Vi lever i en digitaliserad värld där teknikanvändning blir allt vanligare för varje dag samtidigt som engelska är ett världsspråk. Därför är användningen av digitala verktyg i engelskundervisningen relevant, eftersom lärare använder tekniken för att stödjaspråkinlärning, förmedla information, förtydliga instruktioner och förhindra svårigheter. Studiens syfte är att synliggöra vilka digitala verktyg de deltagande lärarna använder sig av, på vilket sätt de används och varför de används i engelskundervisningen. Studien är kvalitativ och bygger på ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer med fem F–3-lärare som beskriver hur de undervisar i engelskämnet med hjälp av digitala verktyg. Det didaktiska teoretiska perspektivet används för att analysera studiens data från observationerna och intervjuerna. Resultatet visar att lärare som har intresse för digitala verktyg i engelskundervisningen använder sig av dator, smartboard och projektor. I resultatet framkommer det att lärares digitala kompetens har betydelse vid användning av olika verktyg och att de deltagande lärarna tycker att tekniken underlättar undervisningen samt skapar tydlighet.

Syftet med denna studie är att undersöka och få kunskap om hur lärare i engelska planerar,genomför och bedömer elevers muntliga kommunikativa förmåga i engelska. Urvalet blev fyralegitimerade verksamma lärare i ämnet engelska, i årskurs 4–6, på fyra kommunala skolor.Studien utgick ifrån Vygotskijs sociokulturella teori och analysbegrepp, stöttning (scaffolding),mediering och ZPD (Zone of Proximal Development). Studien har utgått från frågeställningen:”Hur främjar engelsklärare elevers muntliga kommunikativa förmåga i engelskämnet?”.Studiens metodologiska ansats är en kvalitativ intervjustudie med semistruktureradeintervjufrågor som genomfördes digitalt. Syftet med denna studie är även att undersöka hurlärares didaktiska val i planering, genomförande och bedömning påverkar elevers lärande.Kommunicerar elever muntligt på engelska eller inte, kan påverkas av olika faktorer somexempelvis elevers bakgrund och rädsla att säga fel eller uttala fel. Ger lärare sina eleverintressanta och utvecklande uppgifter, eller motiverande stöd?Resultatet visar att lärares genomtänkta planering och upplägg är en väsentlig faktor för att eleverska känna sig trygga i situationer där de ska prata engelska. Enligt respondenterna bordeelevinflytande anpassas av elevers behov för att de ska vara mer mottagliga för lärandet ochskapa en atmosfär där de stöttar varandra i klassrummet. Alla fyra legitimerade lärarnaframställer också att en varierad undervisning är en väsentlig del att ta hänsyn av eleversbakgrund och kunskapsnivå. Slutligen bör dokumentation göras kontinuerligt eftersom eleverslärande gynnas och lärare får möjligheten att i tid hjälpa de elever som inte har förståelse förämnet. Som vidare forskning skulle det vara intressant att jämföra flera skolor och forska vidareom hur den muntliga kommunikativa förmågan i engelska lärs ut.

Denna kunskapsöversikt kommer att redovisa hur forskningen om digitala verktyg ser ut i engelskundervisning. Som grund till kunskapsöversikten presenteras tio forskningsstudier som är relevanta till ämnet. Syftet med denna kunskapsöversikt är att kartlägga, analysera och presentera forskning som kännetecknar digitala verktyg inom engelskundervisningen. Frågorna som ligger till grund för den här kunskapsöversikten är: Vad kännetecknar forskningen om digitala verktyg inom engelskundervisningen? Hur framställs lärares uppfattning av användandet av digitala verktyg i engelskundervisningen? Hur framställs fördelar och nackdelar i forskningen med användandet av digitala verktyg i engelskundervisningen?  Kunskapsöversiktens artiklar är inhämtad från databassökningar i Proquest, ERIC och Primo. Sökbegreppen som tillämpades var enbart på engelska. De olika sökbegreppen samt kriterierna applicerades för att smalna av urvalet mot relevanta artiklar.  Urvalet samlades in utifrån sökningarna i ovan nämnda databaser. Därefter tillämpades sökorden: ICT, language learning, english learning, digital tools, primary school och Sweden. Sökningarna genomfördes på engelska för att öka antalet artiklar samt deras relevans mot syftet. Kriterier som “peer reviewed” och “fulltext tillgänglig” applicerades. Avgränsningar av de valda artiklarna gjordes med publiceringsåren 2010-2021 samt att de skulle vara gratis att läsa.  Resultatet från kartläggningen visar att lärares attityder mot digitala verktyg i engelskundervisning är avgörande ifall de kommer använda dem samt att många negativa åsikter finns kring användandet. Detta eftersom flertalet lärare upplevde att de digitala verktygen kunde orsaka distraktioner i undervisningen om inte en tydlig struktur fanns i planeringsstadiet. De digitala verktygen visade sig även bidra till att öka elevernas språkinlärning samt deras vilja att lära sig engelska. Forskarna är överens om att mer forskning kring digitala verktyg i undervisningen bör genomföras för att undervisningen ska bli optimal. Studierna har en stor geografisk spridning och visar på att liknande forskning har bedrivits i flera delar av världen.

AbstractUppsatsens syfte är att undersöka hur engelsklärare i grundskolans årskurs 6–9 hanterar de utmaningar som de möter i undervisningen av nyanlända elever i ordinarie engelskundervisning samt att belysa de utmaningar som nyanlända elever möter i sådan engelskundervisning. Vissa nyanlända elever kommer med skolbakgrund från sina hemländer medan andra saknar grundläggande kunskaper i engelska. Fokuset ligger på lärarens sätt att stötta nyanlända lever och resurser som används och är tillgängliga för eleverna. De metoder som jag har använt för att samla in det empiriska materialet grundar sig på observationer och intervjuer med lärare och elever i två skolor. Resultatet visar att det är en stor utmaning för både lärare och elever när det inte finns ett gemensamt språk mellan lärare och elev. Engelska är inte prioriterat i organisationen när det gäller användning av stöttning i form av studiehandledare. Fortbildning av lärare kring nyanlända elever är inte heller lika i alla skolor. Både skolorna ser väldigt olika ut angående utbildning kring flerspråkiga elever. Studiens resultat visar att elever känner en stor utmaning och stress i engelskundervisningen när läraren utför den med stöd av svenska språket t.ex. glosförhör och översättning av texter. Studien visar vidare att eleverna har svårt att uppfatta vad som krävs av dem för att nå godkänt betyg i ämnet engelska och vilka förmågor de behöver utveckla. Läraren behöver bli mer tydlig med att hjälpa nyanlända elever att uppfatta hur lärarna gör sin bedömning i ämnet.

Detta är ett utvecklingsarbete som genomförts vid Luleå tekniska universitet i utbildningen Kompletterande Pedagogisk utbildning (KPU) höstterminen 2021. Syftet med utvecklingsarbetet är att synliggöra och förstå hur elevers kunskaper och särskilt ordförråd i engelska kan utvecklas med stöd av flerspråkighet i undervisningen i årskurs 8 samt hur eleverna har uppfattat arbetet med flerspråkighet i engelskundervisningen. Tidigare forskning har visat att flerspråkighet och transspråkande kan gynna inte bara flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling utan även deras identitetsutveckling genom att läraren i undervisningen lyckas aktivera elevers befintliga kunskaper och koppla till deras liv för att på så sätt bekräfta deras identitet (Cummins, 2017). I denna studie har 17 elever arbetat med ordkunskap på tre språk, svenska, engelska och ett tredje språk som varje elev valt själv, exempelvis förstaspråket. För att få svar på de formulerade frågeställningarna i utvecklingsarbetets syfte har data samlats in genom prov, enkät, klassrumsobservationer, semistrukturerade intervjuer och egen loggbok. Resultatet på studiens två prov visar att elevernas medelvärde på antal korrekta svar steg något från prov 1 till prov 2. Enkäten visar att nästan 73 procent av eleverna har en positiv uppfattning av att arbeta med flerspråkighet i engelskundervisningen. Resultatet av intervjuerna visar entydigt på att de sex intervjuade eleverna alla uppskattat och haft nytta av den transspråkande undervisningen. Åsikter som uttrycks är att man utökar sitt ordförråd på alla tre språken, man kan koppla sina språk och leta efter likheter för att hitta ord, det blev lite lättare när man översätter till sitt förstaspråk, det var enklare att lära nya ord på engelska. Framförallt elever med ett annat förstaspråk än svenska har känt sig stolta över att få arbeta med och visa upp sitt språk i klassen under lektionstid. En slutsats som kan dras av studien är att lärare med fördel kan integrera transspråkande som en långsiktig metod i exempelvis engelskundervisning. Elever med ett annat förstaspråk än svenska lär sig glosor på svenska och engelska men vet inte alltid vad ordet betyder. När de får lära ordet även på sitt förstaspråk underlättar det förståelsen i alla tre språken.

I denna studie har vi undersökt huruvida lärare skulle kunna inkludera interkulturella perspektiv i sin engelskundervisning i årskurs 4–6 med hjälp av lättillgängligt och kostnadsfritt innehåll från olika webbplatser. De webbplatser som är inkluderade i den här studien har granskats mot det centrala innehållet i kursplanen för engelska i årskurs 4–6 för att säkerhetsställa deras relevans. Webbplatserna har därefter analyserats genom kvalitativ innehållsanalys för att avgöra hur de förhåller sig till fyra aspekter av kultur samt interkulturella perspektiv. Interkulturella perspektiv i undervisning bör behandla sådant som kan leda till reflektion, ifrågasättande och självkritik kring den egna kulturen och andras för att främja förståelse. Resultatet visar att en stor del av webbplatsernas innehåll motsvarar ett turistperspektiv snarare än ett sant interkulturellt perspektiv. Trots detta är slutsatsen att en lärare med god förståelse för interkulturella perspektiv kan skapa diskussioner kring innehållet för att leda eleverna mot ett interkulturellt lärande.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskaperna om lärares användning av förlagsutgivna läroböcker och andra läromedel i engelskundervisningen. Studien bygger på tre forskningsfrågor: Vilket eller vilka läromedel används av de deltagande lärarna i engelskundervisningen i årskurs 1–3? Vilka åsikter har lärarna om förlagsutgivna läroböcker och vad används de till i engelskundervisningen i årskurs 1–3? Vilka faktorer inverkar på lärarnas val av lärobok i engelskundervisningen i årskurs 1–3­­? För att besvara forskningsfrågorna i denna studie har en digital enkätundersökning tillämpats som datainsamlingsmetod. Enkäten har en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag och utgörs av både öppna frågor och flervalsfrågor. Resultatet visar att olika läromedel används i engelskundervisningen för att komplettera den förlagsutgivna läroboken då den inte alltid anses harmoniera med engelskämnets kursplan i läroplanen. Vidare visar resultatet att yttre och inre faktorer påverkar valet av lärobok och att läroboken används främst till att skapa en röd tråd i engelskundervisningen. Slutsatsen i denna studie är att lärarna använder olika läromedel för att lära ut engelska och att det till stor del fortfarande är läraren själv som styr både valet av lärobok och hur den används i undervisningen.

Syftet med studien är att undersöka arbetssätt som gynnar högpresterande elever i ämnet engelska i årskurs 4–6. För att uppnå syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta engelsklärare i mellanstadiet. Resultatet visar att högpresterande elever kan uppfattas olika, då de visar både positiva och negativa beteenden i klassrummet. För att de högpresterande eleverna ska kunna ge uttryck för sina kunskaper krävs anpassningar i engelskundervisningen, med variation av olika material och arbetssätt. Vår slutsats är att högpresterande elever kan identifieras genom deras beteenden som blir synliga i klassrummet och att arbetssätten som kan användas för att gynna dem är många, men variationen i undervisningen är av stor vikt.

Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om de digitala spel som används i engelskundervisningen på mellanstadiet, hur och i vilket syfte spelen implementeras samt vilka möjligheter och utmaningar lärare upplever med detta. Materialet samlades in med hjälp av en webbenkät och tolkades dels genom SPSS, dels med hjälp av utvärderingsverktyget PHEG. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna använder digitala spel i sin undervisning en gång i veckan eller mer sällan, och de digitala spelen spelas vanligtvis mellan 10-15 minuter under engelsklektionerna för att öka elevers motivation, som en extraaktivitet och för att repetera innehåll. De mest framträdande utmaningarna är brist på tid och svårigheter att hitta passande spel. Lärare som själva spelar tenderar att implementera digitala spel i sin undervisning i större utsträckning än de som inte spelar. Slutsatsen är att det framför allt är läraren som påverkar om ett digitalt spel gynnar språkinlärningen eller inte.

Studiens syfte är att åskådliggöra hur de fyra förmågorna, skriva, höra, läsa och tala är fördeladei engelskläromedel för åk 3, men även hur utmanande uppgifterna är för eleverna. I enkvantitativ metod granskades läromedlen, Magic! 3, Join the quest 3, Champ 3 och LearnEnglish: Third book. Uppgifterna i läromedlen observerades, därefter granskades ochkategoriserades uppgifterna mellan förmågorna och olika övningstyper. Resultatet visade attläromedlen såg olika ut, där något läromedel hade jämn fördelning mellan förmågorna, medanett annat hade ojämn fördelning. Som helhet visade det sig att förmågornas fördelning varojämn och uppgifterna i läromedlen inte krävde mycket av eleverna. Med hjälp av denna studiekan lärare göra ett val av läromedel som passar deras klass, men även se vad som behöverkompletteras utanför läromedlet för att eleverna ska uppnå målen i engelskundervisningen.