Hösten 2016 genomförde vi en studie i en svensk grundskola i en årskurs 2 med syfte att kartlägga några elevers inställning till att lära sig det engelska språket och hur den inställningen påverkades av högläsning av engelsk barnlitteratur. Syftet var också att kartlägga om högläsning påverkade elevernas passiva ordförråd samt om eleverna använde någon form av språklig strategi vid mötet av okända ord under högläsningen.    De datainsamlingsmetoder som användes i studien var 71 strukturerade elevintervjuer, enkla observationer av tre undervisningstillfällen med högläsning av en ny engelskspråkig skönlitterär text vid varje och ett ordtest som genomfördes före och efter de tre undervisningstillfällena.   Studiens resultat antyder att högläsning av engelsk barnlitteratur inte har påverkat elevernas inställning till att lära sig engelska markant, men att eleverna var positiva till högläsning i engelskundervisningen. Resultatet visar även att elevernas passiva ordförråd verkar ha ökat efter de tre undervisningstillfällena, samt att cirka hälften av eleverna kunde rapportera att de använt någon språklig strategi i mötet med de engelska texterna, till exempel att använda bilderna eller likheter med det svenska språket.    Vår slutsats är att högläsning av engelsk barnlitteratur i undervisningen kan bidra till att upprätthålla elevers språkliga nyfikenhet och positiva inställning till att lära sig engelska samt att de utökar sitt passiva ordförråd. En annan slutsats är att alla elever bör ges möjlighet i undervisningen att utveckla förmågan att använda språkliga strategier i enlighet med Skolverket (2011b). / The autumn of 2016, we conducted a study in a Swedish grade 2 class with the aim to identify some pupils´ attitudes to learning the English language and how those attitudes were influenced by the reading aloud of English children´s literature. The aim was also to see whether reading aloud influenced the pupils´ passive vocabulary and whether they used some form of linguistic strategies when encountering unknown words during the listening.    The data collection methods used in the study were 71 structured interviews with the pupils, simple observations of three lessons with reading aloud of English children´s literature and word tests conducted before and after the three lessons.    The study´s results suggest that the reading aloud of English children´s literature did not affect the pupils´ attitudes towards learning English significantly, but that the pupils were positive towards reading aloud during English classes. The results further indicate that the pupils´ passive vocabulary increased after the three lessons, and that about half of them used a linguistic strategy when encountering unknown words during the reading, for example use of pictures and of the similarity to the Swedish language.    A conclusion of this study is that reading aloud of English children´s literature in teaching can help to maintain pupils´ linguistic curiosity and positive attitudes to learning English, as well as expand their passive vocabulary. Another conclusion is that all pupils should be given the opportunity in class to develop the ability to use linguistic strategies according to Skolverket (2011b).

Elevernas tillgång till olika digitala medier har under de senaste 10 åren ökat. Flera elever möter idag det engelska språket utanför skolan i form av olika aktiviteter. Syftet med studien är att undersöka hur lärare förhåller sig till den engelska som eleverna har med sig in i klassrummet.  Begreppet extramural engelska innefattar all den engelska som eleverna kommer i kontakt med på fritiden. Studien har en fenomenografisk inspirerad ansats och materialinsamlingen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Fyra lärare på tre olika skolor har medverkat i studien. Resultatet visar att lärarna försöker att inkludera elevernas extramurala engelska i undervisningen, Lärarna ser dock både möjligheter och hinder med att använda elevernas extramurala engelska i engelskundervisningen. Samtliga lärare ser elevernas extramurala engelska som något positivt och tycker det är bra att eleverna lär sig engelska utanför skolan. / Students’ access to digital media has for the last ten years increased. Several students have been exposed to the English language out of school in the form of various activities. The aim of the study is to examine how teachers relate to the English that the students bring into the classroom. Extramural English includes all English that students encounter in their spare time. The study has a phenomenographic inspired approach and semi-structured interviews have been used to collect data. Four teachers from three different schools have participated in the study. The conclusion of the study shows that teachers try to include students extramural English in the classroom, however the teachers see both possibilities and obstacles with using students extramural English in the classroom. All teachers see the students extramural English as something positive and think that it is good that the students learn English out of school.

Det här examensarbetet behandlar musik som redskap i engelskundervisning. Syftet med litteraturstudien var att söka svar på vad forskning säger om hur musik kan användas i undervisning och andraspråkstillägnande. Därutav sökte vi svar på vilka musikaktiviteter som skulle kunna användas i undervisning, vilka förmågor dessa har positiv inverkan på samt varför lärare sällan använder musik som hjälpmedel i undervisning trots stark koppling mellan musik och språk. Det visade sig att den mest framträdande musikaktiviteten var sången. Andra aktiviteter vi hittade var musiklyssning, dans, rörelse, rytm och att arbeta med sångtexter. Förmågor som tal, uttal, läsa och skriva samt egenskaper som motivation påverkas alla positivt av att musik vävs in i undervisningen. Det mest uppenbara skälet till att musik inte används mer i undervisningen verkar vara att det inte finns modeller att tillgå för lärare. Andra skäl hade med attityder om musik att göra, till exempel att musik bara ska användas för “musikaliska” personer, osäkerhet att använda musik, frånvaro av utbildning i musik, otillräckligt med tid för att planera in musik med mera. Vi anser att lärare behöver utbilda sig i hur de kan integrera musik som ett hjälpmedel i språkundervisningen under lärarutbildningen. Vi hittade mycket intressant forskning i ämnet och det är tydligt att det krävs mer forskning på området om lärare ska övertygas och motiveras till att använda musik som ett språk verktyg i andraspråkstillägnande.

Det finns mycket forskning om skönlitteratur i undervisningen och vilka fördelar det ger att använda barn- och ungdomslitteratur i undervisningen av engelska som andraspråk. Däremot verkar barn- och ungdomslitteratur användas i engelskundervisningen i begränsad omfattning och de aktiva lärare jag mött under min lärarutbildning använder främst läromedel. Denna studie syftar därför till att genom intervjuer undersöka lärares arbete med barn- och ungdomslitteratur inom ämnet engelska i grundskolans årskurs 4–6, vilken typ av litteratur de använder och hur de arbetar med barn- och ungdomslitteratur i engelskundervisningen. Dessutom undersöker studien vilka effekter användning av barn- och ungdomslitteratur kan ha för elevers språkutveckling. Datainsamling gjordes i form av fyra intervjuer med engelsklärare för årskurs 4–6. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och materialet har analyserats utifrån en fenomenografisk ansats. Där studiens mål var att undersöka lärares förhållningssätt och uppfattningar om barn- och ungdomslitteratur i undervisning och nå en fördjupad förståelse för ämnesområdet. Resultatet visar att alla respondenter till viss mån använder sig av barn- och ungdomslitteratur i engelskundervisningen för elever i årskurs 4–6 och att de ser flera fördelar med det, så som variation i engelskundervisningen och ökad läsmotivation. Resultatet visar även en enighet om att läsning av skönlitteratur och arbete med barn- och ungdomslitteratur har effekter för elevernas språkutveckling och att de utvecklar olika förmågor och kompentenser. Studien strävar efter att uppmuntra och inspirera såväl blivande som yrkesverksamma grundskollärare i engelska till att våga använda barn- och ungdomslitteratur i sin engelskundervisning.

The aim of this essay is to examine how digital media are used during English teaching in Sweden for students in grades 4-6. The reason is that students in those grades practice a lot of English out of class, especially when they use different digital medias such as computer games, TV-shows, YouTube etcetera. Activities with digital medias is something students does for pleasure, driven by intrinsic motivation. Intrinsic motivation is reached when three basic psychological needs are fulfilled; autonomy, competence and relatedness. For this reason, a text analysis has been done on tasks in English coursebooks and also interviews with teachers in grades 4-6 to find out in what extent students have the opportunity to work with digital medias and how these fulfills the psychological needs that lead to intrinsic motivation. The results shows that tasks in the examined coursebooks rarely deals with use of digital medias. When digital medias are included, the tasks can fulfill the psychological needs. The interviews indicates that teachers include digital media in teaching, but there is often a lack of autonomy for students.

The use of learners' first language when teaching English as a second language (ESL) is a topic which has been debated in the field of language learning. Few studies have, however, focused on the learners’ perspectives regarding a monolingual pedagogical approach in language teaching. This research review aims to uncover how Swedish middle school pupils view the use of Swedish during English classes and how a monolingual teaching approach affects learners’ foreign language anxiety (FLA). Our aim is to answer the following: 1) How do pupils view the use of their first language in the teaching of English? 2) How does a monolingual teaching approach relate to the pupils’ experiences of foreign language anxiety? Through a systematic search for and review of the current research in the field, we found strong support among the pupils for the use of the first language during English classes, where they see it as a facilitator for understanding the language. A link between a monolingual teaching approach and the learners FLA was also found, where difficulties regarding understanding the teacher is a source for anxiety. The lack of studies regarding the experiences of Swedish middle school pupils questions the certainty of our findings and implicates a need for further research. Didactical implications of our results concern the need for teachers to be aware of the pedagogical and affective effects of first language use. / I vilken utsträckning elevernas förstaspråk ska användas i undervisning av engelska har diskuterats inom forskningsfältet för språkinlärning. Förespråkare för dess användning menar på att det blir en givande ingång till elevernas språkutveckling medan kritiker menar att det snarare blir ett hinder för att utveckla en fördjupad förståelse. Trots det finns det få studier som är inriktade på elevernas inställning till en enspråkig engelskundervisning, framför allt i en svensk kontext. Med denna kunskapsöversikt ämnar vi skapa en övergripande bild av den aktuella forskningen om hur elever betraktar användningen av deras förstaspråk i engelskundervisningen samt i vilken grad en enspråkig engelskundervisning relaterar till deras foreign language anxiety (FLA). Konkretiserat syftar vi med vår kunskapsöversikt svara på följande frågor: 1) Hur uppfattar elever en engelskundervisning som inkluderar deras förstaspråk? 2) Hur relaterar en enspråkig undervisning i engelska till elevernas upplevda foreign language anxiety? För att svara på våra frågeställningar har vi på ett systematiskt sätt sökt fram, analyserat och diskuterat aktuell forskning om undervisning i engelska som andraspråk. Vårt resultat visar att elever är övervägande positivt inställda till att deras förstaspråk används i engelskundervisningen samt att det finns en koppling mellan en enspråkig undervisning i och på engelska och elevernas FLA. Fåtalet studier utförda i en svensk kontext pekar emellertid på frågan i vilken grad det går att dra en definitiv slutsats om FLA i en svensk kontext och visar på ett behov av fler studier. Didaktiska implikationer av resultatet kretsar kring behovet för lärare att bli medvetna om hur elever ställer sig till och blir påverkade av en enspråkig engelskundervisning.

Considering teacher talk as the main input into the English as a foreign language classroom, this study aims to highlight and gain a deeper understanding of how target language use can look like in a foreign language classroom in Sweden. To investigate in this essay, the following research questions are addressed: • What is the teachers´ attitude towards the use of the target language in English teaching? • To what extent does the teacher communicate orally in English during English lessons? And on what occasions does the teacher choose to use the target language andthe first language during English lessons? The study was conducted in four different elementary schools, and four teachers were observed who taught in different grades. An interview was held after every observation, and through the interviews a deeper understanding was obtained. The material consists of notes through observation schedules and recordings of interviews and recording of observation. The study is based on Krashen's (1981) input hypothesis as well as Vygotskijs (2001) notion of Zone of proximal development. Research indicates that using the target language consistently can create learning opportunities for students, and a relaxing environment for them to use the target language themselves fluently during English lessons. Furthermore, studies has alsoshown using the first language can affect the students own language production and learning of the target language. However, other have shown that in some cases it can be an advantage to use the first language to include all students during English lessons, especially for the weak students in the class. Therefore, taking into consideration these different perspectives, I investigate four teachers´ use of English and Swedish in the Swedish EFL classroom.The findings show that three out of the four teachers observed used the target language in the beginning of the English lesson, while giving instructions, commanding the students to use the target language and asking them questions however, only one of them used the target language consistently during the English lesson. The findings also shows that the teachers used the first language to facilitate the students´ comprehension and to translate when they didn’t seem to understand what was said in English. Notably, some of the participating teachers indicated a desire to use the target language to a larger extent during English lessons, but they felt obligated to use Swedish in order to include all the students. The overall 3conclusion of this study is that it can be beneficial for both teachers and students if the teacher is aware of their approach toward the target language. They can thereby reflect on the impact this can have on their students´ language learning, their English lessons and their students´ use of the target language.

Kontakter med engelska i tidig ålder verkar gynna barns engelska språkutveckling. Exponeringen har ökat markant de sista 10 åren och eleverna har fler förkunskaper med sig in i klassrummet än förut. Studiens syfte är att undersöka hur engelsklärare uppfattar att elevernas förkunskaper påverkar deras engelskundervisning i årskurs 4-6. Två frågeställningar finns för att uppnå syftet, nämligen: Hur uppfattar lärare att elevers erfarenheter av och förkunskaper i engelska påverkar deras engelskundervisning i årskurs 4-6 samt i vilken mån och på vilket eller vilka sätt uppfattar lärare att de har möjlighet att anpassa sin engelskundervisning till elevernas individuella behov i heterogena klassrum? Studiens utgångspunkt är den sociokulturella teorin och socialkonstruktivismen. För att besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare i årskurserna 4-6 utförts. Resultatet visar hur lärare uppfattar påverkan av engelska bortom klassrummet på både sin undervisning och på elevernas prestationer. Vidare visas hur lärare väljer att arbeta med engelska i sina klassrum för att kunna utgå från elevernas egna förkunskaper samt hur de anpassar undervisningen till elevernas individuella behov. Efter resultatet presenteras diskussionavsnittet gällande metod och resultat samt förslag på fortsatt forskning. / Exposure to English at an early age seems to benefit children’s English language development. This exposure has increased significantly in the last 10 years, thus providing the students with more prior knowledge than ever before. The purpose of this study is to examine teachers’ perceptions of how pupils’ prior knowledge affects English teaching at school in grades 4-6. To achieve this purpose two questions have been posed: How do teachers perceive that students' experiences with, and prior knowledge of English affect their English teaching in grades 4-6, and to what extent and in which ways do teachers perceive that they have the opportunity to adapt their English teaching to the students' individual needs in heterogeneous classrooms? This study is based on social constructivism and the socio-cultural theory. In order to answer the questions, qualitative interviews were conducted with six teachers in grades 4-6. The results show how teachers perceive the impact of English beyond the classroom on both their teaching and on students' performance. Further, the results present how teachers choose to work with English in their classrooms in order to be able to start from the students' own prior knowledge and how they adapt the teaching based on the students’ individual needs. The discussion is accompanied by a discussion of the method used and the results as well as suggestions for further research. / <p></p><p></p>

Syftet med studien är att utforska och inhämta kunskap om lärarnas uppfattningar av elevers behov av skrivkunskaper i engelska från årskurs 3 inför årskurs 4. För att uppnå detta genomfördes intervjuer med verksamma lärare, vilket möjliggjorde besvarandet av forksningsfrågorna. Fenomenologi användes som metodansats för att förstå och analysera lärarnas upplevelser och erfarenheter av skrivundervisningen. Resultatet visade på att förbättrad kommunikationen mellan låg- och mellanstadiet kan ge bättre skrivundervisning för eleverna. En gemensam uppfattning som framkom var bristen på kommunikaiton mellan låg- och mellanstadiet. / The purpose of the study is to explore and gain knowledge about teachers´perceptions of students´ need for writing skills in English from grade 3 to grade 4. To achieve this, interviews were conducted with active teachers, which enabled the answering of the research questions. Phenomenology was used as a methodological approach to understand and analyze the teachers ‘experiences and perceptions of writing instruction. The results showed that improved communication between primary school and middle school can lead to better writing instruction for students. A common perception that emerged was the lack of communication between primary and middle school.

This study aims to explore and understand middle school English teachers’ perceptions of oral English teaching, particularly in terms of what factors affect students’ willingness or ability to participate in oral activities during English lessons. The study also identifies and analyzes the methods and teaching strategies that English teachers use to meet these challenges and promote language development. This study is based on semi-structured interviews with eight teachers who are teaching English in middle school. The method was chosen to give insight into the teachers’ personal opinions and experiences. The interviews were designed to get a thorough understanding of how teachers experience and manage challenges in teaching oral communication and what strategies they consider being most effective. The result from the interviews shows that one of the greatest challenges is the fear students have of making mistakes, which often results in a hesitation to participate in oral activities. The teachers mentioned several factors that are required to succeed in reducing this fear and promoting engagement from the students. These factors include creating a supportive classroom environment, using smaller groups to reduce pressure and stress of speaking in front of others and giving constructive feedback that encourages continued effort. The teachers also emphasized the importance of applying different pedagogical strategies that are adjusted to the students’ individual needs and levels of language proficiency.  Keywords: English teaching, oral communication, challenges, teaching strategies, pedagogical methods / Syftet med denna studie är att utforska och förstå vilka uppfattningar engelsklärare på mellanstadiet har kring muntlig engelskundervisning, särskilt i termer av vilka faktorer som påverkar elevers vilja eller förmåga att delta i muntliga aktiviteter. Studien ämnade även att identifiera och analysera de metoder och undervisningsstrategier som lärare använder för att möta dessa utmaningar och främja elevers språkutveckling. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta lärare som undervisar i engelska på mellanstadiet. Denna metod valdes för att ge insikt i lärarnas personliga åsikter och erfarenheter. Intervjuerna var designade för att belysa hur lärare upplever och hanterar utmaningar kopplade till muntlig kommunikation och vilka strategier som de anser vara mest effektiva. Resultaten från intervjuerna visar att en av de största utmaningarna är elevers rädsla för att göra fel, vilket ofta resulterar i en tvekan att delta i muntliga aktiviteter. Lärarna nämnde flera framgångsfaktorer som minskar denna rädsla och främjar engagemang och delaktighet. Dessa inkluderade att skapa en stödjande klassrumsmiljö, att använda mindre grupper för att minska pressen och stressen att tala inför andra, samt att ge konstruktiv feedback som uppmuntrar till fortsatt ansträngning. Lärarna betonade också vikten av att tillämpa olika pedagogiska strategier anpassade till elevernas individuella behov och språkfärdigheter.  Nyckelord: Engelskundervisning, muntlig kommunikation, utmaningar, undervisningsstrategier, pedagogiska metoder