Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar om sitt eget muntliga användande av engelskan i undervisningen i årskurs 4–6, samt få en förståelse för när de väljer att byta språk i klassrummet. I studien använder vi oss av kvalitativa, semistukturerade intervjuer, vilket ger oss ett resultat som identifierar klassrumsklimatet, lärarens egen förmåga och elevernas förmågor inom språket som de huvudsakliga anledningarna till användandet av språkbyten i undervisningen. Resultatet visar dessutom att lärarna inser vikten av det engelska språket och dess användning i klassen, och varför vissa av lärarna använder sig mer av det. Studien är grundad i tanken om att det finns två olika läger inom forskningen kopplat till språkbyten, dels att byta mellan engelska och svenska, dels att förhålla sig helt till engelska, en dualitet som även reflekteras i resultatet.

Syftet med denna studie är att undersöka vilket manöverutrymme läromedel i engelskundervisningen ger till språkförvärvande med fokus på Stephen Krashens hypotes om optimal språkstimulans. Tre forskningsfrågor undersöks:   1. Hur begripligt är språket i läromedel som används i engelskundervisning i svenska skolor idag? 2. Hur relaterbara är de teman som tas upp, för elever i årskurs 5, i läromedel som används i engelskundervisning i svenska skolor idag? 3. Hur styrda är aktiviteterna i övningsböcker som används i engelskundervisning i svenska skolor idag?   Sammanlagt analyserades fyra olika textböcker och övningsböcker för årskurs 5 från de förlagsproducerade läromedlen Champ, Skills, Magic! och What’s up? Metoden var en kvantitativ innehållsanalys. Analysen kategoriserades utefter tre av fyra teman som utgör Krashens teori om optimal språkstimulans. Dessa var optimal språkstimulans är begriplig, optimal språkstimulans är intressant och/eller relevant och optimal språkstimulans är inte grammatiskt sekvenserad.   Resultatet åskådliggjorde att läromedelstexterna håller överlag en begriplig språklig nivå. Den språkliga stimulansen i de analyserade kapitlen anses visa upp tillräcklig begriplighet för att elever i årskurs fem ska förstå innehållet. Därtill uppvisar studiens resultat att majoriteten av innehållet i textböckerna är av antingen hög eller viss relaterbarhet till elevernas erfarenhetsvärld. Läromedlen hade antingen ett högt värde på hög relaterbarhet och viss relaterbarhet eller tvärtom, medan kapitel med låg relaterbarhet var något färre. Resultatet visar även att språkstimulansen i läromedlens övningsböcker är långt från autentisk och naturlig och är istället i allra högsta grad grammatiskt sekvenserad. Avslutningsvis betonar studien, i relation till forskningsöversikten, vikten av en engelskundervisning som balanserar grammatikövningar med autentiskt och relaterbart innehåll för att gynna en framgångsrik andraspråksinlärning.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken plats engelsk skönlitteratur har i årskurs 4–6 i svenska engelskklassrum. Metoden jag har använt mig av är semistrukturerade intervjuer. För att få en tydlig bild har jag intervjuat både lärare och bibliotekarier för att se hur de arbetar för att främja elevers intresse i läsning. Studiens resultat visar att lärarna inte har rätt kunskaper och tillgång till att använda engelsk litteratur i sin undervisning. Det visar även på att bibliotekarierna gärna bidrar med sin expertis men att ett samarbete mellan skola och kommunala bibliotek saknas.

Barn i språkliga svårigheter kan ha svårt att lära sig ett främmande språk, i synnerhet engelska med sin djupa ortografi. De kan stöta på dessa hinder utifrån svårigheter på sitt modersmål. Samtidigt är problemet att det finns för lite tid för inlärning, tiden för engelskundervisning är begränsad i skolan. Mot bakgrund av detta ville vi undersöka hur undervisningen i engelska kan tillgängliggöras för elever i språklig sårbarhet och vilka svårigheter som kan uppstå men även vad som fungerar. Vi har därför genomfört intervjuer med lärare i syfte att undersöka hur lärare kan undanröja hinder och göra engelskundervisningen tillgänglig för elever i språklig sårbarhet. De intervjuade lärarna lyfte fram de svårigheter som de har uppmärksammat. De menade att det handlar om alltifrån språkängslan till hur delaktiga eleverna är under lektionerna. I resultatet framkom att eleverna upplevs som osäkra gällande uttal och stavning samtidigt framkom att uttalsträning inte får så stor del i undervisningen som stavning får. Flera av lärarna framhöll även tidsaspekten som ytterligare en påverkansfaktor vilken kan vara svår för dem att förhålla sig till. För att tillgängliggöra undervisningen och undanröja de faktorer som kan utgöra ett hinder för lärandet uttrycker lärarna vikten av tydliga stödstrukturer för innehåll och arbetssätt. De lyfter vikten av anpassning av undervisning och material utefter elevernas behov samt gruppens betydelse och vikten av goda relationer och trygghet. Detta kan i slutändan gynna alla elever.

Arbetet syftar till att belysa de svårigheter som nyanlända elever möter inom engelskundervisningen. Genom att undersöka hur engelsklärare i grundskolan årskurs 6 till 9 hanterar de utmaningar som uppstår i undervisningen av nyanlända elever, i förberedelseklasser respektive direkt integration.Vissa nyanlända elever har fått grundläggande engelska utbildning i sina hemländer, medan andra inte kan grunderna i engelska. Betoningen i arbetet ligger på hur läraren stöttar dessa nyanlända elever och ger dem tillgång till resurser som behövs för att utveckla deras språkkunskaper. Studien bygger på empiriskt material som har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lärare i olika skolor.Uppsatsen diskuterar den betydande utmaning som uppstår när lärare och elever inte talar samma språk. Alla skolor har olika policys angående fortbildning av lärare som arbetar med nyligen anlända barn. När det gäller undervisning för flerspråkiga elever verkar dessa skolor vara avsevärt olika. Resultaten visar de främsta utmaningarna som lärare står inför, vilket är de korta tidsramarna, bristen på resurser samt svårigheten att kommunicera mellan lärare och elever på grund av bristen på ett gemensamt språk.I vårt arbete var lärarna överens om att en kort tid i en förberedelseklass gynnar nyanlända språk och skapar en känsla av trygghet. Transspråkande är ett oerhört viktigt verktyg i både de vanliga klasserna respektive förberedelseklasserna. Detta berodde på att eleverna har rätt att använda både sitt modersmål och alla andra starka språk de redan besitter när de lär sig ett nytt språk.

This study explores the integration of extramural English in school teaching of English and use among students outside the classroom. With the growing exposure to English through digital media, a new concept of "prosumer" is being created, a role that students increasingly fulfill where they are active both as consumers and producers. It is at this stage that I become more interested in this field of study and begin to think about how the school world addresses and includes students' extramural English, and how students use the English they learn at school in their spare time. Is there a link between these two types of English?  By interviewing seven teachers and twelve students from year 6 in southern Sweden, this study investigates how extramural English is used in teaching. The results show an awareness among teachers about how students learn and interact with English language learning outside of school, but a lack of concrete methods of how this knowledge is integrated in the classroom. The students report that they use their “school taught English”  mainly in social media and online games, which promote and develop their communication skills, pronunciation, spelling and vocabulary. / Denna studie utforskar integrationen av extramural engelska i skolans engelskundervisning och dess användning bland elever utanför klassrummet. Med den växande exponeringen för engelska via digitala medier har det uppstått en ny roll som i litteraturen benämns som “prosumer”, en roll som eleverna uppfyller alltmer där de är aktiva både som konsumenter och producenter. I detta stadie väcks ett stort intresse hos mig och jag börjar fundera på om och i sådana fall hur skolans värld bemöter och inkluderar elevernas extramurala engelska, och om och hur eleverna i sin tur använder sig av den engelskan de lär sig i skolan på sin fritid. Finns det en länk mellan dessa två typer av engelska? Genom att intervjua sju lärare och tolv elever från årskurs 6 i södra Sverige, undersöker denna studie hur den extramurala engelskan tas tillvara i undervisningen. Resultaten visar en medvetenhet hos lärare om elevernas engelska språkinlärning utanför skolan, men en brist på konkreta metoder för hur denna kunskap integreras i klassrummet. Eleverna rapporterar att de använder sin skolengelska främst inom sociala medier och onlinespel, vilket främjar deras kommunikativa förmåga, uttal, stavning och ordförråd

Syftet med föreliggande studie är att få fördjupad kunskap om svenska lågstadielärares språkanvändning i engelskundervisningen. Detta gjordes genom att observera och intervjua tre verksamma lärare i grundskolans årskurs tre. Resultatet visar att lärarna har som mål att tala engelska till övervägande del, men att valet av språk styrs av elevernas förståelse. Observationerna visade att det finns mönster i vilka situationer och sammanhang som lärarna talar engelska respektive svenska, men också olikheter. Det insamlade materialet diskuteras utifrån tidigare forskning om lärares språkanvändning i språkundervisning. En slutsats är att lärarnas språkval görs för att gynna elevernas språkutveckling och det finns en variation i vilka sammanhang som det talas engelska respektive svenska i engelskundervisningen.

The purpose of this qualitative study is to shed light on how secondary school teachers view the situation of newly arrived students in English teaching, and how they describe the way they teach newly arrived students in English in order to strengthen their knowledge development. Through semi-structured interviews with secondary school teachers, different teaching methods, adaptations and challenges in teaching newly arrived students were uncovered. The teachers claim that the students' previous knowledge has a great impact on their results and that language difficulties are a major challenge in teaching newcomers. The results also show that the teachers make adjustments to improve newly arrived students’ knowledge of English, and that more resources would have facilitated the teaching. With Vygotsky’s sociocultural theory as a starting point, the results were discussed in relation to relevant research. / <p>Engelska</p>

Syftet med studien var att ta reda på hur de deltagande lärarna för årskurs 4–6 i Sverige behandlar interkulturalitet i engelskundervisningen för att bidra till utvecklingen av elevernas förmåga att delta på ett adekvat sätt i det globaliserade samhället. I och med engelskans unika roll i samhället och att vi människor stöter på kulturella olikheter ville vi synliggöra engelskämnets potential enligt de deltagande lärarna för att motverka främlingsfientlighetens konsekvenser. Ansatsen är kvalitativ med utgångspunkt i inter­kulturell kommu­nikativ kompetens i engelskundervisningen. Resul­tatet visar att lärarna säger sig arbeta med läro­medel för att främja det vi har valt att kalla den interkulturella förmågan. Vidare visar resultatet lärarnas olika åsik­ter om engelskämnets potential för att arbeta med värdegrunds­frågor. Vi anar en osäkerhet i vad lärarna anser engelsk­undervisningen ska leda till när det gäller interkulturalitet. Däremot visade lärarnas svar att de arbetar med delar av den interkulturella kompetensen. Lärarnas engelskunder­visning mot den interkulturella förmågan och värdegrunds­frågorna sker främst genom lärobokens inne­håll. Om det inte tas upp i läroboken skulle det antagligen inte heller finnas med i engelskunder­visningen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka metoder och strategier de deltagande lärarna använde för att främja elevernas tilltro till sin egen förmåga att kommunicera på engelska. Vi undersökte också de deltagande lärarnas syn på hur läromedlet Magic! bidrog till samma syfte. De två datainsamlingsmetoder som användes var observation av de deltagande lärarnas praktik i klassrummet och intervjuer med de deltagande lärarna. Detta resulterade i kvalitativa data som har analyserats tematiskt med stöd av aktuell forskning och didaktisk litteratur. Resultatet visar att det fanns skillnader i hur de deltagande lärarna använde sig av språkfrämjande strategier och motivation i undervisningen. Resultatet visar även att deltagarna till viss del hade olika syn på huruvida läromedlet Magic! främjar elevernas tilltro till sin egen förmåga att prata engelska. Vår slutsats är att hur läromedlet används i undervisningen och vilka språkinlärningsstrategier som tillämpas beror på lärarens inställning till läromedlet och dennes ämnesdidaktiska kompetens.