillräckliga och otydliga som stöd för lärarna i överlämningen mellan förskoleklass och åk 1.

I studien synliggörs elevers resonemang vid problemlösning i matematikundervisning genom att ljudupptagning används som ett pedagogiskt verktyg. Genom en fallstudie besvaras frågeställningarna: Vilka kvalitativa skillnader i elevernas resonemang går att identifiera? och Vilka processer av resonemangsförmågan går att identifiera? I resultatet beskrivs kvalitativa skillnader i form av olika betygsnivåer samt skillnader inom nivåerna. Mest påtaglig är den kvalitativa skillnaden av precisionen i elevernas förklaringar. Även de identifierade processerna bevisning och jämförelse presenteras i kapitlet. Sammanfattningsvis kan fastställas att resonemang som gör skillnad handlar om uppgifters utformning, bedömning, elevers möjligheter till resonemang samt lärares förhållningssätt till förmågan. / This study aims to make students’ reasoning visible when solving a math problem, through using audio recording as a pedagogical tool. The research questions: What qualitative differences in students’ reasonings are possible to identify? and Which processes of the ability of reasoning are possible to identify? are answered by a case study. In the result, the qualitative differences that are shown in levels of grades, but also within the levels, are described. The most palpable differences are shown in the mathematical precision of the reasonings. Proving and comparing are identified as processes of the ability of reasoning. In summary, reasoning that makes a difference deals with tasks, assessment, student’ opportunities to reasoning and the teacher’s approach to the ability.

Syftet med den här studien är att undersöka en lärares erfarenhet av hur ljudinspelning kan fungera för att ta reda på elevers visade kunskaper i ett muntligt moment. För att ta reda på lärarens erfarenhet har en fallstudie gjorts. Den grundar sig i två frågeställningar som kan härledas till möjligheter och hinder som användandet av ljudinspelning kan ge upphov till i samband med bedömning av elevers visade kunskaper. I studien har det framkommit att lärarens erfarenhet är att ljudinspelning kan ses som ett möjligt verktyg i matematikundervisningen, men att lärares följdfrågor under ett bedömningsmoment är fortfarande viktiga för att elever ska kunna ge mer utvecklade svar.

För att skapa en förståelse för hur matematikundervisning med flerspråkiga elever kan utformas genomfördes en studie med syfte att lyfta fram hur lärare beskriver att de undervisar i matematik för att stötta flerspråkiga elever i deras matematiklärande. Flerspråkighet definieras i denna uppsats som elever som har med sig olika språk in i undervisningen. Uppsatsens teori vilar på ett sociokulturella perspektiv och genomsyras av att lära i gemenskap med andra människor. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och data samlades in med strukturerade intervjuer som skedde via skriftlig kommunikation. Resultatet lyfter fram tre lärares erfarenheter och perspektiv från deras undervisning i matematik med flerspråkiga elever. De beskrev att arbetssätt som stöttar flerspråkiga elever i matematikundervisning är praktiskt arbete, att tillsammans med andra få arbeta med konkret material och under laborativa former. För att nå den potential av kunskapsutveckling som flerspråkiga elever besitter gynnas de av en undervisning som är både språk- och kunskapsutvecklande. Detta innebär en undervisning som arbetar med begreppsförmåga, många möjligheter till rik kommunikation och interaktion med andra elever. Flerspråkiga elever stöttas även av att alla språk finns tillgängliga som resurs i undervisningen. För att optimera användningen av modersmål som resurs i undervisningen önskade lärarna ett bättre samarbete med modersmålslärare samt en tydligare ledarskap som ger lärarna större möjlighet till kollegialt lärande, kompetensutveckling samt mer planeringstid.