Inledning Engelskundervisning introduceras olika tidigt på olika skolor i Sverige.Skillnaderna kan bidra till att de svenska eleverna ges olika förutsättningar attutveckla sina engelskkunskaper beroende på var de går i skolan. Eftersom densvenska skolan förväntas uppfylla de krav som finns om att ge alla elever enlikvärdig utbildning ifrågasätter denna studie bristen på riktlinjer.Syfte Studiens syfte är att undersöka rektorers uppfattningar kringengelskundervisning och det beslut som finns på deras skola när det gällervilken årskurs engelskundervisningen introduceras. Syftet är även attundersöka om elevernas engelskkunskaper påverkas av vilken årskursengelskundervisningen introduceras.Metod För studiens syfte används kvantitativ metod och enkät samt dokumentanalyssom verktyg för datainsamling. Metoden möjliggör datainsamling från ett stortantal kommuner på spridda platser i Sverige och ökar därför studienstillförlitlighet.Resultat Resultatet visar att merparten av rektorerna har en positiv inställning till tidigspråkundervisning och att de värderar engelskkunskaper högt. Beslutet omvilken årskurs engelskundervisningen ska introduceras tas dock av olikapersoner med olika förutsättningar på olika skolor. De skilda beslutenresulterar i olika tidigt introducerad engelskundervisning, något som enligtresultatet kan påverka elevernas engelskkunskaper.

This study is based on our shared interest in cooperative learning and how it can be introduced in mathematics education. The aim of the study is to investigate how teachers introduce cooperative learning in mathematics education, focusing on which structures the teachers use and what challenges there are in introducing this approach. In order to produce a result relating to the purpose of the study, ten working teachers with experience of cooperative learning were interviewed. This is to answer the studies research questions, which are: (1) Which structures, described by those experienced in the field, are suitable for the introduction of this approach? (2) What challenges may arise when introducing cooperative learning into teaching? The result was then analyzed according to the socio-cultural perspective and Vygotskij's theories on learning and the framework factor theory. The results of the first research question depicted that the teachers had different perceptions regarding which structure they use when introducing cooperative learning. What all the teachers had in common, however, was that they believed that the most important thing during the introduction was the cooperation in general between the students. They considered that the choice of structure was secondary in that matter, but the important things were, as said, creating simple learning situations where the students had to cooperate. The results of the second research question depicted that the teachers felt that there were several challenges when introducing cooperative learning. On the one hand, it is very time-consuming to plan ahead and they considered that well-done planning is an important part of the work. On the other hand, it appeared that all the teachers felt that it was challenging with students who did not want to integrate with other students. In addition to this, a critical aspect is the group composition. All teachers described that they felt that constructing groups is an important part of the work, but also challenging. / Syftet med studien var att undersöka hur verksamma lärare introducerar kooperativt lärande i matematikundervisningen, med fokus på vilka strukturer lärarna använder sig av samt vilka utmaningar det finns med att introducera detta förhållningssätt. För att uppnå studiens syfte intervjuades tio verksamma lärare med erfarenhet av kooperativt lärande. Detta för att besvara studiens forskningsfrågor som är: (1) Vilka strukturer, beskriver erfarna inom fältet, lämpar sig vid introduktion av detta förhållningssätt? (2) Vilka utmaningar kan uppstå vid introducering av kooperativt lärande i undervisningen? Resultatet analyserades sedan utefter det sociokulturella perspektivet och Vygotskij ́s teorier om lärande samt ramfaktorteorin. Första forskningsfrågans resultat skildrade att lärarna hade skilda uppfattningar gällande vilka/vilken struktur de använder sig av vid introduceringen av det kooperativa lärandet. Gemensamt för samtliga lärare var dock att de ansåg att det viktigaste vid introduceringen var samarbetet generellt mellan eleverna. De ansåg att val av struktur var sekundärt i den frågan, utan de viktiga var som sagt att skapa enkla lärsituationer där eleverna fick samarbeta. Andra forskningsfrågans resultat skildrade att lärarna ansåg att det fanns flertalet utmaningar vid introduceringen av kooperativt lärande. Dels är det väldigt tidskrävande att planera inför och de ansåg att en välgjord planering är en viktig del av arbetet. Dels framgick det att samtliga lärare ansåg att det var utmanade med elever som inte ville integrera med andra elever. Utöver detta är en kritisk aspekt gruppsammansättningen. Samtliga lärare beskrev att de upplevde att konstruerandet av grupper är en viktig del av arbetet, men en utmanade del.