The purpose with this study is to find out about teachers’ strategies and views on availability when it comes to the English subject for pupils with a different mother tongue than Swedish or English in Swedish schools. This study includes the views of five teachers who teach English in years 4-6. The background is focused on the fact that Swedish schools nowadays are multicultural, meaning that there are pupils from different countries. It is a common conception that this plays a significant role when it comes to pupils’ success in second-language learning, in this case the English language, since it is more difficult to learn a target language for pupils who are not proficient in the language which serves as a medium of teaching. Previous research seems to support this view, but it is currently not known exactly what the role of the pupils’ L1 is in L2-learning. This qualitative study is based on interviews that were conducted in five separate schools in two different municipalities. The results that we have gathered show that there are different views on how learning should be organized, including the most appropriate strategies for the case. Our results also show that these teachers are of the opinion that smaller teaching groups are to be preferred, but that the limited time together with limited resources have a negative impact on pupils’ learning in general.

Syftet med denna studie är att synliggöra lärares uppfattning av ett för eleven vardagsnära innehåll, och dess möjligheter och utmaningar i engelskundervisning. Studien har en kvalitativ ansats, då den ämnar undersöka lärares uppfattningar. Den insamlade empirin baseras på en kvalitativ enkätundersökning som publicerats i Facebook-gruppen Engelsklärare årskurs 4-6. Enkätundersökningen har även mailats till rektorer för Karlshamn kommun och Malmö stad för vidarebefordran till behöriga och verksamma engelsklärare för årskurs fyra till sex. I resultatet framgår att engelsklärare för årskurs fyra till sex har tagit reda på vad som är elevers vardag. Engelsklärare för årskurs fyra till sex uppfattar att ett för eleven vardagsnära innehåll skapar möjligheter i form av att: eleven kan relatera till innehållet och ser en nytta med det engelska språket samt skapar intresse för lärande. Tidsbrist och lärobok med ett förutbestämt innehåll uppfattas som utmaningar.  Vidare syftar även studien till att undersöka vad undervisande engelsklärare för årskurs fyra till sex har för uppfattning kring hur de extramurala sammanhang där elever möter engelska påverkar engelskundervisning. I resultatet framgår att lärare uppfattar att den engelska elever möter utanför skolan bidrar till ökad heterogenitet i engelskklassrummet, eftersom extramural engelska korrelerar positivt med elevers kunskaper i engelska. Vidare framkommer att lärare uppfattar en skillnad mellan den engelska elever möter i och utanför skolan, där man skiljer på skolengelska och extramural engelska.

Studiens syfte var att belysa i vilken omfattning förmågorna skriva, tala och lyssna fokuseras i fyra olika engelskläromedel för årskurs 3. I en kvalitativ metod innehållande kvantitativa överväganden granskades och analyserades de digitala läromedlen Happy year 3, Engelska 1-3, och de tryckta läromedlen Learn English och What’s up. Resultatet av studien visade att läromedlen ser väldigt olika ut och utrymmet som de olika förmågorna får skiljer sig väldigt mycket åt. Ett av läromedlen hade en ganska jämn fördelning medan ett annat nästan inte hade några talövningar, ett tredje hade nästan inga skrivövningar och det fjärde innehöll inga skrivövningar alls. Att läromedlens utformning varierar kan vara användbart eftersom växlande klassrumssituationer kräver olika typer av undervisningsmaterial för att möta elevernas behov. Det fanns inget givet mönster för om ett läromedel vad digital eller tryckt, utan läromedlen visade snarare upp unika utformningar. Genom att den här studien kartlägger vilka förmågor som tränas i läromedlen kan den hjälpa lärare att anpassa valet av läromedel efter klassers behov. Lärarna uppmärksammas dessutom på vilka brister som finns och vad undervisningen behöver kompletteras med för att eleverna ska få möjlighet att träna de förmågor som de enligt läroplanen ska utveckla.

Denna studie undersöker vilken uppfattning lärare har kring digitala verktyg som används i yrket samt vilken betydelse de anser att dessa har för engelskundervisningen. Utifrån detta syfte formulerades två frågeställningar: Vilka möjligheter upplever lärarna att digitala verktyg bidrar med i engelskundervisningen? Vilka hinder upplever lärarna att digitala verktyg orsakar i engelskundervisningen? För att ta reda på vilka uppfattningar lärare har, tillämpades en kvalitativ metod som sedan användes för att intervjua sex verksamma mellanstadielärare. De intervjufrågor som tillämpades har utgått från en semistrukturerad form och har skapats utifrån studiens syfte. Studien utgick ifrån den fenomenografiska ansatsen, som syftar till att undersöka variation och uppfattningar inom området. Utifrån lärarnas olika uppfattningar om fenomenet, utformades beskrivningskategorier vilket lade grunden för studiens resultat. Resultatet från undersökningen visar att lärares uppfattning på de digitala verktygen varierar, beroende på deras digitala kompetens samt deras vilja att inkludera detta i undervisningen. De lärare som var negativt inställda till att arbeta med digitala verktyg i engelskundervisningen, ansåg att de saknade digital kompetens som inte erbjuds av verksamheten. Detta resulterade i att de använde det digitala i mindre utsträckning, än de lärare som fick god kompetens kring detta. De lärare som var positivt inställda till det, hävdade att om verksamheten kunde bidra med fortbildning kring digitala verktyg skulle det öka chanserna till att lärare arbetar mer med detta i sin undervisning. Dock behöver ytterligare forskning göras kring digital kompetens och dess påverkan på lärares användande av digitala verktyg i engelskundervisningen.

I dagens klassrum möter lärare elever med mer varierande språkerfarenheter i störreutsträckning än tidigare. Studiens fokus på flerspråkighet åskådliggör fler aspekterav flerspråkiga elevers kunskapsinhämtning än den traditionella målspråksdominerandesynen på andraspråksinlärning. Med denna syn på språkinlärning ochkunskapsinhämtning preciseras hur synen på språkanvändning i klassrummetfrämjar lärandet hos alla elever, oavsett de individuella variationerna av språkligaerfarenheter, för att sträva mot en likvärdig utbildning och social rättvisa. Den härstudien syftar till att undersöka och beskriva vilka föreställningar lärare somundervisar i engelska i årskurs 1–3 har rörande språkanvändningen ochflerspråkigheten i undervisningen. Studiens empiriska material består avsemistrukturerade intervjuer med fem lärare. Det teoretiska ramverket består av densociokulturella teorin för lärande samt transspråkande som teori vid språkinlärning.Studiens resultat visar att lärarna i studien beskriver att de använder sig avmultimodala resurser för att förtydliga och förmedla kunskaper till eleverna, dockinte uttryckligen med elevers varierande språkkunskaper i åtanke. Vidare strävarlärarna i studien efter att använda sig av målspråksbaserad undervisning till stor del.De föreställningar rörande språkanvändningen hos flerspråkiga elever som lärarnager uttryck för är att de inte ser elevers hela lingvistiska repertoar som en resurs iundervisningen. Studien ifrågasätter även argumenten för målspråksdominerandeundervisningsmetoder ur ett likvärdighetsperspektiv och föreslår att transspråkandepraktiker bör övervägas med hänsyn till alla elevers möjligheter tillkunskapsutveckling. / <p>Engelska</p>

Syftet med denna studie är att belysa hur undervisningen i engelska kan utformas för att motivera eleverna att kommunicera, vilket därmed främjar utvecklingen av deras muntliga förmåga. Elever ska under sin grundskoletid utveckla en språklig säkerhet och under­visningens huvudsakliga syfte är att ge dem förutsättningar att utveckla en kommunikativ kompetens med fokus på begriplighet, så att de kan göra sig förstådda på engelska i olika samman­hang. Undervisningen ska därför ge elever rikt med tillfällen att kommunicera i för dem meningsfulla situationer. Emellertid har det visat sig att engelskundervisningen i många skolor i hög utsträckning baseras enbart på ett läromedel, vilket inte alltid motiverar elever. Vidare är motivation en betydande drivkraft för språkinlärningen. Mot den bakgrunden, fokuserar därför denna studies forskningsfrågor på vilka metoder en lärare kan använda för att motivera sina elever att prata samt vad eleverna anser motiverar dem. För att svara på dessa frågor har en fallstudie genomförts i en klass med observationer, kvalitativa intervjuer och läromedelsanalys som metoder för insamling av data. Resultatet visar att läraren använder varierande metoder för att få eleverna att prata och att det som motiverar eleverna allra mest är kommunikativa aktiviteter såsom rollspel och gruppbaserade projekt­arbeten samt lekar. Dessutom anser eleverna att det är lättare att prata engelska när de får prata om sådant som intresserar dem och som de tycker om. Analysen av läromedlet, som fokuserade på att räkna och kategorisera muntliga övningar, visade att en förhållandevis stor del övningar upp­muntrade till meningsfull kommunikation. Trots detta, och trots att eleverna såg nyttan med att arbeta med läromedlet, ansåg de inte att den motiverade dem i någon större utsträckning. Slutligen visade det sig att vikten av att kunna uttala ord är avgörande för att eleverna ska vilja och våga kommunicera på engelska i klassrummet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur engelsklärare i åk 4-6 belyser och säger sig använda smartboarden i engelskundervisning. Denna studie är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre grundlärare som undervisar i engelska i år 4, 5 och 6, och TPACK-modellen har valts som teoretisk utgångspunkt för analys, tolkning och diskussion av materialet. Resultatet visar vilka för- och nackdelar med smartboarden som upplevs av lärarna. En fördel som framkommer är att smartboarden gör det möjligt att spara och dela lektionsinnehållet, medan en nackdel som omnämns är teknikens sårbarhet som medför att läraren ständigt måste ha en alternativ lektionsplan i beredskap. Resultatet visar också att de tre lärarna framför allt använder smartboarden som projektor, dvs. ett visningsredskap, och att dess fulla användningspotential ofta lämnas outnyttjad till följd av att lärarna får otillräcklig teknisk utbildning och bristfälligt pedagogiskt stöd för hur smartboarden ska integreras i ämnesundervisningen på bästa sätt.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur lärares språkanvändning ser ut i engelskundervisningen i årskurs 3, i Sverige. Studien bygger på tre forskningsfrågor: hur mycket tre lärare i årskurs 3 kommunicerar på engelska i sin engelskundervisning, vilka strategier och arbetssätt de använder i engelskundervisningen, samt vilka möjligheter och hinder lärarna upplever med att enbart använda det engelska språket i sin engelskundervisning. I datainsamlingen, som genomfördes i tre kommunala skolor i en kommun i Mellansverige, användes kvalitativa ansatser i form av semistrukturerade intervjuer och observationer. Resultatet visar att lärarna talar mer svenska än engelska i sin engelskundervisning. De använder sig av kodväxling för att lära ut målspråket men även som en strategi för att spara tid i undervisningen. Samtliga lärare i studien är överens om att engelska språket bör ta större plats i undervisningen och tror att eleverna skulle gynnas av att frekvent få exponeras för det. Samtidigt ser lärarna ett hinder i att enbart tala engelska eftersom eleverna saknar tillräckliga kunskaper. Slutsatsen som dras i denna studie är att lärarna överanvänder svenska i engelskundervisningen och att de inte är medvetna om i hur stor utsträckning det sker.

Målet med denna studie är att belysa hur lärare ser på sin målspråksanvändning iengelskundervisningen. Studien genomförs med hjälp av enkät och intervjuer därrespondenterna är legitimerade lärare som arbetar i årskurs 4–6. Studien baseras utifrån tidigareforskning som tar sitt avstamp i de val lärare gör när det kommer till engelskundervisning, vaddessa val grundar sig på och hur de hjälper eleverna framåt i sitt språkliga kunskapsinhämtande.Studiens empiri inhämtades i form av tre intervjuer med tre olika legitimerade lärare somundervisar eller som har undervisat i engelska, samt enkät där det var totalt 70 respondenter.Studiens resultat visar på att både lärarna som deltog i intervju och de lärare som svarade påenkäten baserar sina val kring undervisningsspråk utifrån den kunskapsnivå eleverna har.Vidare framkom det att lärarna motiverar sin egen språkanvändning i det faktum att elevernabör vara i och kring det språk de ska lära sig för att inhämta kunskap. Engagemang ochmotivation är det som lärarna anser bidrar till att eleverna använder sig av målspråket iengelskundervisningen. Och att det är med hjälp av engagemang och motivation som elevernakan fortsätta framåt i sin språkutveckling. / The aim with this study is to get an overview of teachers’ usage of target language during theirEnglish lessons. The study is conducted through a survey and interviews with teachers thatteach English in year 4-6. The research that this study based on shines a light on the choicesthat teachers make in their teaching, such as, why they use the amount of target language thatthey use and how they motivate their pupils to use target language during the lessons. Thematerial for this study was collected through three interviews with three different teachers anda survey with a total of 70 teachers. When the material from the survey and interviews wereanalysed there was a pattern seen in all of the answers. Teachers base their target language usebased on the current knowledge level that the pupils have. They justify their usage of targetlanguage by stating that it is important for the pupils to be around the language to learn thelanguage. Encouragement and motivation towards the pupils contribute to the pupil’s usage oftarget language. Encouragement and motivation is the main piece that helps pupils further onin their language learning. / <p>Engelska</p>

Vi lever i en digitaliserad värld där teknikanvändning blir allt vanligare för varje dag samtidigt som engelska är ett världsspråk. Därför är användningen av digitala verktyg i engelskundervisningen relevant, eftersom lärare använder tekniken för att stödjaspråkinlärning, förmedla information, förtydliga instruktioner och förhindra svårigheter. Studiens syfte är att synliggöra vilka digitala verktyg de deltagande lärarna använder sig av, på vilket sätt de används och varför de används i engelskundervisningen. Studien är kvalitativ och bygger på ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer med fem F–3-lärare som beskriver hur de undervisar i engelskämnet med hjälp av digitala verktyg. Det didaktiska teoretiska perspektivet används för att analysera studiens data från observationerna och intervjuerna. Resultatet visar att lärare som har intresse för digitala verktyg i engelskundervisningen använder sig av dator, smartboard och projektor. I resultatet framkommer det att lärares digitala kompetens har betydelse vid användning av olika verktyg och att de deltagande lärarna tycker att tekniken underlättar undervisningen samt skapar tydlighet.