Thesis (Ph. D.)--University of Hong Kong, 1991.

Made available in DSpace on 2016-03-15T19:43:21Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Rita de Cassia Boldarine.pdf: 2135264 bytes, checksum: 792ad9172639ab7bfd2fc2910154b3fe (MD5) Previous issue date: 2008-08-04 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / In this work our purpose is to investigate an experience in an English course which used the site Orkut for the construction of methodological strategies for the teaching of the English language. The course counted on the presence of thirty students from public schools in a two months course, with two classes a week and with texts produced by the students in the site Orkut. We investigated the potentiality of the site Orkut to the practice of the communication in English language analyzing the 357 scraps produced by the students who participated of the course in the virtual environment. To the analysis of the scraps we used the categories of analysis based on our theoretical reference, the acquisition of second language by Stephen D. Krashen, as well as the virtual communities and we concluded that Orkut presented great efficiency while virtual community of learning making it possible for us to use its social strength for educational purposes, for being a familiar environment for the students, since they feel members of that community. / Neste trabalho, nosso foco é a investigação de uma experiência em um curso de Língua Inglesa que utilizou o ambiente virtual Orkut para a construção de estratégias metodológicas para a prática da língua. O curso foi realizado com trinta alunos da rede pública de ensino com a duração de dois meses, com duas aulas presenciais por semana e a com a parte não-presencial realizada com textos produzidos no ambiente virtual Orkut. Investigamos a potencialidade do ambiente virtual Orkut para a prática da comunicação em Língua Inglesa, analisando os 357 textos produzidos pelos alunos participantes do curso no ambiente virtual. Para a análise dos scraps, utilizamos categorias de análise baseadas em nosso referencial teórico, a aquisição de língua estrangeira de Stephen Krashen, assim como nas comunidades virtuais e concluímos que o Orkut apresentou grande efetividade enquanto comunidade virtual de aprendizagem, ao nos possibilitar utilizar sua força social para fins educativos, por se tratar de um ambiente familiar aos alunos, já que eles sentem-se membros daquela comunidade.

This paper examines the use of humor in the foreign language classroom. Humor is an essential part of culture and a sociolinguistic phenomenon that speaks to the uniqueness of a language and culture. Thus, I argue that an application of humor as an educational objective as well as an educational strategy in the foreign language classroom is valuable in order to lower learners' anxiety and to foster language learning through an increase in culture and humor competences and critical thinking skills. First, I define humor and explore its linguistic functions as well as psychological features and effects that need to be understood to make humor an integral part of a foreign language learning setting. My theoretical research is primarily based on Raskin's Semantic Sript-based Theory of Humor and general theories of incongruity and ambiguity. I further illustrate the effects of using humor in the classroom with psychological research and Krashen's affective filter theory. I then relate the effects of humor to the National Standards of Foreign Language Learning (1996). Eventually in a case study I demonstrate how parodies, as a specific type of humor, can be implemented in the foreign language environment. This is done through the examination of the German film parody "Sieben Zwerge" and it supports my argument that humor deserves an autonomous place in foreign language education as an educational objective and strategy. Finally, I discuss pedagogical recommendations. This paper explores the opportunities and effects of an incorporation of humor in the foreign language classroom. / text

The aim of this thesis is to elucidate how English teachers in Sweden choose what materials to use in the classroom and how they benefit students. In order to accomplish this, I studied a variety of theories that deal with the subject of using traditional teaching aids versus authentic materials. Four interviews with English teachers of different backgrounds and experiences were conducted. I analysed the results of the interviews in conjunction with the theories. My conclusion is that teachers use different materials based on a combination of experiences and preferences. However, due to the limited number of interviewees in this study, it is not possible to draw any general conclusions. Nevertheless, it seems probable that new and inexperienced teachers seek comfort in traditional teaching aids such as textbooks and accessories, while experienced teachers lean towards incorporating authentic materials in their teaching to a larger extent. The experienced interviewees feel that authentic materials enable students to learn in an environment where they forget that they are actually ‘learning’. Instead, English becomes the natural means of communication. However, most interviewees agreed that time constraints sometimes make it difficult to incorporate authentic materials in the classroom. It is my own conclusion that authentic materials provide teachers with a never-ending source of inspiration that has the potential to revitalize and even reinvent the profession.

Syftet med denna studie är att undersöka vilket manöverutrymme läromedel i engelskundervisningen ger till språkförvärvande med fokus på Stephen Krashens hypotes om optimal språkstimulans. Tre forskningsfrågor undersöks:   1. Hur begripligt är språket i läromedel som används i engelskundervisning i svenska skolor idag? 2. Hur relaterbara är de teman som tas upp, för elever i årskurs 5, i läromedel som används i engelskundervisning i svenska skolor idag? 3. Hur styrda är aktiviteterna i övningsböcker som används i engelskundervisning i svenska skolor idag?   Sammanlagt analyserades fyra olika textböcker och övningsböcker för årskurs 5 från de förlagsproducerade läromedlen Champ, Skills, Magic! och What’s up? Metoden var en kvantitativ innehållsanalys. Analysen kategoriserades utefter tre av fyra teman som utgör Krashens teori om optimal språkstimulans. Dessa var optimal språkstimulans är begriplig, optimal språkstimulans är intressant och/eller relevant och optimal språkstimulans är inte grammatiskt sekvenserad.   Resultatet åskådliggjorde att läromedelstexterna håller överlag en begriplig språklig nivå. Den språkliga stimulansen i de analyserade kapitlen anses visa upp tillräcklig begriplighet för att elever i årskurs fem ska förstå innehållet. Därtill uppvisar studiens resultat att majoriteten av innehållet i textböckerna är av antingen hög eller viss relaterbarhet till elevernas erfarenhetsvärld. Läromedlen hade antingen ett högt värde på hög relaterbarhet och viss relaterbarhet eller tvärtom, medan kapitel med låg relaterbarhet var något färre. Resultatet visar även att språkstimulansen i läromedlens övningsböcker är långt från autentisk och naturlig och är istället i allra högsta grad grammatiskt sekvenserad. Avslutningsvis betonar studien, i relation till forskningsöversikten, vikten av en engelskundervisning som balanserar grammatikövningar med autentiskt och relaterbart innehåll för att gynna en framgångsrik andraspråksinlärning.

<p>Det här examensarbetet handlar om skrivundervisning. Undersökningen är huvudsakligen en fallstudie. Syftet är att få ökade kunskaper om en gymnasielärares arbetssätt för att utveckla sina elevers skrivande. Den huvudsakliga forskningsfrågan i detta arbete är: Hur beskriver en erfaren gymnasielärare sin skrivundervisning för att öka sina elevers skrivförmåga inom svenskundervisningen i gymnasiet?</p><p>Examensarbetet börjar i en teoretisk utgångspunkt med tre olika teorier om skrivande och skrivundervisning. Sedan fortsätter det med den empiriska delen som är en djupintervju med en lärare vid namn Emmy (fiktivt namn) på en gymnasieskola i Småland. I resultaten, analysen och diskussionen i examensarbetet visas det hur en lärare har försökt att svara på frågeställningen ovan.</p><p>Den huvudsakliga slutsatsen är att läraren är flexibel och att hon har ett antal olika metoder att arbeta med när hon försöker öka sina elevers skrivförmåga i sin dagliga undervisning. Den här fallstudien visar också något av hennes syn på skrivundervisning inom svenskämnet på gymnasiet. Emmys teoretiska grundsyn ligger nära skrivprocessteorin som representeras av den svenska forskaren Siv Strömquist.</p><p>Det är omöjligt att dra några generella slutsatser om alla lärare bara på basis av en enda fallstudie. En försiktig tanke som dock uppstår i diskussionen är att det kan vara svårt att vara lärare, om man tittar på och lever sig in i Emmys bild av sin skrivundervisning. Några av hennes ledstjärnor är värdegrunden, den lokala kursplanen, skrivprocessteorin, en bra lärare–elev-relation, mycket läsning, textanalys, bra skrivuppgifter, tydliga uppgiftsinstruktioner, mönsterexempel, mycket skrivträning, nyttig textrespons, infärgning, goda råd till eleverna samt sist men inte minst humor och lust i skrivundervisningen. Allt detta ska leda henne framåt för att öka skrivförmågan hos eleverna.</p>

Det här examensarbetet handlar om skrivundervisning. Undersökningen är huvudsakligen en fallstudie. Syftet är att få ökade kunskaper om en gymnasielärares arbetssätt för att utveckla sina elevers skrivande. Den huvudsakliga forskningsfrågan i detta arbete är: Hur beskriver en erfaren gymnasielärare sin skrivundervisning för att öka sina elevers skrivförmåga inom svenskundervisningen i gymnasiet? Examensarbetet börjar i en teoretisk utgångspunkt med tre olika teorier om skrivande och skrivundervisning. Sedan fortsätter det med den empiriska delen som är en djupintervju med en lärare vid namn Emmy (fiktivt namn) på en gymnasieskola i Småland. I resultaten, analysen och diskussionen i examensarbetet visas det hur en lärare har försökt att svara på frågeställningen ovan. Den huvudsakliga slutsatsen är att läraren är flexibel och att hon har ett antal olika metoder att arbeta med när hon försöker öka sina elevers skrivförmåga i sin dagliga undervisning. Den här fallstudien visar också något av hennes syn på skrivundervisning inom svenskämnet på gymnasiet. Emmys teoretiska grundsyn ligger nära skrivprocessteorin som representeras av den svenska forskaren Siv Strömquist. Det är omöjligt att dra några generella slutsatser om alla lärare bara på basis av en enda fallstudie. En försiktig tanke som dock uppstår i diskussionen är att det kan vara svårt att vara lärare, om man tittar på och lever sig in i Emmys bild av sin skrivundervisning. Några av hennes ledstjärnor är värdegrunden, den lokala kursplanen, skrivprocessteorin, en bra lärare–elev-relation, mycket läsning, textanalys, bra skrivuppgifter, tydliga uppgiftsinstruktioner, mönsterexempel, mycket skrivträning, nyttig textrespons, infärgning, goda råd till eleverna samt sist men inte minst humor och lust i skrivundervisningen. Allt detta ska leda henne framåt för att öka skrivförmågan hos eleverna.

Thesis (MPhil (Afrikaans and Dutch))—University of Stellenbosch, 2006. / Computers play an influential role in our daily lives. Language teachers need to understand the importance of computers and the role computers can play in language learning and instruction. This study investigated the effect of an interactive computer application, Tjommie en Vriende, on foreign language students’ accuracy in their Afrikaans language proficiency. The application aimed to improve students’ overall communicative competence, but accentuated linguistic competence, in three of the four language skills namely speaking, listening and reading.