<p>Syftet med mitt examensarbete är att klarlägga vad läs- och skrivsvårigheter är och hur man kan undervisa barn med detta handikapp i engelska. I min litteraturgenomgång tar jag upp läs- och skrivsvårigheter i allmänhet. Detta för att ge en god bakgrund och förståelse för problemet när sedan fokuseringen på engelskundervisningen blir aktuell. I litteraturstudien har jag valt att begränsa mig till de främsta och mest belysande inriktningarna inom området. Ämnen som behandlas är orskaer, kännetecken och åtgärder. Det finns också en rubrik under vilken engelskundervisningen lyfts fram. </p><p>I mina intervjuer var det enbart engelskundervisningen som fokuserades. Mina övergripande frågeställningar för det avsnittet var: Hur klarar sig barn med dyslexi i engelskundervisningen? Hur får man en adekvat engelskundervisning för barn med dyslexi? Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att barn som har problem med läsning och skrivning klarar sig sämre än sina kamrater. Respondenterna framhöll att dessa barn kan bli bra på att först och tala engelska. Skrivning och läsning på engelska är dock moment som alltid och under alla skolår då språket studeras ställer till med extra svårigheter. Responenterna var eniga om att man måste bygga engelskundervisningen för dessa barn påmuntliga aktiviteter. Det som rekommenderades var främst dialoger, rollspel, pjäser och sketcher. </p><p>Jag genomförde också ett praktiskt arbete med en grupp bestående av barn med läs- och skrivsvårigheter. I gruppen provade jag lektionsförslag som byggde på träning av muntliga färdigheter. Resultatet visade att den här formen passade gruppen och att de kunde ta till sig och arbeta med engelska.</p>

<p>Syftet med vårt arbete var att ta reda på vilka för- respektive nackdelar en tidig engelskundervisning för med sig. Vi utgick från undersökningar som gjorts inom detta område. Vi ville också undersöka vad lärarna tyckte om tidig engelskundervisning. </p><p>Den största undersökning som gjorts om tidig start med engelska är EPÅL- projektet (Engelska PÅ Lågstadiet). Denna undersökning genomfördes under 1970- talet och dess syfte var att visa fördelarna med en start av engelskundervisning redan i år 1. Genom intervjuer fick vi ta del av elva olika lärares åsikter i detta ämne. </p><p>Resultatet av vår undersökning visade att det inte finns några tydliga för- eller nackdelar med tidig engelskundervisning. Lärarintervjuerna klargjorde att man på varje skola valde att ta till sig de argument som passade just deras undervisningssätt. På de skolor vi valt att ta med i vår undersökning varierade starten av engelskundervisningen från år 1 till år 4. </p><p>Våra intervjuer visar att engagerade och motiverade lärare är den största drivkraften för att en tidig start av engelskundervisning ska vara genomförbar.</p>

The purpose of this essay is to examine how teachers teach English and if they feel that their knowledge of English is enough to be teaching English. I will examine this through observations of four English teachers and then I will let them answer a questionnaire. During the observations I will look at the amount of English the teacher speaks, which methodology the teacher uses and the content of the lesson. The methodology that the teachers used during my observations was, total physical response, scaffolding, zone of proximal development, pronunciation, phrases and behaviorism. What I could see during to my observations was that in the classes where the teacher spoke more English than Swedish the pupils did so too. I could also see that the teachers used different methods during their lessons because they wanted to benefit all pupils, since the pupils prefer to learn in different ways. The content of the lessons was a subject that the pupils can easily relate to and has an interest in. From the questionnaires I could see that all teachers considered themselves to be at the same level in their knowledge of English according to which level they marked in the CEFR-scale. Three of the teachers said that their English knowledge didn’t affect their English lessons or their choice of methods. One of the teachers said that her English knowledge did affect her English lessons and her choice of methods since her pronunciation isn’t that good.

English is an international and global language that students, regardless of mother tongue, encounter in their everyday lives. In Sweden, students are introduced to English teaching in year 1, 2 or 3, and in some cases, year 4. English teaching can sometimes be problematic when the language of instruction often consists of Swedish, which for second language students becomes a challenge to acquire new skills in a week language. The study aims to examine, with a qualitative study, how pedagogues plan and implements English teaching in first grade with students whose mother tongue are other than Swedish. Further, the aim was to examine how pedagogues say they relate to the fact that second language pupils participating in English lessons and if they think it affects their English teaching. The conclusions is that the pedagogues has probably not been problematized the phenomenon examined and say they do not adapt their teaching. In the interviews reveals information about the teaching method which, in my opinion, indicates that, unconsciously, adapting their teaching when they have second language students. Furthermore, the study points out the importance of English as language of instruction when there is a more equal situation for all students regardless of language. Second langue students do not need to go through the Swedish language to be taught in English.

Syftet med mitt examensarbete är att klarlägga vad läs- och skrivsvårigheter är och hur man kan undervisa barn med detta handikapp i engelska. I min litteraturgenomgång tar jag upp läs- och skrivsvårigheter i allmänhet. Detta för att ge en god bakgrund och förståelse för problemet när sedan fokuseringen på engelskundervisningen blir aktuell. I litteraturstudien har jag valt att begränsa mig till de främsta och mest belysande inriktningarna inom området. Ämnen som behandlas är orskaer, kännetecken och åtgärder. Det finns också en rubrik under vilken engelskundervisningen lyfts fram. I mina intervjuer var det enbart engelskundervisningen som fokuserades. Mina övergripande frågeställningar för det avsnittet var: Hur klarar sig barn med dyslexi i engelskundervisningen? Hur får man en adekvat engelskundervisning för barn med dyslexi? Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att barn som har problem med läsning och skrivning klarar sig sämre än sina kamrater. Respondenterna framhöll att dessa barn kan bli bra på att först och tala engelska. Skrivning och läsning på engelska är dock moment som alltid och under alla skolår då språket studeras ställer till med extra svårigheter. Responenterna var eniga om att man måste bygga engelskundervisningen för dessa barn påmuntliga aktiviteter. Det som rekommenderades var främst dialoger, rollspel, pjäser och sketcher. Jag genomförde också ett praktiskt arbete med en grupp bestående av barn med läs- och skrivsvårigheter. I gruppen provade jag lektionsförslag som byggde på träning av muntliga färdigheter. Resultatet visade att den här formen passade gruppen och att de kunde ta till sig och arbeta med engelska.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på vilka för- respektive nackdelar en tidig engelskundervisning för med sig. Vi utgick från undersökningar som gjorts inom detta område. Vi ville också undersöka vad lärarna tyckte om tidig engelskundervisning. Den största undersökning som gjorts om tidig start med engelska är EPÅL- projektet (Engelska PÅ Lågstadiet). Denna undersökning genomfördes under 1970- talet och dess syfte var att visa fördelarna med en start av engelskundervisning redan i år 1. Genom intervjuer fick vi ta del av elva olika lärares åsikter i detta ämne. Resultatet av vår undersökning visade att det inte finns några tydliga för- eller nackdelar med tidig engelskundervisning. Lärarintervjuerna klargjorde att man på varje skola valde att ta till sig de argument som passade just deras undervisningssätt. På de skolor vi valt att ta med i vår undersökning varierade starten av engelskundervisningen från år 1 till år 4. Våra intervjuer visar att engagerade och motiverade lärare är den största drivkraften för att en tidig start av engelskundervisning ska vara genomförbar.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur engelskundervisning kan bedrivas i år 4, 5 och 6. Vi är intresserade av att se hur olika lärare i olika skolor arbetar och vilka undervisningsmetoder de använder sig av samt hur förutsättningarna i elevgruppen inverkar på valet av metod. Vi vill också undersöka hur valet av undervisningsmetod påverkar elevernas intresse och motivation i ämnet. Frågeställningarna är följande: • Vilka metoder använder engelsklärare i sin undervisning och hur kan detta se ut i praktiken? • Hur tar engelsklärarna hänsyn till elevgruppen och varje elevs individuella behov när det gäller val av undervisningsmetod? • Vilken påverkan har valet av undervisningsmetod på eleverna vad gäller deras intresse och motivation i engelskämnet? Skiljer sig lärarnas uppfattningar om elevernas inställning från elevernas egna? För att kunna genomföra studien har vi valt att intervjua fem engelsklärare i år 4-6 i en och samma kommun i Sverige. För att få reda på elevernas motivation och intresse i ämnet har vi gjort en enkätundersökning i de klasser där intervjurespondenterna undervisar. Resultatet visar att lärarna är ganska lika då det gäller val av undervisningsmetod. Samtliga lärare är kommunikativt inriktade men är inte särskilt insatta i olika undervisningsmetoder utan grundar sig istället på styrdokumentens syn. Vi kan dock se att de har influenser av metoden Communicative Language Teaching i sin undervisning. Eftersom lärarna inte medvetet använder sig av någon specifik metod blev vår andra frågeställning svår att besvara och vi fick istället inrikta oss på hur de gör för att individualisera undervisningen. Lärarna och eleverna har inte alltid samma uppfattning om elevernas motivation. Vi upptäckte att ett bra klassrumsklimat, höga men rimliga krav samt användandet av flera material än läromedlet har en positiv inverkan på motivationen. / The aim with this study is to see how English education can be practiced in the Swedish grades 4, 5 and 6. We are interested in seeing how different teachers in different schools work and what teaching methods they use. At the same time we want to see how the pupils’ needs and interests affect the choice of teaching method. We also want to study how the choice of method influences the pupils’ motivation in the English subject. Our question formulations are: • What methods do English teachers use in their teaching and how can they be practiced? • How do English teachers take every pupil’s individual needs in consideration when it comes to the choice of teaching method? • What effect does the choice of teaching method have on the pupils when it comes to their interest and motivation in the English subject? Do the teachers’ opinions about the pupils’ attitudes differ from the pupils’? To implement this study we have chosen to interview five English teachers in the Swedish grades 4-6 in the same commune in Sweden. To find out about the pupils’ motivation and interest in the subject we have done a questionnaire study in the classes where the respondents in the interview are teaching. The result shows that the teachers are similar when it comes to the choice of teaching method. All teachers have a communicative approach but are not particularly conversant in different methods. Instead they base their thoughts on the view of the curriculum and the syllabus. However, we can see that they in their teaching, have influences from the method Communicative Language Teaching. Due to the fact that the teachers do not use a specific method, our second question formulation was difficult to answer and instead we had to focus on how they implement individualization. The teachers and the pupils do not always have they same opinion about the motivation of the pupils. We discovered that a good classroom climate, high but reasonable demands and the use of more materials than the teaching aid have positive affects on the motivation.

Läroplanen (Lpo94) förespråkar en tidig start i engelska i grundskolan med den kommunikativa inlärningsstilen som fokus. I de lokala ämnesplanerna för den studerade kommunen har lärarna som mål att eleven ska kunna förstå enkla instruktioner och beskrivningar som ges i lugnt tempo och tydligt tal för eleven inom välbekanta områden. Syftet med detta arbete är att titta på när engelskundervisningen startar på skolorna i en mindre kommun i södra Sverige. Vi kommer också att titta på vad läraren gör i den tidiga undervisningen, hur de går tillväga och hur lärarnas kompetens i engelska ser ut. Frågeställningarna är följande: - När börjar lärarna med engelskundervisningen i den undersökta kommunen? - Hur genomförs den tidiga engelskundervisningen? - Vilken kompetens i engelska har de undervisande lärarna? För att besvara dessa frågeställningar gjordes en enkätundersökning på de elva skolorna i kommunen, varav fjorton lärare som undervisar i engelska i grundskolans tidiga skolår besvarade enkäterna. Vi ville även ha djupare inblick i ämnet och genomförde då intervjuer med åtta lärare och två rektorer i samma kommun. Resultatet av undersökningen visar att i den undersökta kommunen börjar eleverna med engelska i grundskolans år 1 eller år 2. Eleverna lär sig genom att dramatisera, sjunga och använda sig av muntlig kommunikation. Lärarna använder sig också av konkret material och sagor samt att tio utav de femton undervisande lärarna har högskolepoäng i engelska.

Denna uppsats bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med fem informanter. Syftet med studien var att undersöka ett antal gymnasielärares syn på användning av läroboksmaterial och autentiskt material i deras engelskundervisning. Fyra av fem informanter i denna undersökning såg autenticitet som en aspekt av texten. Majoriteten av informanterna ansåg vidare att autentiska texter är skapade för andra sammanhang än undervisning. Samtliga informanter föredrog att arbeta med autentiska texter och majoriteten använde en större andel autentiska texter än lärobokstexter samt ansåg att det autentiska materialet bättre förbereder elever för att läsa riktiga texter. Andra fördelar med det autentiska materialet är att det är på riktigt, intressant, roligt och motiverande. De informanter som använder läroboksmaterial gör detta för att tydliggöra undervisningen för svagare elever.

Studien belyser och diskuterar hur undervisning i engelska inom grundskola och gymnasium samt antagningsregler till högskola kan påverka möjligheten att utbilda sig i tekniska ämnen för personer med dyslexi. Studien belyser att det finns en hel del som tyder på att undervisningen i engelska i grundskola och gymnasium ofta inte är anpassad till de elever som har fonologiska svårigheter, och att detta kan få avgörande betydelse för deras framtid. I en första delstudie görs en enkätundersökning bland engelsklärare i grundskola och gymnasium för att se om de har goda möjligheter att undervisa elever med dyslexi. Undersökningen visar bland annat att det har funnits brister på lärarhögskolor när det gäller utbildningen om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. 81 % av de 33 lärare som har engelska i sin utbildning svarar att de inte har fått kunskap om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi som hjälper dem i undervisningen i engelska. Undersökningen visar också att flera kommuner inte ger lärarna den fortbildning de behöver och att många lärare upplever en vardag med tidsbrist, för få alternativa verktyg och för stora undervisningsgrupper. I en andra delstudie belyses framgångsfaktorer i engelska för elever med dyslexi. Fyra högskolestudenter som har dyslexi djupintervjuas, samtliga går fjärde året på utbildningen till civilingenjör. Två av studenterna har MVG i engelska B från gymnasiet och två har inte läst engelska B. I en tredje studie görs en jämförelse mellan gymnasiebetygen i engelska för 30 studenter med dyslexi på civilingenjörsprogrammet och en kontrollgrupp. Studien visar bland annat att det är 10 % av dyslektikerna som inte skulle ha kommit in på utbildningen på grundval av sina betyg om de hade sökt hösten 2010 när det är nya antagningsregler med högre språkkrav.