Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2009.

Syftet med detta arbete är att få en ökad insikt i vad svenska lärare har för attityder till arbete med sång, rim och ramsor i engelskundervisning för grundskolans tidigare år. Frågeställningarna är: 1. Vad har lärarna i studien för attityder till arbete med sång, rim och ramsor inom engelskundervisning? 2. Hur arbetar lärarna i studien med sång, rim och ramsor inom engelskundervisning? 3. Hur ser lärarna i studien på vikten av sin egen roll i arbetet med sång, rim och ramsor i engelskundervisning? I studien utfördes sex stycken semi-strukturerade intervjuer med lärare som arbetar eller nyligen arbetat med engelskundervisning för årskurserna F-3 i en mellanstor kommun i sydvästra Sverige. I resultatet framkom att det finns betydande skillnader i hur individuella lärare arbetar med och ser på arbete med sång, rim och ramsor. Även flertalet likheter framkom, som i sin tur liknade de resultat från tidigare forskning som tas upp i bakgrunden. Flera lärare har en mycket positiv attityd till arbete med sång, rim och ramsor i engelskundervisningen, men det råder stora skillnader i hur lärarna upplever det faktiska värdet för engelskundervisningen och elevernas språkutveckling. Hur lärarna arbetar med sång, rim och ramsor varierar också stort mellan olika lärare, men återkommande knöt lärarna dessa moment till de teman och övriga ämnen som behandlades i undervisningen. Gemensamt var också en bredd i material och medieringsmetoder, samt ett multimodalt arbete som ofta kombinerade ljud, bild och rörelser. Gällande lärarnas roll var de helt eniga i att lärarens engagemang och deltagande hade en stor inverkan på hur arbetet med sång, rim och ramsor mottogs av eleverna. Enligt intervjusvaren deltog alla lärarna i dessa moment, och lät sig inte hindras av faktorer som självförtroende eller bristande kunskaper. Som vidare forskning föreslås mer djupgående studier i lärares attityder, kombinerat med fältstudier och elevintervjuer, för att på så vis uppnå en mer heltäckande bild av arbete med sång, rim och ramsor i svensk kontext.

Huvudsyftet med studien är att ta reda på hur språkbegåvade barn kan utmanas och utvecklas i engelskundervisningen samt hur undervisningen kan utformas med tanke på just dessa barns behov och kapacitet. I den teoretiska bakgrunden relaterar jag till forskning om både begåvning och språkbegåvning. Här presenteras vad som kännetecknar ett begåvat respektive språkbegåvat barn, vilka behov dessa barn har och vilka betingelser som är viktiga att beakta i undervisningen. I denna del integreras även kopplingar till skolans styrdokument. I intervjustudien redovisas hur fyra verksamma lärare ser på begåvade barn och hur man kan utmana dem i engelska. I varje del av uppsatsen kretsar resonemanget kring undersökningens övergripande frågeställningar: Begåvade barn – vilka är det? Vad behöver de begåvade barnen? Begåvade barn i engelskundervisningen – hur fungerar det? Hur kan man utmana/utveckla begåvade barn? Hur kan engelskundervisningen utformas så att de begåvade barnen utmanas? Intervjudeltagarna förmedlar en viss oro kring de begåvade barnen situation i skolan och i resultatdelen redovisas deras synpunkter på vad som är bäst för de språkbegåvade barnen samt hur de anser att engelskundervisningen kan utvecklas och förbättras. I diskussionen framgår att resultatet av intervjustudien inte går helt hand i hand med den forskning och litteratur som är relevant för studien. De största skillnaderna handlar om synen på nivågruppering och vilket syfte ett utökat samarbete bör ha – metodiskt eller didaktiskt. Ett bekymmer som delas av intervjudeltagarna och forskare på området är avsaknaden av användarvänliga metoder och tillfredsställande undervisningsmodeller. För att utmana de språkbegåvade barnen och utforma engelskundervisningen med tanke på dessa barn, visar undersökningen att både undervisningskvaliteten och förväntningarna på samtliga elever bör höjas.

The aim of this study was to explore how young students can be taught during their first year of learning English towards the A1 level according to The European Framework of Reference for Languages, and how the students understand their own learning. The study was carried out in two different classes but with the same teacher, who is qualified to teach English to young learners. The result is based on the analysis of a total of twelve observations of English lessons in two classes in school year one and eight group interviews with the students. Recurrent ingredients through all lessons were activities such as listening to teacher talk, watching films or film clips, singing songs and doing rhymes, using drama activities, talking about the meaning of learning English, practicing guessing competence and learning new vocabulary. The teacher consistently talked about and taught different strategies for language learning. The findings of the study showed that the students seemed to be aware of the profits of learning a new language, English, and also of how to use different strategies for language learning.

Syftet med studien är att synliggöra metoder och strategier som lärare använder sig av som låter sitt klassrum domineras av det engelska språket i engelskundervisningen. I tre semistrukturerade intervjuer med tre mellanstadielärare och tre kompletterande observationer i dessa lärares klassrum studeras och kategoriseras dessa metoder och strategier. Dessa metoder jämförs också med de metoder och strategier som lärare i Peltokangas (2013) undersökning använder sig av. Dessa lärare använder engelskan 50% av tiden och flera av lärarna anser att det är svårt att få med sig eleverna om de enbart använder det engelska språket. Resultatet visar att det finns många likheter mellan de metoder som används i respektive klassrum som lustfyllt lärande, stöd till det nya språket i form av bilder, kroppsspråk och svenskan. Den största skillnaden ligger i den exponering som eleverna i det engelsktalande klassrummet utsätts för och som de själva producerar. Mycket talar för att det är en fördel för lärare att ha engelska som modersmål i undervisningen av engelska.

I skolans styrdokument står att ingen i skolan ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller sexuell läggning, och att skolan aktivt ska motverka traditionella könsmönster. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om läromedel i ämnet engelska för grundskolans senare år utifrån aspekterna genus och heteronormativitet. För att uppnå syftet gjordes en kvalitativ, tematisk analys, och resultaten av studien visade att det finns en uppdelning mellan vad som är manligt och kvinnligt i läromedlen. Det visade sig också att heteronormativiteten bekräftas genom att HBTQ-personerna i läromedlen är få, att deras sexualitet diskuteras specifikt medan heterosexualiteten inte diskuteras och därmed tillåts bli förgivettagen, samt att de texter som handlar om HBTQ-personer i stort handlar om de olika problem som de ställs inför på grund av sin sexualitet. Slutsatsen blir att läromedlen är problematiska på flera sätt, och att de lärare som använder dem behöver vara medvetna om det.

Denna studie utformades med syfte att identifiera faktorer som ramar in valet av läromedel vad gäller engelskämnet i år 1-3 och som därmed utgör en viktig del av förutsättningar för undervisningen. Vidare syfte var också att undersöka korrelationen mellan dessa faktorer och att bilda en uppfattning om lärares syn på läromedel. Data till studien samlades in genom en digital enkät uppbyggd främst av kvantitativa frågor men med ett kvalitativt inslag och riktade sig till lärare som arbetat i årskurs 3 under de senaste tre åren. Studiens utfall indikerar att faktorer inom det pedagogiska ramfaktorområdet är det som oftast och i störst utsträckning påverkar lärarnas val av läromedel. Exempel på dessa är lärarhandledning och läroplanen samt andra pedagogiska val. Ytterligare ramfaktorområden som studieresultatet indikerar har en inverkan är ekonomiska, personliga och organisatoriska faktorer. Resultatet av studien indikerar också att det finns en korrelation mellan hur bekväm lärare är med att undervisa i ämnet och hur många år de varit yrkesaktiva.

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur lärare använder målspråket i engelskundervisningen, detta görs genom att undersöka lärarnas förhållningssätt till målspråksanvändning samt i vilken utsträckning och på vilket sätt de kommunicerar på målspråket i undervisningen. Med utgångspunkt i teorier och forskning kring språkinlärning och målspråksundervisning har en kvalitativ studie genomförts med hjälp av en intervju och två observationer med respektive lärare. Informanterna bestod av tre lärare som undervisar i engelska inom årskurs 1-3. Resultaten visar att samtliga lärare har en positiv inställning till målspråksanvändning och använde mer engelska än svenska under observationer. Lärarna uttrycker att de vill använda målspråket mer än de gör idag men upplever sig hindrade av ramfaktorer. Slutsatsen är att en positiv inställning troligtvis leder till att läraren använder sig mer av målspråket i undervisningen, men att det inte är realistiskt att förvänta sig att all kommunikation ska kunna ske uteslutande på målspråket.

The aim of this study is to explore how three English teachers in Swedish compulsory school work towards fulfilling the task of meeting every single student's individual needs when it comes to learning. By interviewing these teachers, the study aims to answer the following questions: What does individualised teaching mean to the three interviewed teachers? What kind of challenges do they face when it comes to meeting the needs of all the students and how do they work with individualised teaching? One of the biggest challenges the teachers face when they attempt to individualise teaching is that is takes a lot of time to analyse every single student's individual needs and it is not always obvious what kind of need the teacher has to take into account when trying to individualise the lesson for the learner. Bigger classes result in the fact that teachers are not always able to meet the requirement found in Lgr 11 that teachers must meet every single student's individual needs.

Det förekommer en debatt om lärares språkanvändning och språkval i engelskundervisningendär det exempelvis finns skilda åsikter gällande språkens omfattning. Den rådande debatten harutvecklat ett intresse för att undersöka området. Studien fordrar ett lärarperspektiv som syftartill att undersöka lärares egen språkanvändning samt uppfattningar kring språkanvändning iengelskundervisning i årskurs 1–3. Detta undersöktes genom metodtriangulering i form av trehalvstrukturerade intervjuer tillsammans med en enkätundersökning med 35 informanter.Informanterna i undersökningarna är legitimerade engelsklärare. Resultatet har diskuteratsutifrån sociokulturellt perspektiv och translanguaging tillsammans med bakgrund och tidigareforskning. Resultatet påvisar att lärarnas uppfattningar kring språkanvändning varierar.Resultatet indikerar dock att lärare anser att engelska språket bör ta mest plats iengelskundervisning och engelska rapporteras också vara det språk som används i störstutsträckning. Undersökningen fann även att svenska är ett språk som tar stor plats iengelskundervisningen. Samtidigt som resultatet påvisar att lärarna har ett positivt synsätt tilltranslanguaging rapporteras övriga språk än engelska och svenska sällan tillämpas. En orsakbeskrivs vara att studiens informanter delade språkkunskaper med elevgruppen. Slutligenpåvisar resultatet att de flesta lärarna följer egna riktlinjer kring språkanvändning utifrånerfarenhet och lärarna önskar inte heller