<p>Bakgrund: Efter friskolereformen 1992 ökade antalet friskolor. Konkurrensen ökar mellan friskolor och kommunala skolor men också mellan kommunala skolor. Valfriheten att välja skola skapade konkurrens om eleverna.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska hur friskolor och kommunala skolor arbetar med att attrahera elever i den nya situation skolan befinner sig i. Uppsatsen skall även utröna om det finns några skillnader mellan de olika skolornas sätt att arbeta för att attrahera elever och vilken påverkan den nya konkurrenssituationen har haft.</p><p>Avgränsningar: Undersökningen sker på grundskolor med allmän inriktning, årskurs F-9.</p><p>Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjälp av en internetenkät som skickades till 42 friskolor och 42 kommunala skolor. Intervjuer gjordes med skolansvarig på kommun och två rektorer.</p><p>Resultat: Undersökningen tydliggör ett konkurrensförhållande och att konkurrensen kommer att öka ytterligare i framtiden vilket gör att skolorna mer aktivt måste arbeta med elevrekrytering. Behörig personal och arbetssätt är viktiga sätt att få elever att välja deras skola. Vissa skillnader finns mellan de olika skolorna.</p>

Bakgrund: Efter friskolereformen 1992 ökade antalet friskolor. Konkurrensen ökar mellan friskolor och kommunala skolor men också mellan kommunala skolor. Valfriheten att välja skola skapade konkurrens om eleverna. Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska hur friskolor och kommunala skolor arbetar med att attrahera elever i den nya situation skolan befinner sig i. Uppsatsen skall även utröna om det finns några skillnader mellan de olika skolornas sätt att arbeta för att attrahera elever och vilken påverkan den nya konkurrenssituationen har haft. Avgränsningar: Undersökningen sker på grundskolor med allmän inriktning, årskurs F-9. Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjälp av en internetenkät som skickades till 42 friskolor och 42 kommunala skolor. Intervjuer gjordes med skolansvarig på kommun och två rektorer. Resultat: Undersökningen tydliggör ett konkurrensförhållande och att konkurrensen kommer att öka ytterligare i framtiden vilket gör att skolorna mer aktivt måste arbeta med elevrekrytering. Behörig personal och arbetssätt är viktiga sätt att få elever att välja deras skola. Vissa skillnader finns mellan de olika skolorna.

Denna studies är ett försök att ge en ökad förståelse för hur rektorer och lärare vid en kommunal skola och en friskola på gymnasienivå ser på specialpedagogens funktion i skolan. Detta görs genom en kvalitativ intervjustudie vars syfte är att är att ge en bild av specialpedagogens funktion i skolan genom att belysa sex lärares, tre på en kommunal skola och tre på en friskola, och två rektorers, en vid en kommunal skola och en vid en friskola, syn på och tankar om detta. Detta för att få en ökad förståelse för vad lärare och rektorer förväntar sig av den funktion som specialpedagogen fyller i skolan. De tre frågor som ska hjälpa till att belysa detta är: - Hur ser rektorerna på specialpedagogens funktion? - Hur ser skolans lärare på specialpedagogens funktion? - Skiljer sig synen på specialpedagogens funktion beroende på om läraren och rektorn är verksam vid en kommunal skola eller en friskola? Studiens resultat tolkas utifrån de två vanligaste förekommande specialpedagogiska perspektiven, kategoriskt och relationellt, tidigare forskning och skolans styrdokument. Resultaten ger sammantaget en bild av specialpedagogens yrkesroll som komplex, där synen på den specialpedagogiska yrkesrollen hos rektorerna spänner från att vara en specialundervisare för enskilda elever i behov av särskilt stöd till att arbeta med handledning och skolutveckling. Den bild av specialpedagogerna och deras funktion som rektorerna målar upp är mer relationell till sin karaktär än kategorisk. Lärarna i studien anser att specialpedagogerna är viktig för att de ska kunna klara av att hjälpa de elever som har behov av särskilt stöd och att de skulle vilja ha mer tillgång till det stöd som specialpedagogerna ger. Även lärarna bild av specialpedagogens funktion överväger något åt det relationella perspektivet. Resultaten i studien pekar även mot att det är svårt att finna några betydande skillnader mellan hur synen ser ut på specialpedagogens funktion oavsett om läraren eller rektorn är verksam vid en kommunal skola eller en friskola.

AbstractFysisk miljö och inlärning är skriven av Christel Eriksson och Therese Mårtensson. Vi har valt att göra en undersökning om klassrummets fysiska miljö på två olika skolor, en friskola och en kommunal skola, för att se hur elever kan påverkas av den fysiska miljön i klassrummet. Den fysiska miljön innefattar sådant som möbleringen i klassrummet, ljudnivån och undervisningsmaterial. Den gäller även skolgården, matsalen och andra lokaler på skolan men vi har valt att fokusera oss på klassrumsmiljön. Undersökningen som vi har gjort är kvalitativ och innefattar både observationer och intervjuer med elever och pedagoger. Vi intervjuar även rektorer och speciallärare på de två skolorna som vi valt. Syftet med undersökning är att studera hur den fysiska miljön i skolornas klassrum påverkar elever och vilka skillnader det finns i de olika skolornas fysiska miljö, samt vad dessa eventuella skillnader kan ha för betydelse. Detta gör vi genom att studera och jämföra två olika klassrumsmiljöer. Våra frågeställningar är: I vilken utsträckning arbetar man på skolorna med den fysiska klassrumsmiljön som ett betydelsefullt pedagogiskt verktyg och hur gör man i så fall? På vilket sätt menar skolpersonalen att den fysiska miljön påverkar elever? Hur kan den positiva fysiska klassrumsmiljön påverka eleverna?Nyckelord: Fysisk miljö, friskola, kommunal skola, inlärning, klassrumsmiljö.

Syftet med föreliggande examensarbete är att genom ett elevperspektiv undersöka vad eleverna har med sig i sitt religionsbagage från högstadiet till gymnasiet. För att uppnå mitt syfte har jag valt kvalitativa intervjuer med tio gymnasieelever som metod. Eleverna har tidigare gått på antingen friskola eller kommunal skola belägna i en mindre stad i Skåne. Jag har även velat se vilka skillnader och likheter som finns i upplevelserna angåendet ämnet religion, beroende på vilken skola man gått på före gymnasiet. De viktigaste resultaten av undersökningen visar att de intervjuade eleverna har i stor utsträckning få minnen av religionsundervisningen på högstadiet och visar stort missnöje med den. De minnen som kommer fram kretsar främst kring världsreligionerna och arbetet med dessa. När eleverna tänker på religionskunskapsämnet förknippar alla det med just de olika religionerna som finns i världen. De kopplar inte det med etik och moral, samt livsfrågor och minns inte heller på vilket sätt man arbetade med dessa områden eller om det överhuvudtaget tagits upp under högstadiet. Missnöjet visar sig genom att man inte är nöjd med mängden undervisning som förekommit och vad som tagits upp. De skillnader som finns gällande elevernas upplevelser från religionen från högstadiet handlar till störst del om arbetssättet. Även om processerna har sett olika ut, ser resultaten till stor del likadana ut oavsett vilken skola de intervjuade eleverna gick på innan gymnasiet. På grund av undersökningens begränsade omfång kan jag inte dra några generella slutsatser om minnena är generella för gymnasieelever i stort.

Detta arbete handlar om mödrars motiv för det aktiva valet de gjorde då de valde grundskola till sina barn. Syftet var att få mer kunskap angående föräldrars och specifikt mödrars aktiva val. I undersökningen valdes inte några specifika skolor ut, utan undersökningen är gjord i sydöstra Skåne. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat upptäcka föräldrars olika anledningar till valet av friskola eller kommunal skola.En slutsats som kan dras är att de flesta mödrar i undersökningen valde bort en skola. Alltså att de såg en chans att komma bort från det som inte fungerade. En annan slutsats är att oavsett om man har valt kommunal skola eller friskola är argumenten och motiven desamma. Samtliga mödrar som ställde upp i intervjuerna har gjort ett aktivt val och de uttrycker att den största anledningen till att de har valt den ena eller den andra skolan är något sorts av problem. Det kan vara problem med skolan eller svårigheter hos barnet. Undersökningar gjorda av olika statliga myndigheter och annan tidigare forskning har används för att tolka resultatet. Denna uppsats är skriven av två studenter på Lärarutbildningen i Malmö.

BakgrundI bakgrunden beskrivs Waldorfskolans och den kommunala skolans historia samt några grundläggande punkter i Waldorfpedagogiken. Begreppen kunskap och lärande tas upp samt läroplanen Lpo -94 och de nationella proven i år 3. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är det sociokulturella perspektivet för kunskap och lärande.SyfteSyftet är att undersöka några lärares syn på kunskap och lärande i Waldorfskolan och den kommunala skolan för att se eventuella likheter och olikheter.MetodJag har använt mig av en hermeneutisk utgångspunkt i val av metod. Denna utgångspunkt har sin grund i att det inte finns någon definitiv sanning utan sanningen är relativ utifrån det subjektiva jaget. Detta ligger till grund för ett kvalitativt undersökningssätt där jag har valt att undersöka med hjälp av intervjuer. Jag har intervjuat två lärare i kommunal skola samt två lärare i Waldorfskola i syfte att få reda på deras tankar kring kunskap och lärande utifrån val av metoder och organisation av undervisning. Lärarna arbetar i skolår 1 till 3.ResultatI resultatet presenteras lärarnas svar utifrån kategorierna Hur – om organisation av undervisning och läxor, Vad – om ämnen och läromedel, samt Varför – om den kunskaps- och lärandesyn som lärarna ger uttryck för i intervjun. I varje kategori görs jämförelser mellan lärarnas svar både inom och mellan grupperna. I resultatet framkommer att det finns likheter men också stora olikheter i både upplägg av undervisningen och tankar kring kunskap och barns lärande mellan den kommunala skolan och Waldorfskolan. / Program: Lärarutbildningen

<p><p>Syftet med denna jämförande studie var att ta reda på om det fanns några skillnader i arbetssätt och miljö kring hur en friskola respektive en kommunal skola arbetar kring barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet är baserat på semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med fem lärare på vardera skolan. Resultatet visade att det specialpedagogiska stödet skiljer sig så till vida att på friskolan konsulteras en specialpedagog vid behov medan det på den kommunala skolan finns en speciallärare stationerad på skolan. Miljöns skillnader ligger i den fysiska utformningen på skolorna och även i den sociala miljön. En slutsats var att alla lärare anser sig anpassa sitt arbetssätt utefter varje elevs behov och att de inte lägger för stor vikt vid att en elev ska ha diagnos för att få rätt hjälp.</p></p>

<p>Bakgrund: På grund av diverse politiska åtgärder har den offentliga sektorn börjat utsättas för ökad konkurrens. Genom Friskolereformen som drevs igenom 1992 har möjligheterna att starta upp friskolor blivit allt större och därmed också mer populärt. Mellan 1992 och 2002 ökade antalet friskolor i Sverige med över 500 %. Ur pedagogisk utgångspunkt har mycket forskning bedrivits om skolor medan det är knapphändigt med studier av fenomenet från ekonomisk vinkel. Det som föräldrar angett som främsta anledning till skolbyte är skolans status och rykte, undervisningens kvalitet och skolans atmosfär, miljö och storlek. Detta är styrvariabler som vi ska studera. </p><p>Syfte: Vårt syfte med denna undersökning är att klarlägga huruvida styrningen av organisation, fysisk arbetsmiljö och personal skiljer sig mellan kommunala skolor och friskolor. Vi vill även förklara vad eventuella skillnader beror på. </p><p>Avgränsningar: Rapporten omfattar främst årskurs 7-9 och endast friskolor med allmän inriktning. </p><p>Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjälp av en mailenkät. Skolledare i 15 friskolor, 15 kommunala skolor i de kommuner som friskolorna låg och 15 kommunala skolor i kommuner utan friskolor tillfrågades. </p><p>Resultat: Styrningen skiljer sig en aning åt mellan skoltyperna på enskilda variabler. Orsakerna till skillnaderna var dock olika varför vi inte ser att den övergripande styrningen skiljer sig åt.</p>

<p>Detta examensarbete handlar bl.a. om hur man kan gå tillväga om man vill starta en fristående skola. Arbetet tar också upp några olika inriktningar en friskola kan ha, (t.ex. Waldorf och Montessori) och beskriver lite av deras bakgrund och pedagogik. Eftersom friskolor idag är ett hett debatteringsämne i både tidningar och tv finns även ett avsnitt med där lite olika inslag i debatten finns representerade. I arbetet redovisas också den enkätundersökning jag gjort med syftet att ta reda på om det möjligtvis finns några skillnader mellan friskoleelever och elever i den kommunala skolan när det gäller deras syn på lärande, kunskap och skolan. De resultat jag kan utläsa av undersökningen pekar mot att friskoleleverna i den här undersökningen är positivare och mer nöjda med sin skola och personalen där än vad eleverna från de medverkande kommunala klasserna är.</p>