Denna uppsats bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med fem informanter. Syftet med studien var att undersöka ett antal gymnasielärares syn på användning av läroboksmaterial och autentiskt material i deras engelskundervisning. Fyra av fem informanter i denna undersökning såg autenticitet som en aspekt av texten. Majoriteten av informanterna ansåg vidare att autentiska texter är skapade för andra sammanhang än undervisning. Samtliga informanter föredrog att arbeta med autentiska texter och majoriteten använde en större andel autentiska texter än lärobokstexter samt ansåg att det autentiska materialet bättre förbereder elever för att läsa riktiga texter. Andra fördelar med det autentiska materialet är att det är på riktigt, intressant, roligt och motiverande. De informanter som använder läroboksmaterial gör detta för att tydliggöra undervisningen för svagare elever.

Studien belyser och diskuterar hur undervisning i engelska inom grundskola och gymnasium samt antagningsregler till högskola kan påverka möjligheten att utbilda sig i tekniska ämnen för personer med dyslexi. Studien belyser att det finns en hel del som tyder på att undervisningen i engelska i grundskola och gymnasium ofta inte är anpassad till de elever som har fonologiska svårigheter, och att detta kan få avgörande betydelse för deras framtid. I en första delstudie görs en enkätundersökning bland engelsklärare i grundskola och gymnasium för att se om de har goda möjligheter att undervisa elever med dyslexi. Undersökningen visar bland annat att det har funnits brister på lärarhögskolor när det gäller utbildningen om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. 81 % av de 33 lärare som har engelska i sin utbildning svarar att de inte har fått kunskap om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi som hjälper dem i undervisningen i engelska. Undersökningen visar också att flera kommuner inte ger lärarna den fortbildning de behöver och att många lärare upplever en vardag med tidsbrist, för få alternativa verktyg och för stora undervisningsgrupper. I en andra delstudie belyses framgångsfaktorer i engelska för elever med dyslexi. Fyra högskolestudenter som har dyslexi djupintervjuas, samtliga går fjärde året på utbildningen till civilingenjör. Två av studenterna har MVG i engelska B från gymnasiet och två har inte läst engelska B. I en tredje studie görs en jämförelse mellan gymnasiebetygen i engelska för 30 studenter med dyslexi på civilingenjörsprogrammet och en kontrollgrupp. Studien visar bland annat att det är 10 % av dyslektikerna som inte skulle ha kommit in på utbildningen på grundval av sina betyg om de hade sökt hösten 2010 när det är nya antagningsregler med högre språkkrav.

Syftet med studien är att få en förståelse för hur några elever i grundskolan uppfattar det engelska språket och engelskundervisningen. För att kunna besvara dessa frågor har vi valt att använda en kvalitativ metod, och intervjuat fem stycken elever i vardera av grundskolans år 1, 3 och 5. Frågeställningarna vi utgått ifrån är följande; Hur ser några elevers attityder ut till det engelska språket i grundskolan, förändras de och i sådana fall hur? Hur ser några elevers förväntningar ut, finns det skillnader och eller likheter mellan grundskolans år 1, 3 och 5? Vi har kommit fram till att 14 av de 15 intervjuade eleverna ställer sig positiva till ämnet engelska och dess användningsområden. De anser att det är viktigt att kunna engelska om man ska arbeta och eller åka utomlands men också för att kunna kommunicera med människor med ett annat modersmål. Eleverna i år 1 ser fram emot engelskundervisningen, men tror att den kommer att bli svår. Engelskundervisningen i klassrummet är de flesta nöjda med i år 3 och år 5, men de intervjuade eleverna i år 5 tycker att engelskundervisningen har blivit svårare men den är fortfarande rolig.

The aim of this essay is to investigate to what degree films and TV-programs are shown in two Swedish 8th grade English classes today and to see if this is a fruitful teaching method. The investigation was carried out with the help of a student survey, two teacher interviews and interviews following directly on their viewing of the TV-show Goal.  The result was that the students do not seem to learn a great deal from watching films or TV-shows in English class. They hear words that they already know and this provides reinforcement, but they learn very few new words. However, watching films and TV-shows is a good way to motivate students to work with their ordinary classroom English. Films and TV-shows were shown regularly according to the interviewed teacher, but the students thought that they saw too few movies and TV-shows. The teachers saw movies and TV-shows as a useful teaching addition, but they thought that the students learned more by traditional methods. The students, on the other hand, thought that they learned a great deal from watching movies and enjoy doing so. The time used to show movies and TV-shows today seems to be sufficient. TV-shows and films should be used as motivation and as a complement to classroom instruction rather than as a teaching material in itself. / Lärarutbildning

Att läsa ingår i samtliga skolämnen och när då PISA-undersökningar visar att svenska elever blir allt sämre på läsförståelse finns grund till oro. Språket är i skolan en viktig grundpelare när skolans stora uppdrag är att förbereda eleverna för att bli funktionella samhällsmedborgare. Syftet med studien var att undersöka vilka arbetssätt angående läsning på engelska som verksamma lärare säger sig använda. Denna studie riktar sig mot att skapa en större kunskap om hur läsning används i skolan idag. Studier visar att svenska elever är starka i ämnet engelska men svaga när det gäller läsförståelse överlag. Vi undersöker vilken roll läsningen spelar i skolan idag enligt verksamma lärare. Resultatet i studien visar att de deltagande lärarna i studien anser att det kan vara en för stor utmaning för enskilda elever att använda läsning på engelska. Slutsatsen av studien berättar att läsning sker främst gemensamt i klassen i de yngre åldrarna, det är då av vikt att välja rätt text som engagerar samtliga till läsning. Vidare studier angående detta ämne kan lyfta eller undersöka varför läromedel tar en stor plats i undervisningen trots att en del lärare känner att dessa är otillräckliga för elevers utveckling.

Inledning: I den här studien har lärares tankar kring engelskundervisning i syfte att individanpassa den för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar undersökts. I Lgr11 (2011, rev. 2016, s. 8) redogörs för att undervisning ska anpassas efter varje individsbehov och förutsättningar. I denna studie ges möjlighet att ta del av lärares kunskap och verktyg som medverkande beskriver att de använder för att individanpassa undervisningen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur lärare tänker kring engelskundervisningen i syfte att individanpassa den för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i grundskolans tidigare år. Metod: Undersökningen har genomförts genom tillämpandet av en kvalitativforskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. I studien har sex verksamma lärare i engelskämnet intervjuats och deras intervjusvar har transkriberats och analyserats. Metoden har möjliggjort att ta del av lärares redogörelser gällande engelskundervisningen och i vilken mån individanpassning av denna sker. Resultat: Resultatet av studien visar att lärare beskriver att elever får arbeta varierat i engelskundervisningen med språkfrämjande inslag. Medverkande anger att de har tillräckligkunskap inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, men trots detta uttrycker de enönskan om att få ta del av mer forskning. Det framkommer också att lärarna på grund avtidsbrist har svårigheter med att individanpassa sin engelskundervisning.

Total Physical Response, TPR 1, är en inlärningsmetod som bygger på att läraren förmedlar instruktioner på engelska genom aktiviteter där rörelser, lekar, sång eller bilder ingår. Eleverna visar gensvar genom att uttrycka förståelse där kroppsspråket används i form av gester, miner och andra rörelser. Tidigare utländsk forskning indikerar positiv effekt vid användning av TPR i engelskundervisningen därav har ett intresse hos mig väckts för TPR som forskningsområde. Syftet med studien är att undersöka tillämpningen av TPR-metoden i engelskundervisning inom årskurser 1–3. Frågeställningarna är:  Hur definierar engelsklärare i studien TPR-metoden?  På vilket sätt appliceras TPR i undervisningen inom årskurserna 1–3 enligt engelsklärare i studien?  I vilken omfattning beskriver studiens engelsklärare användningen av TPR-metoden i undervisningen inom årskurserna 1–3? Studien utgörs av sju halvstrukturerade intervjuer med verksamma engelsklärare inom årskurserna 1–3 i två kommuner i Svealand. I resultatet framkom det att flera av lärarna i studien saknade vetskap om TPR-metoden men trots det använder sig utav aktiviteter som innefattar rörelser, lekar, sång eller bilder i engelskundervisningen. Hur lärarna applicerar TPR i undervisningen diskuteras utifrån valda teoretiska perspektiv där bland annat filosofen John Deweys uttryckssätt learning by doing använts. / <p>Engelska</p>

För att barn ska kunna utveckla en språklig förmåga krävs det att läraren förser eleverna med en undervisning där tillvägagångssättet innefattar de rätta verktygen. Ett av undervisningssättet är att tillämpa TPR- metoden. TPR, står för Total Physical Response och är en metod som bygger på att läraren förmedlar instruktioner på engelska och eleverna visar förståelse genom att använda kroppsspråket i form av gester, miner och andra rörelser. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vad det finns för tidigare forskning hur TPR, total physical response, kan länkas ihop med språkinlärning, lärares attityd till att använda TPR- metoden samt hur metoden kan stödja elever i lärandet i engelska som andraspråk inom årskurs F-3. Resultatet i litteraturstudien har skett systematiskt vilket innebär en tolkning av vad tidigare forskare har kommit fram till. Det som upptäckts genom analysen är indikationer om positiv effekt av tillämpning av TPR-metoden och att metoden nyttjas bäst när fler kombinationer av aktiviteter som berör TPR får utövas samtidigt. Med hänsyn till examensarbetets resultat kan förslag över vidare forskning handla om elevers reaktioner om tillämpning av TPR- metoden i engelskundervisningen. / <p>Engelska</p>

Inledning Engelskundervisning introduceras olika tidigt på olika skolor i Sverige.Skillnaderna kan bidra till att de svenska eleverna ges olika förutsättningar attutveckla sina engelskkunskaper beroende på var de går i skolan. Eftersom densvenska skolan förväntas uppfylla de krav som finns om att ge alla elever enlikvärdig utbildning ifrågasätter denna studie bristen på riktlinjer.Syfte Studiens syfte är att undersöka rektorers uppfattningar kringengelskundervisning och det beslut som finns på deras skola när det gällervilken årskurs engelskundervisningen introduceras. Syftet är även attundersöka om elevernas engelskkunskaper påverkas av vilken årskursengelskundervisningen introduceras.Metod För studiens syfte används kvantitativ metod och enkät samt dokumentanalyssom verktyg för datainsamling. Metoden möjliggör datainsamling från ett stortantal kommuner på spridda platser i Sverige och ökar därför studienstillförlitlighet.Resultat Resultatet visar att merparten av rektorerna har en positiv inställning till tidigspråkundervisning och att de värderar engelskkunskaper högt. Beslutet omvilken årskurs engelskundervisningen ska introduceras tas dock av olikapersoner med olika förutsättningar på olika skolor. De skilda beslutenresulterar i olika tidigt introducerad engelskundervisning, något som enligtresultatet kan påverka elevernas engelskkunskaper.

The spring of 2017, we conducted a study in a few classes in the grades 1-3 withthe specific aim to explore how teachers’ use the medium of film in the classroomin order to teach English as a second language, and how the use of moviespotentially influences the pupils’ learning. The data collection methods used in the study were five semi-structuredinterviews, which were conducted over the telephone; and in connection withthese interviews participating teachers were also asked to hand out and collect aquestionnaire to the total of 75 pupils in the grades 1-3 that they collectivelytaught. The results of the study suggest that the teachers use movies as a complementto the current English teaching, and to give variety to the teaching, which givesthe pupils motivation. The results also suggest that through the implementationof film in the classroom, pupils increase their vocabulary and practice hearingcomprehension. Our conclusion is therefore that movies complement English teaching andmotivates the pupils to learn English in school.