The availability of teaching materials for grades 4–6 is today extensive and is characterized by many different actors who strive to sell their teaching materials. The current teaching materials used in different schools and in different classes affect both students' learning and the teachers' professional practice. The survey is based on two questions: How much of the content in the Good Stuff Gold 4-6 workbook provides opportunities for students to practice productive and interactive oral skills from the central content in Lgr 22, and how are students given the opportunity to practice linguistic, strategic, pragmatic and discursive language competences through Good Stuff Gold 4-6 workbook? By comparing the teaching material Good Stuff Gold with the new curriculum for compulsory school that will be used during the autumn term 2022, the content has been analyzed with a focus on productive and interactive exercises according to the Common European Framework of Reference for Languages (GERS), as the curriculum in English is based on the framework. To visualize which types of skills students are given opportunity to practice with the help of the examined teaching aid, Lyle F. Bachman's definition of communicative skills has been applied in the analysis. Oral tasks have been categorized based on skills that the students get to practice. The results show that the opportunities students have in practicing and using English in their speech are limited to include specific competencies and do not offer the width of competency training that is necessary to develop an acceptable communicative competence. The conclusion is thus that the teachers must supplement the teaching material with exercises that they themself have to create in order to offer students exercises that give them opportunities to practice the different skills that are formulated in the knowledge requirements.

Föreliggande litteraturstudie undersöker elevers och lärares attityder till användningen av digitala verktyg i grundskolans engelskundervisning. Genom databassökningar med avgränsningar säkerställdes det insamlade materialets tillförlitlighet och relevans för forskningsområdet. Materialet analyserades tematiskt. Resultatet indikerar att det finns både likheter och skillnader i elevers och lärares attityder till digitala enheters användning i grundskolans engelskundervisning. Bland likheterna finns en upplevd ökning av motivation hos elever, mer lustfylld undervisning, och tekniska problem i undervisningen. Däremot har elever och lärare skilda attityder gällande elevers produktivitet i klassrummet och effektiviteten hos digitala enheter jämfört med läroböcker. Lärare verkar vara överens om att användningen av digitala enheter i undervisningen är positivt, medan elevers attityder i frågan varierar. Slutligen indikerar resultatet även att det finns en oro bland en del lärare att implementera digitala enheter i engelskundervisningen på grund av egna otillräckliga förkunskaper.

Denna studie syftar till att undersöka hur några lärare i årskurs 4–6 i Mälardalsregionen kan möjliggöra att elever utvecklar sin muntliga kommunikationsförmåga i engelska. Med hjälp av observationer och samtalsanalyser har vi undersökt hur och i vilken omfattning lärare använder sig av metoder som gynnar elevers muntliga kommunikationsförmåga. Detta har genererat data av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Resultatet visar att lärarna i denna studie i relativt hög grad använder sig av positiv respons och låter eleverna få ganska stort talutrymme. Dock visar resultatet att förekomsten av IRE-mönster, som av forskning ses som negativt, är relativt hög. Vår förhoppning med studien är att inspirera lärarstudenter och befintliga lärare att utveckla den muntliga kommunikationsundervisningen i engelska.

The purpose of this study was to research Swedish primary school teachers' experiences and attitudes towards the English language in general as well as the school subject. To answer the research purpose, four research questions were constructed: What is the teachers’ view on the English language? What is the best way to learn English according to the teachers? How do the teachers think that the teaching in English should look like? Do the teachers feel that they are affected by their own attitude towards English? To answer the study's research questions, a qualitative research method was used in the form of interviews. The sample consisted of six Swedish primary school teachers from the mid-Sweden. All teachers were qualified primary school teachers and all taught in the subject English. All interviews were recorded, transcribed and coded. To analyze the result, theories and research on linguistic insecurity, self-efficacy and social learning were used. The result showed that teachers felt that English was very important and teaching on the subject should be based on communication. Furthermore, the teachers presented a subjective picture of English where they examined their previous experiences, relationships and knowledge in English. The study may be of interest to the Swedish school system as the study provides insight into the Swedish primary school teachers' feelings and experiences. / Föreliggande arbetes syfte var att undersöka svenska grundskollärares upplevelse av och inställning till det engelska språket generellt såväl som till skolämnet. För att besvara syftet konstruerades fyra forskningsfrågor: Hur ser lärarna på det engelska språket? Hur upplever lärarna att man bäst lär sig engelska? Hur tycker lärarna att undervisningen i engelska ska se ut? Upplever lärarna att de blir påverkade av sin egen inställning till engelska? För att besvara studiens forskningsfrågor användes kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Stickprovet bestod av sex stycken svenska grundskollärare från den mellersta delen av Sverige. Samtliga lärare var utbildade grundskollärare och alla undervisade i ämnet engelska. Alla intervjuer spelades in, transkriberades och kodades. För att analysera resultatet användes teorier och forskning om lingvistisk osäkerhet, self-efficacy och socialt lärande. Resultatet visade att lärare tyckte att engelska var väldigt viktigt och undervisningen i ämnet bör baseras på kommunikation. Vidare redogjorde lärarna för en subjektiv bild av engelska där de granskade sina tidigare erfarenheter, relationer och kunskaper inom engelska. Studien kan vara av intresse för det svenska skolsystemet då studien ger insyn i svenska grundskollärares känslor och upplevelser.

El objetivo de este estudio es conocer las experiencias de la enseñanza de lenguas extranjeras de cinco profesores, tres españolas y dos suecos, quienes trabajan en sus respectivos países. Las preguntas de la investigación tienen que ver con las condiciones de la enseñanza de las lenguas extranjeras, las estrategias y los pensamientos que tienen los profesores sobre su propio uso de lengua meta en clase, lo que dicen los profesores del estudio, qué hacen para dar la oportunidad a sus alumnos, escuchar y hablar la lengua meta en clase. Los métodos son entrevistas y encuestas. El resultado revela que existen varios factores que pueden estimular un aprendizaje exitoso de la lengua extranjera, que los profesores eligen qué lengua usar según la situación, que los alumnos escuchan la lengua meta principalmente a través de los profesores. Además se nota una clara diferencia en la forma en la que los profesores de los dos países organizan sus respectivos ejercicios de conversación. Dos de las conclusiones que se puede sacar son que los profesores son concientes de que su uso de lengua meta en clase ayuda a los alumnos aprender y que hay diferencias pero también mucho en común entre qué y cómo hacen los profesores de los dos países. / This study aims to research the experiences of modern language teaching of five teachers, three teaching English in Spain and two teaching Spanish in Sweden. More specifically this paper aims to investigate the conditions for modern language teaching, the strategies and thoughts the teachers have about their use of the target language and what the teachers say they do to make the pupils listen to and talk the target language in class. The material consists of one-hour interviews with the teachers and questionnaires to their students. The results show that there exist various factors that could benefit a successful language learning, the results also show that the teachers choose which language to use according to situation and that the teachers talk is the way the pupils mainly listen to the target language. In addition there are differences between how teachers in the two countries organize the conversation excercises. Two of the conclusions are that the teachers are aware that their use of the target language helps the students to learn and also that there are differences but also similarities among what and how the teachers are doing in class in the two countries.

This study is an investigation of what digital tools and approaches teachers use in their teaching of English as a foreign language in Swedish primary schools, in years 4-6 in the Swedish state school system. This study also addresses obstacles and limitations which teachers believe exist in the incorporation of digital tools into their teaching at this level. Using the digital literacy framework as an analytical basis, the study presents results obtained from semi-structured interviews involving six primary school teachers teaching English as part of a range of subjects within the primary curriculum. Interviews were conducted in pairs of teachers. The results emerging from the interviews indicated that the widespread availability of technological tools in the classroom is not necessarily a guarantee that the technology is used in the most advantageous manner by teachers at this level. This finding runs contrary to the fact that the schools in question have provided pupils with 'one-to-one' solutions in the form of individual computer/ tablet loans. Another result emerging from the study is that teachers tended to be fairly conservative in their planning of English lessons involving ICT.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i relevant forskning analysera förekomsten av olika verbala kommunikationsstrategier i några lärares engelskundervisning i 5 utvalda klasser i Sverige, bl.a. för att kunna bidra med fakta som kan inspirera lärare att utveckla sin egen undervisning. Metoden som använts består dels av observationer av engelsklektioner och dels av intervjuer med de undervisande lärarna och har genererat data av kvalitativ och kvantitativ karaktär. Inspirationen till de aspekter av kommunikation som har observerats är hämtad från den så-kallade SETT-modellen som kan hjälpa lärare att själva utveckla sin undervisning genom att den synliggör de interaktionsprocesser som pågår i klassrummet (Walsh, 2013). Resultatet visar att lärarna främst använde sig av det svenska språket i engelskundervisningen och att slutna frågor var den vanligaste förekommande interakturen, dvs. lärarnas sätt att kommunicera med elever, av de totalt 17 interakturstyper som undersökts. Dessutom visar resultatet att lärarna hade en god inställning till att undervisa i ämnet samtidigt som att undervisningen medför vissa utmaningar för dem. Slutligen belyser studien hur SETT-modellen ytterligare kan utvecklas, anpassas och användas i den svenska skolan och dess engelskundervisning.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur elevers språkliga förmåga påverkas i mötet med datorspel och hur lärare kan arbeta effektivt med datorspel i undervisningssyfte. Litteraturstudien är systematiskt utförd vilket innebär att den baserar sig på data från studier som blivit genomförda av andra forskare. Lärare bör planera sin undervisning utifrån elevers intressen för att bidra till en ökad motivation i klassrummen. Forskningsteori hävdar att detta skulle kunna ske med hjälp av datorspel som elever visat stort intresse för. Resultat visar att den digitala tekniken slog igenom under 1980-talet och att användningen av digitala verktyg ökat radikalt sedan dess. De föräldrar som föddes under 1980-talet har blivit uppväxta i ett samhälle där digitala verktyg har varit en del av vardagen. Föräldrar har därför blivit en av de grundläggande faktorerna till hur nästkommande generation valt att se på digitala verktyg och använda dem i sin vardag. Enligt Vygotskijs teorier är sociala interaktioner den grundläggande faktorn till att utveckling och lärande sker. Detta innebär att digitala verktyg som datorspel kan bidra till att elever utvecklar sin språkliga förmåga i engelska. Föräldrar och elever har visat positiva inställningar till datorspel medan lärare förmedlar en känsla av ovisshet. Lärare ställer sig kritiska till datoranvändning i undervisningssyfte för att det är tidskrävande och tillhör populärkulturen. En generell slutsats kan konstatera att barns inre motivation och språkliga förmåga ökar med hjälp av datorspel. Däremot kan ingen specifik slutsats fastslås på grund av det forskningsbehov ämnet ställs inför.

The purpose of this study is to chart and describe which content and different models that teachers use when teaching English as a foreign language at upper secondary school in Sweden. The study was performed through a phenomenonographic point of view, where the aim is to present and compare different understandings within a certain area. Our study emanates in Lars-Göran Malmberg’s theories about different teaching models used when teaching Swedish, which have been transferred and modified by Bo Lundahl into teaching English as foreign language. On the basis of this theory, six individual interviews with different teachers at upper secondary school were carried out with concern of discussing the content and aim of English teaching. Since the idea of communication is frequently used in the teaching plan for the Swedish school system, focus in this study has also been to understand and compare what meaning different teachers put in this term.Conclusions were that all of the teachers have different conceptions of the subject, and also that they focus on different parts and content within their teaching. As far as the term communication is concerned, this also had a very different meaning to the teachers in the study. A consequence of this, and the fact that the subject itself is considered to be very diverse, could be that students leave school with different knowledge.

Sammandrag Med detta arbete vill jag titta på de största skillnaderna mellan en kommunal-, en Montessori- och en Waldorfskola med inriktning på deras engelskundervisning. Detta för att få inspiration till olika sätt att undervisa elever i problem på, i framförallt engelska. För att kunna se de största skillnaderna och likheterna mellan den kommunala skolan, Montessoriskolan och Waldorfskolan började jag med att studera vad som finns skrivit om dem i litteraturen. Efter att ha gjort detta valde jag att ta kontakt med en skola av varje sort. Jag besökte de tre skolorna under två dagar vardera under tre veckors tid. Under de två dagarna satt jag med i klassrummet och tittade på hur undervisningen såg ut. Besöket avslutade jag med att intervjua den lärare vars klassrum jag besökte. Intervjufrågorna jag ställde till lärarna var formulerade utifrån den litteratur jag studerat. Jag kom fram till att det inte bara finns skillnader utan även likheter mellan skolorna, framförallt mellan den kommunala skolan och Montessoriskolan. Detta både i litteraturen och i resultatet. En av de största skillnaderna mellan de olika pedagogikerna och skolorna var utöver hur de lägger upp elevernas skoldagar, hur de använder sig av de nationella proven. Den kommunala skolan gör de nationella proven i årskurs fem, medan Montessoriskolan gör femmans nationella prov i både fyran, femman och sexan, och Waldorfskolan inte gör dem över huvud taget mer än i årskurs nio. Både Montessoriskolan och Waldorfskolan anser att de kräver mer av sina elever än vad som görs i de nationella målen. Men alla tre skolorna följer målen, även om Waldorfskolorna har sin egen läroplan. / In this study I have looked at some of the differences between a municipal-, a Montessori- and a Waldorf school, with focus on their English teaching. This is because I wanted to find ways to teach English to pupils with various types of learning difficulties. To be able to see the main differences and similarities between a municipal school, a Montessori school and a Waldorf school I began with literature studies. When I had finished the literature studies I contacted three schools that applied the different pedagogies. I visited the three schools during two days each through a three-week period. During these two days I was in the classroom when the pupils were there and followed the teachers’ teaching. I ended the visits with an interview with the teacher whose classroom I visited. I came to the conclusion that there are both differences and similarities between the three schools. The two schools that are most similar are the municipal school and the Montessori school both in the literature and in the result from the observations and interviews. Two of the main differences between the schools are how they plan the school days for the pupils, in which order they have the lessons, and how they use the national tests. The municipal school uses the national test in fifth grade, the Montessori school uses it in the years four, five and six and the Waldorf school only use it in year nine. The Montessori school and Waldorf school believe that they require more from their pupils that the national goals. All the three schools aim at those goals, but the Waldorf schools have their own curriculum.