Syftet med den här fallstudien är att undersöka i hur hög utsträckning verksamma engelsklärare använder sig av estetiska lärprocesser som metod för att underlätta elevers språkutveckling samt finna en förståelse för vad den mängden beror på för att således kunna analysera hur estetiska lärprocesser kan implementeras på ett effektivt sätt i engelskundervisningen. Källdata samlades in genom en kvalitativ enkätundersökning som metod. Enkäten skickades ut via sociala medier i grupper för den utvalda målgruppen. Källdatan analyserades sedan utifrån en fenomenografisk ansats. Totalt femton lärare besvarade enkäten varav åtta valdes ut genom stratifierat urval för en djupare analys. Resultatet visade att lärare använder estetiska lärprocesser i en väldigt varierad mängd. Förekomsten eller avsaknaden av estetiska lärprocesser i undervisningen berodde främst på lärares personliga intresse och inställning till specifika estetiska uttrycksformer men även kunskap och erfarenhet var stora påverkande faktorer. Oavsett hur stor mängd estetiska lärprocesser som förekom i lärarnas engelskundervisning var samtliga positivt inställda till estetiska lärprocesser som språkutvecklande arbetssätt. För att öka mängden estetiska lärprocesser i språkutvecklande engelskundervisning skulle det behövas större sådana utbildningsinsatser på lärarutbildningen samt möjlighet till samarbete och kompetensutveckling på skolorna för redan verksamma lärare. / The aim of this study is to look into to what extent English teachers use aesthetic learning processes as an approach for pupils’ language development and understand what causes the teachers’ chosen amount to be able to analyse how teachers can implement aesthetic learning processes more effectively. The source data was collected through a qualitative online survey sent through selected Facebook groups and analysed based on the phenomenographic approach. A total of fifteen teachers answered the survey and eight of them were chosen through a stratified selection for a deeper analysis. The results showed that the amount of aesthetic learning processes used varies a lot from teacher to teacher. The teachers’ personal attitudes towards different aesthetic forms of expression were the main reason for its use, but factors like knowledge and experience in the different expressions were also a significant influence. All respondents had a positive attitude towards aesthetic learning processes as a language development approach in their English teaching regardless of their own used amount. To increase aesthetic learning processes as a language learning approach in English teaching, it has to be included and taught within the teacher education and as competence development within schools for already working teachers.

Studien handlar om estetiska lärprocesser i ämnet engelska. Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för hur pedagoger i årskurs 1 - 3 arbetar med estetiska uttrycksformer i engelskundervisning och hur de kombinerar det med icke-estetiskt lärande. Frågeställningarna undersöks mot bakgrund av tidigare forskning samt vad pedagoger på fältet har för åsikter, uppfattningar och erfarenheter om estetiska uttrycksformer och läromedel som kombination i engelskundervisningen på lågstadiet. Studien är baserad på två forskningsfrågor som undersöks och blir besvarade: Hur kombinerar pedagoger estetiska uttrycksformer och icke-estetiskt lärande i engelskundervisningen i årskurs 1 - 3? Hur ser pedagoger på relationen mellan estetiskt lärande och icke-estetiskt lärande i engelskundervisning i årskurs 1 - 3? Studien består av en teoretisk och en empirisk del där fokus ligger på estetiska lärprocesser med ingång i uttrycksformerna musik och drama samt ett icke-estetiskt lärande som lutar mot läromedel i engelskundervisning. Den teoretiska delen utgår från det sociokulturella perspektivet med Vygotskijs syn på estetiskt lärande där han vill ha in det estetiska perspektivet i skolans undervisning. I denna studien har det framkommit att med hjälp av estetiska lärprocesser som hjälpmedel förstärks elevernas möjligheter att nå kunskaper i engelska språket. Kroppsspråket och sinnena är också en viktig del som hjälper eleverna att på ett enklare sätt befästa engelskkunskaper. Kombineras det estetiska och icke-estetiska lärandet med varandra så blir det en relation mellan lärandeformerna som leder till ett varierat lärande i engelskundervisningen i grundskolan. / This study is about aesthetic learning processes in the English subject. The purpose of the study is to contribute with an increased comprehension of how teachers in grade 1 - 3 work with aesthetic learning processes and how they combine aesthetic learning with non-aesthetic learning in the English subject. The study draws on previous research as well as working teachers’ opinions, perception and experience of working with the combination of the aesthetic form of expression and the teaching media in the English subject in primary school. The foundation of the study lies on two questions which were examined and answered during the course of the study. The questions are as follows: How does the teachers combine aesthetic learning with non-aesthetic learning in the English subject in grade 1 - 3? What do teachers think about the relations between aesthetic learning and non-aesthetic learning in the English subject in grade 1 - 3? The study consists of a theoretical and an empirical section where the main focus lies on aesthetic learning processes drawing on music and drama, on the one hand, and non-aesthetic learning based on teaching media, on the other, in the English classroom. The theoretical framework of the study has its roots in the sociocultural perspective with Vygotsky’s view on aesthetic learning in education. It emerged in the study that with the aid of aesthetic learning processes the pupil’s knowledge of the English language has increased. The body language and senses have an important function in helping the pupil’s to acquire the English language in an easier way. If aesthetic learning is combined with non-aesthetic learning it creates a relation between the two learning processes which leads to a varied learning in the English subject in primary school.

In this qualitative case-study, EFL teachers’ experience and views regarding homogeneous and heterogeneous ability groups are investigated. Four EFL teachers working in the Introduction program in upper secondary school were interviewed through semi-structured questions. The interviews were held individually and conducted by the researcher. The questions focused on a teacher perspective as well as a student perspective and the teachers were also asked whether they preferred any of the two ability groups and possible reasons for this. The answers were quite similar and the teachers mentioned some common factors, such as time and efficiency, assignments, lectures, student interaction and learning progression. It was clear that the teachers found homogeneous ability groups easier to manage and this was also the group that three of them preferred working with. Additional reasons for this choice was the experience that this type of group was more beneficial for students and the teachers also felt more successful in their roles as teachers. Although one teacher mostly agreed with the others she was more in favour of heterogeneous ability groups, or a mix of both groups, because it allowed students to develop in their own pace and from their individual preferences and she also experienced more satisfaction in finding the right structure and strategies for each student. / I den här kvalitativa fallstudien undersöks engelsklärares erfarenheter och perspektiv angående homogena och heterogena nivågrupper. Fyra engelsklärare som arbetar på introduktionsprogrammen inom gymnasieskolan intervjuades genom semistrukturerade frågor. Intervjuerna genomfördes individuellt och av forskaren. Frågorna fokuserade på ett lärarperspektiv likväl som ett elevperspektiv och lärarna fick också svara på frågan om de föredrog någon av de två nivågrupperingarna och ange möjliga orsaker till detta. Svaren var någorlunda lika och samtliga lärare lyfte några gemensamma nämnare så som tid och effektivitet, uppgifter, genomgångar, elevinteraktion samt inlärningsprogression. Det var tydligt att lärarna ansåg det enklare att hantera homogena nivågrupper och det var även den typ av grupp som tre av dem föredrog att arbeta med. Ytterligare orsaker till detta var upplevelsen att denna typ av grupp var mer gynnsam för elever och lärarna kände sig även mer framgångsrika i rollen som lärare. Även om en lärare ofta höll med övriga så föredrog hon heterogena nivågrupper, alternativt en blandning av båda grupper, då detta lät elever utvecklas i sin egen takt och utifrån sina individuella förutsättningar. Hon upplevde också mer tillfredsställelse av att hitta rätt struktur och strategier för varje elev.

Föreliggande studie har undersökt hur elever i årskurs 4 och 5 i den svenska grundskolan upplever användandet av svenska i undervisningen av engelska, samt hur användandet av svenska relaterar till eventuell foreign language anxietyhos eleverna. De forskningsfrågor som har besvarats är: 1) Hur upplever elever användandet av svenska i engelskundervisningen, utifrån deras nivå av behärskning av målspråket? samt 2) Hur relaterar användandet av svenska i engelskundervisningen till elevernas foreign language anxiety, utifrån deras nivå av behärskning av målspråket?Empiriskt material samlades in genom fokusgruppsintervjuer med 18 elever i årskurs 4 och 5. Eleverna från varje klass grupperades i tre grupper med tre elever i varje grupp efter deras nivå av behärskning av engelska. Sociokulturell teori om lärande och barndomssociologi har utgjort de teoretiska grunderna för studien. Det insamlade materialet analyserades med tematisk analys, där centrala teman i elevernas intervjusvar analyserades. De viktigaste resultaten från undersökningen kretsar kring elevernas uppfattningar om det svenska språkets roll i undervisningen för deras förståelse och delaktighet, där den största delen av de intervjuade eleverna uppger hur de anser användandet av svenska är en förutsättning för både förståelse och delaktighet. De uppgav även att en undervisning som exkluderar svenska bidrar till svårigheter med att förstå lektionsinnehållet, vilket hindrar ett aktivt deltagande och en oro för att andra ska döma dem för deras svårigheter med att förstå. En mindre grupp elever med god behärskning skildrade emellertid hur de betraktar användandet av svenska som ett hinder för förståelse och deltagande, och att behovet av att ibland uttrycka sin förståelse på svenska kan utgöra en källa till oro. Implikationerna av resultatet kretsar kring vikten av att lärare är medvetna om konsekvenserna av sina didaktiska val, och de svårigheter som finns med att tillgodose individuella behov hos en elevgrupp när elevernas olika behov står i motsats till varandra. / The current study examines how pupils in the years 4 and 5 in Swedish compulsory school view the use of Swedish in the teaching of English, as well as how it relates to experiences of foreign language anxiety. The research questions we have aimed to answer are: 1) How do pupils experience the use of Swedish in the teaching of English, with regard to their proficiency in the target language? and 2) How does the use of Swedish in the teaching of English relate to foreign language anxiety with the students, with regard to their proficiency in the target language? Empirical data was collected with semi-structured focus group interviews with 18 pupils in the years 4 and 5 of the Swedish compulsory school. The respondents from each class were grouped in three groups of three pupils in each group, with regards to their proficiency in English. With socio-cultural theory of learning and sociology of childhood as the theoretical foundation, a thematic analysis was implemented on the collected empirical material, where central themes from the interviews were highlighted and analyzed. Important results from our study include how a large part of the interviewed pupils expressed a view of Swedish as a necessity for both their understanding and their active participation during classes. They also expressed how an education of English which excludes Swedish hinders their understanding of the lesson content, which in turn creates a barrier for participation and a risk of being negatively judged by others. A small group of pupils with greater proficiency did, however, express a view of how the use of Swedish could act as a hindrance for participation, and how the need to at times express their understanding in Swedish could be a source of anxiety. The implications of our results focus on the need for teachers to be mindful of the consequences of their didactical choices, and on the difficulties which can arise when trying to fulfill the individual needs of a group of pupils when their needs at times are incompatible.

In spite of a monolingual norm in foreign language teaching during the last decades studies throughout the world show that teachers’ target language use varies significantly. This study sets out to examine to what extent the target language (TL) is used with young language learners and how this use correlates to teachers’ beliefs about foreign language teaching and first language (L1) inclusion. Moreover the paper discusses functions for L1 use and strategies used by teachers to support comprehension in the TL. Lesson observations and qualitative interviews were performed with four Swedish primary school class teachers. Despite the prevailing idea of exclusive TL use three of the four teachers do not subscribe to this approach and find L1 inclusion necessary. An emerging theme is the impact of teachers’ beliefs and how these are shaped by personal experience and/or education. L1 is legitimized in order to support comprehension and prevent pupils’ frustration. To varying degrees the L1 is used, mostly to facilitate learning but also for classroom management. The data suggests that teachers are well aware of their language use although they lack awareness and professional language to describe and be articulate about strategies they employ. / Trots att det under de senaste decennierna varit norm att inom språkundervisningen uteslutande använda målspråket i klassrummet, visar studier från hela världen att lärares målspråksanvändning varierar avsevärt. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning målspråket används med yngre språkelever och hur denna överensstämmer med lärarnas föreställningar om språkundervisning och användning av förstaspråket. Dessutom diskuteras funktioner för förstaspråksanvändning och strategier som lärare använder för att underlätta förståelse på målspråket. Lektionsobservationer och kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra svenska klasslärare i grundskolans tidigare år. Trots den rådande rekommendationen att undvika användning av förstaspråket och uteslutande använda målspråket, ansluter sig tre av fyra lärare inte till denna didaktiska modell, utan finner det nödvändigt att inkludera förstaspråket i undervisningen. Ett tema som framträder är påverkan av lärares uppfattningar och hur dessa har formats av personliga erfarenheter och/eller utbildning. Förstaspråksanvändning motiveras för att stötta förståelse och undvika frustration hos eleverna. Förstaspråket används i olika utsträckning, framförallt för att underlätta inlärning men också för att leda arbetet i klassrummet. Resultaten tyder på att lärare är väl medvetna om sin språkanvändning, men att de delvis saknar insikt om och ett professionellt språk för att beskriva och formulera sig kring de strategier de använder.

The aim of this study is to investigate Swedish upper secondary school teachers’ statements regarding reading and teaching choices in the English courses. The methods used were a survey in the form of a qualitative questionnaire, and a qualitative content analysis which was then applied to the survey data gathered. Reception theory and literary socialization theory were applied to the results. The four main research questions were: 1. What English literature do teachers in Swedish college preparatory programs choose for their students? 2. What English literature do teachers in Swedish vocational programs choose for their students? 3. What aspects of reception theory and literary socialization theory correspond to the teachers’ questionnaire answers regarding what skills they wish their students to acquire from reading English literature? 4. What are teachers’ attitudes towards students reading books of cultural, historical, and literary significance? The results concluded that there was no significant difference in the types of books chosen for the two programs. The college preparatory programs read a little more classical fiction, but the vocational courses did not lag far behind. When it came to the theories, a majority of teachers mentioned aspects brought up within literary socialization theory, while reception theory was barely touched upon. Books of literary, cultural, and historical significance were expected to be read in both the college preparatory and vocational programs. However, students in the college preparatory programs were expected to read these books slightly more than students in the vocational programs. One suggestion for future research is to examine the number of books teachers read within or outside of their preferred genre and how choice of genre may affect their literacy teaching in the classroom. / Syftet med den här studien är att undersöka svenska gymnasielärares läs- och undervisningsval i engelskundervisningen. Metoderna som användes var en enkätundersökning i form av ett kvalitativt frågeformulär och en kvalitativ innehållsanalys som sedan tillämpades på den insamlade enkätdatan. Receptionsteori och litterär socialisationsteori tillämpades på resultatet. De fyra huvudsakliga forskningsfrågorna var: 1. Vilken engelsk litteratur väljer lärare för elever på svenska högskoleförberedande program? 2. Vilken engelsk litteratur väljer lärare för elever på svenska yrkesprogram? 3. Vilka aspekter av receptionsteorin och litterär socialisationsteori stämmer överens med lärarnas enkätsvar om vilka färdigheter de önskar att deras elever ska förvärva genom att läsa engelsk litteratur? 4. Vilka är lärarnas attityder till att eleverna läser böcker av kulturell, historisk och litterär betydelse? Genom resultaten drogs slutsatsen att det inte fanns någon större skillnad i de typer av böcker som valdes för högskoleförberedande gentemot yrkesprogram. De högskoleförberedande programmen läste i ringa mängd mer klassisk skönlitteratur, men yrkesprogrammen hamnade inte långt efter. När det gällde teorierna nämnde majoriteten av lärarna aspekter som togs upp inom den litterära socialisationsteorin, medan aspekter inom receptionsteorin knappt berördes.Böcker av litterär, kulturell och historisk betydelse förväntades bli lästa i både de högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen. De högskoleförberedande programmen förväntades dock läsa dessa böcker i något större utsträckning än yrkesprogrammen. Ett förslag till framtida forskning är att undersöka hur många böcker lärare läser inom eller utanför den genre de föredrar och hur vald genreläsning kan påverka deras läs- och skrivundervisning (litteracitet) i klassrummet.