Att använda lek i undervisningen är något som diskuteras allt mer i skolans värld i Sverige. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 tillämpar lek som metod i engelskundervisningen men också varför lärare tycker att leken är betydelsefull i undervisningen. Som forskningsmetod har en kvalitativ metod i form av intervju genomförts och studien bygger på åtta intervjuer med lärare som alla är verksamma lärare i ämnet engelska för årskurs 1-3. Studiens utgångspunkt ligger i det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att de intervjuade lärarna anser att lek som undervisningsmetod är viktig för att bidra till att hjälpa eleverna utveckla sitt språkbruk och för att bli motiverade att använda det engelska språket. Lärarna använder sig av varierande lekfulla undervisningsformer för att stimulera eleverna i deras språkutveckling. Ur lärarnas synvinkel tillägnar sig eleverna nya kunskaper när det sker på ett lustfyllt sätt och lärarna är positiva till att använda lek i undervisningen. Resultatet visar även att det finns negativa aspekter gällande användandet av lek i engelskundervisningen. Slutsatser som dras är att en tillämpning av lek i språkundervisningen skapar möjligheter för alla elever i undervisningen och därigenom lättare att möta eleverna på deras nivå. Ämnen för fortsatt forskning kunde vara att ta reda på hur eleverna ser på lek som undervisningsform samt om olika lekfulla verktyg kan resultera i att klasskillnader uppstår i skolan. / <p>Engelska</p>

Studien behandlar engelskundervisning för åk 4–6 där problemet är lärarnas inställningar gentemot pedagogiskt drama i engelskundervisningen. Syftet med där här studien är därför att undersöka hur pedagogiskt drama används i engelskundervisningen samt lärarnas inställningar till det. Vidare undersöks även lärarnas inställningar för språkliga- och psykosociala förmågor genom användandet av pedagogiskt drama i engelskundervisningen. Studien har en kvalitativ metod med en fenomenografisk inspirerad metodansats vars resultat bygger på intervjuer från verksamma lärare i åk 4–6. Resultatet är till sin struktur uppbyggt med studiens syfte och frågeställningar och innefattar enbart utlåtanden från deltagarna. Genom lärarnas utlåtanden och forskarnas studier leder slutsatsen till att eleverna utvecklar psykosociala förmågor som i sin tur förbättrar elevernas möjligheter till ökade språkliga förmågor. / This study examines the English teaching classroom in grades 4 to 6. The problem for the study is the teachers‘attitude towards educational drama used in an English teaching classroom. The purpose is therefore to examine the teachers´ attitudes and how educational drama is used in an English teaching classroom. Furthermore, the purpose examines the teachers’ attitude towards the pupils’ capabilities to develop linguistic- and psychosocial abilities through educational drama used in an English teaching classroom. The result is based on interviews from teachers in grades 4 to 6. Onwards, the result contains only statements from the participants and is constructed by this study’s purpose and issues. Through the researchers ‘and teachers’ statements the conclusion for the study is that the pupils develop psychosocial abilities which in turn also develop the pupils’ linguistic abilities. The method used is a qualitative method with a phenomenologically-inspired theory.

The purpose of this study is to investigate how digital tools are used in English teaching in Grades 4-6, in what ways these can further develop the teaching and what advantages and disadvantages are. The data collection was carried out through an online questionnaire and additional interviews. In one month, the questionnaire was completed by 141 respondents and qualitative interviews were conducted with three teachers. The result shows that teachers' attitude towards digital tools was positive, and teachers gladly used such tools in English teaching. However, further education is needed to develop a better and more effective use of digital tools in English teaching. Generally, the teachers thought that digital tools are a good complement to the regular study material, and they are used several times a week. / Syftet med denna studie är att undersöka hur användandet av digitala verktyg sker i undervisningen i engelska på mellanstadiet, hur det utvecklar undervisningen och vilka olika fördelar/nackdelar det finns. En online-enkät och kompletterande intervjuer genomfördes. Enkäten var öppen i en månad och fylldes i av 141 respondenter, och kvalitativa intervjuer genomfördes med tre lärare. Resultatet var att inställningen till digitala verktyg bland lärare är positiv, och verktygen gärna används i engelskundervisning. Dock behövs det mer utbildning för att utveckla användningsområdet för digitala verktyg i engelska. Verktygen anses vara ett bra komplement till de ordinarie läromedel och används flera gånger i veckan.

Syftet med studien är att undersöka lärares syn på användandet av elevernas förstaspråk eller ”English-only” i engelskundervisningen, samt vilken potentiell utveckling de ser att den valda strategin resulterar i. Studien är kvalitativ och byggt på intervjuer med sju grundskollärare. Studien anlägger två teoretiska perspektiv. Först det sociokulturella perspektivet och det andra perspektivet är det språk inlärningsteoretiska som handlar om språkundervisning. Det finns tre språk inlärningsteoretiska som är ”Condition-Oriented Ideas”, ”Bottom Up Language Focused Ideas” och ”Top Down Language Focused Ideas”.  Studien visar att läraren kan använda båda metoderna men det beror på i vilka situationer och vilka elever läraren undervisar. ”English-only” har många fördelar speciellt för högstadieelever och för elever som har kunskaper och erfarenheter i engelska. ”English-only” gör att engelskan blir mer naturlig, vilket ökar elevernas motivation. ”English-only” är bra om läraren ger engelska instruktioner steg för steg med förklaringar. Enligt deltagarna finns det många fördelar när läraren använder L1 speciellt med mellanstadieelever och med elever som kämpar med engelskan. Det är bättre att använda L1 under genomgångar med elever som är på en låg nivå i engelska. L1 hjälper eleverna att förstå mer engelska, ökar elevernas motivation och L1 gör också så att elever som kämpar i engelska litar på sina förmågor. Resultatet av studien visar att läraren behöver bygga goda relationer med sina elever för att kunna anpassa undervisningen. Läraren behöver också prata på ett språk som eleverna förstår. Elever som inte har kunskaper i engelska kommer inte förstå läraren om läraren pratar ”English-only”. Elever som har goda kunskaper i engelska kommer tycka att det är tråkigt med engelska om läraren använder för mycket L1 under engelskalektionen. En slutsats som kan dras av studien är att läraren behöver vara medveten om när och i vilka situationer det är bra att använda ”English-only” eller L1.

I föreliggande uppsats undersöks skrivande på engelska som tredjespråk (L3). Elevgruppen som undersöks har svenska som andraspråk (L2) och läste engelska på Komvux under kalenderåret 2020. Syftet är att undersöka hinder och möjligheter för elevers skrivande på engelska som tredjespråk inom vuxenutbildningens gymnasiekurser Engelska 5 och Engelska 6. Genom en enkätundersökning undersöks bakgrundsspråkens typologiska närhet respektive distans till engelska, elevens motivation, lärandestrategier, samt elevens upplevelse av skriftspråksundervisningen i engelska. Resultaten visar att den övervägande majoriteten av eleverna talar ett förstaspråk med typologisk distans till engelska och att motivationen till att lära sig engelska främst handlar om att få behörighet för att kunna studera på universitet. Vidare visar resultaten att lärandestrategier i hög utsträckning saknas samt att undervisningen i viss mån upplevs otillräcklig. Studiens slutsats är att vuxna elever med svenska som andraspråk som skriver på engelska som L3 behöver tillhandahållas en skriftspråksundervisning i engelska som är anpassad efter deras särskilda behov. Vidare indikerar detta att engelskundervisningen bör inbegripa en tredjespråkspedagogik. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Syftet med den här studien är att upptäcka hur engelskundervisningen på lågstadiet i Sverige har förändrats enligt tre lärare som har arbetat i grundskolan sedan 16–20 år tillbaka. För att kunna genomföra detta samlades data in genom semistrukturerade intervjuer och kvalitativa textanalyser. Resultatet visar att läroplanen och digitaliseringen har förändrat engelskundervisningen på lågstadiet. Det framgår även att digitaliseringen bidrar till ökad tillgänglighet av undervisningsmaterial på internet, enligt de deltagande lärarna.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka påverkansfaktorer som blir synliga i lärares resonemang kring bedömning av läsförståelse i engelska. De påverkansfaktorer som ligger i fokus i studien är de tankestilar som förs ut till lärare via läroplan och nationella prov, men även andra påverkansfaktorer kommer att studeras. Studien syftar även till att undersöka hur lärarna förhåller sig till de tankekollektiv som finns kring de olika tankestilar som urskiljs i deras resonemang. Den teoretiska utgångspunkten är att det inom institutioner finns tankestilar som styr människors sätt att handla. De som styrs av samma tankestil ingår i ett tankekollektiv. Olika aktörer vill föra över olika tankestilar till skolan. Regeringen beslutar om en läroplan som styr lärares arbete och Skolverket för fram sina tolkningar av detta styrdokument genom olika råd och anvisningar. Även de nationella proven kan ses som ett sätt att föra ut en tankestil om hur man utformar och betygsbedömer elevers prestationer.Metoden jag har använt mig av för att uppfylla syftet med studien är intervju, vilket är lämpligt när man ska undersöka lärares resonemang.Studien visar att tankestilar från kursplanen i engelska och de nationella proven i ämnet påverkar hur lärare resonerar kring bedömning av läsförståelse i engelska. Lärarna ställer sig dock inte helt bakom de tankestilar som finns i kursplanen och de nationella proven, utan det finns också andra påverkansfaktorer som har kommit fram vid intervjuerna. Bland annat påverkar lärarnas tidigare erfarenhet inom yrket hur de resonerar kring bedömning av läsförståelse i engelska. Dessutom kan det finnas viss påverkan från lokala tankestilar på olika skolor, vilket kan urskiljas i några av intervjuerna. Några lärare ställer sig utanför de tankekollektiv som studeras i uppsatsen, medan andra av de intervjuade lärarna är en del av de tankekollektiv som urskiljs. / The aim of this study is to examine what factors can be noticed to have an effect in teachers' reasoning about assessing reading comprehension in English as a foreign language. Focus is on the thought styles that are brought out by the curriculum and the national test in the subject, but other factors are also examined. The study also looks into where teachers position themselves regarding the thought collectives connected to the different thought styles. The theory behind the study is that there are thought styles guiding people's actions within an institution. People who are governed by the same thought style are part of a thought collective. Different actors want to transfer different thought styles to the school. The curriculum, passed on to the schools by the Swedish government, governs the work of teachers. Moreover, Skolverket distributes their interpretations of this document by different advice and guidlines. Furthermore, the national tests in English as a foreign language may also be seen as a way of bringing out a thought style about how to form tests and assess pupils' results.The method used in this study is interview, which is appropriate when studying teachers' reasoning.This study shows that thought styles from the curriculum in English and the national tests in the subject affect teachers' reasoning about assessing reading comprehension in English as a foreign language. The teachers, however, do not agree completely with these thought styles. In addition to the above mentioned factors, the teachers' earlier professional experience has an impact on their reasoning. Furthermore, this study shows that there are local thought styles in different schools. Hence, the teachers in this study are parts of different thought collectives. Moreover, some teachers can be seen to position themselves outside some thought collectives examined in this study, while others are positioned within the thought collective.

Digital teaching aids have become increasingly available in Swedish primary education. One subject which, however, is still dominated by analogue teaching aids is English. The purpose of this study is to gain knowledge about how English teachers in grades 4–6 use digital teaching aids in teaching. This is done by investigating to what extent and when the digital teaching aids are used, as well as teachers' perceived pros and cons regarding the use of digital tools. This has been investigated through observations of three classes, and interviews with the three teachers who taught them, working in two municipal and one independent school. The results show that teachers use digital teaching aids less than half the time of the lesson, more precisely in the middle to the end part of lessons. These are mainly used when students work individually to solve tasks related to the lesson’s topic. Furthermore, teachers who have a positive attitude towards digital teaching aids are more likely to use them in the classroom. The advantages of using digital teaching aids in teaching were the possibilities of better facilitating individualization and using it as a tool for motivation while the common disadvantage was the lack of control over what students do on their computers. Lastly an unexpected finding was that the digital teaching aids that the teachers were using were not adapted to newly arrived immigrant students. Finally for teachers to be able to use a digital teaching aid as a mediating tool, more than specific knowledge about the digital teaching aid is required. Knowledge such as technical, pedagogical, and content knowledge (TPACK) should be embraced simultaneously and is required to be able to teach effectively with technology.

I denna studie undersöks mellanstadielärares uppfattningar kring Foreign Language Anxiety (FLA) vid inlärning av engelska hos elever i årskurs 4-6. Dessutom undersöks effekterna i elevers spelvanor relaterat till FLA och språkfärdigheter, samt lärarnas föreslagna strategier för att hantera och minska FLA. Studien stödjer sig på teoretiska ramverk från James Paul Gee (2003) om lärande genom digitala spel och Horwitz, Horwitz och Copes (1986) forskning om FLA, och använder en fenomenologisk ansats för att djupdyka i dessa teman. Genom intervjuer med sex engelsklärare i mellanstadiet syftar arbetet till att utforska tre frågeställningar. Dessa inkluderar lärarnas uppfattningar av elevers FLA i engelskundervisningen, lärarnas syn på hur elevers spelvanor kan relatera till deras FLA och språkfärdigheter, samt vilka pedagogiska strategier lärare bedömer som mest effektiva för att minska FLA. Vid undersökningen om hur lärare uppfattar elevernas FLA framkommer problematiken kring elevers talrädsla i klassrummet, vilket kan bero på flera anledningar. Det kan röra sig om rädsla för att bli bedömd av klasskamrater, samt en brist på tillit till den egna förmågan. En annan bidragande faktor till förekomsten av FLA är de stora kontrasterna i elevernas engelskkunskaper, vilket förklaras av deras individuella intressen utanför skolan. Lärarnas utsagor beskriver att elever som ägnar sig åt en stor mängd extramural engelska (EE), har ett så stort försprång att de andra eleverna inte vågar prestera i klassrummet.  Resultaten från studien indikerar att lärarnas syn på digitala spel varierar, med insikter som pekar på både möjligheter och utmaningar i att integrera dessa spel i språkundervisningen. En minoritet identifierar kommersiella digitala spel som en möjlighet att engagera elever och minska FLA, medan majoriteten uttrycker oro för spelens relevans och effektivitet. Detta understryker en komplexitet i hur digitala spel kan integreras i undervisningen, där lärarnas erfarenheter och uppfattningar spelar en stor roll i hur de närmar sig användningen av spel som ett pedagogiskt verktyg. Diskussionen kring pedagogiska strategier för att implementera digitala spel i undervisningen framhäver också ett behov av fortbildning för lärare.  Lärarna uppfattar att digitala spel kan ha både positiva och negativa effekter på elevers språkinlärning, där ett ökat ordförråd och språklig säkerhet i muntliga aktiviteter utgör de positiva aspekterna. Negativa aspekter som framkommer är att elever lär sig ett spelspecifikt språk som inte gynnar deras skolgång, och att deras intensiva engagemang i kommersiella digitala spel på engelska leder till en känsla av att skolans engelskundervisning mister sitt värde. Vad beträffar hantering och minskning av FLA betonar lärarna betydelsen av att skapa en trygg och inkluderande lärmiljö, där grupparbeten används för att effektivt främja engagemang och ett ökat självförtroende.

Under det senaste decenniet har barns och ungas tillgång till olika digitala medier ökat. De flesta elever möter det engelska språket varje dag på något sätt och de är inte bara konsumenter av språket utan de producerar också engelska i olika aktiviteter på fritiden. Syftet med studien är att undersöka vilket utrymme elevernas extramurala engelska får inom ramen för skolans engelskundervisning och i vilken utsträckning eleverna har användning av engelskan de lär sig i skolans undervisning i sina fritidsaktiviteter. Extramural engelska är ett begrepp som innefattar all den engelska som eleverna kommer i kontakt med utanför skolan. Studien omfattar tre lärare och nio elever i årskurs 4-6 från tre olika kommuner i Jönköpings län. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats och materialinsamlingen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna arbetat mer eller mindre med en inkludering av elevernas extramurala engelska i engelskundervisningen. Något som var gemensamt för samtliga intervjuade lärare var att de såg en signifikant skillnad i språkliga förmågor mellan de elever som spelade mycket onlinespel och de elever som inte gjorde det. Flertalet av de intervjuade eleverna ansåg sig på ett eller annat sätt ha användning av den engelska de lär sig i skolan på sin fritid. En slutsats som dras är att det är viktigt att undervisande lärare sätter sig in i var, i vilken form och på vilket sätt eleverna möter engelska i sin fritid för att kunna inkludera det i undervisningen i engelska. / Over the past decade, children and adolescents have had an increased access to digital media. Most students get exposed to the English language in some way every day and they are not just consumers, they are also producers of English when they are engaged in different activities in their spare time. The aim of the study is to look into how extramural English is included in English school curriculum and to what extent students have use for the English they learn at school in their spare time activities. Extramural English includes all the English that students come into contact with outside of school. Three teachers and nine students, all from Jönköping county, are included in this study. The students are in grades 4-6. The study has a fenomenographically inspired approach and semi-structured intervjuews have been used to collect the data. The result reveals that the teachers have been working more or less with including the students’ extramural English in school. All teachers that participated in the interviews mentioned that they saw a significant difference in the students’ linguistic abilities between the ones who played a great number of online games and the students who did not. Most of the interviewed students felt in one way or another that they had use for the English they learn at school in their spare time. A conclusion drawn from the results of this study is that it is important for teachers to determine where, in what form and in what way students come into contact with English in their spare time in order to include it in the English school curriculum.