<p><p>Syftet med denna jämförande studie var att ta reda på om det fanns några skillnader i arbetssätt och miljö kring hur en friskola respektive en kommunal skola arbetar kring barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet är baserat på semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med fem lärare på vardera skolan. Resultatet visade att det specialpedagogiska stödet skiljer sig så till vida att på friskolan konsulteras en specialpedagog vid behov medan det på den kommunala skolan finns en speciallärare stationerad på skolan. Miljöns skillnader ligger i den fysiska utformningen på skolorna och även i den sociala miljön. En slutsats var att alla lärare anser sig anpassa sitt arbetssätt utefter varje elevs behov och att de inte lägger för stor vikt vid att en elev ska ha diagnos för att få rätt hjälp.</p></p>

Syftet med denna jämförande studie var att ta reda på om det fanns några skillnader i arbetssätt och miljö kring hur en friskola respektive en kommunal skola arbetar kring barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet är baserat på semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med fem lärare på vardera skolan. Resultatet visade att det specialpedagogiska stödet skiljer sig så till vida att på friskolan konsulteras en specialpedagog vid behov medan det på den kommunala skolan finns en speciallärare stationerad på skolan. Miljöns skillnader ligger i den fysiska utformningen på skolorna och även i den sociala miljön. En slutsats var att alla lärare anser sig anpassa sitt arbetssätt utefter varje elevs behov och att de inte lägger för stor vikt vid att en elev ska ha diagnos för att få rätt hjälp.

Abstract Till förskolan kommer barn med olika förutsättningar och en del av dessa barn kan vara i behov av särskilt stöd. Definitionen av begreppet barn i behov av särskilt stöd kan variera, då det kan finnas olika orsaker till särskilda stödinsatser. Barn med ADHD eller ADHD liknande symptom kan vara i behov av dessa insatser. I denna studie har vi för avsikt att ta reda på några pedagogers syn angående diagnostisering vid ADHD hos barn i förskoleåldern, vad diagnosen kan innebära för de inblandade och hur de pedagogiska insatserna kan se ut. De svårigheter, vilka ADHD kan bära med sig, kan variera i omfattning och grad och framträder framförallt i det sociala samspelet och det finns många faktorer som kan påverka ett barns beteende, bl. a. miljö och aktiviteter. Verksamheten ska anpassas efter barnen. I vår undersökning har sju pedagoger och två specialpedagoger från två kommuner i södra Norrland deltagit. Litteraturanalys har även genomförts för att ge grundläggande kunskaper om ämnet. I undersökningen framkommer, att kunskaperna om barn i behov av särskilt stöd samt om ADHD och koncentrationssvårigheter, varierar bland pedagogerna. Ingen av dessa säger sig vara varken för eller emot diagnostisering vid ADHD och menar att den kan bära med sig både för och nackdelar, samt att barnen har rätt till stöd oavsett diagnos eller inte. Pedagogerna framhåller att olikheter ses som en tillgång och bidrar till en mångfald, ur vilken barnen lär av varandra. De påpekar även miljön som en viktig faktor i verksamheterna samt att de stora barngrupperna är ett stort problem. De slutsatser, vilka kan dras utifrån vår undersökning är, att det finns tendenser till bristande kunskap bland förskollärarna gällande specialpedagogik samt angående barn i behov av särskilt stöd och däribland barn med ADHD och ADHD liknande symptom. Dessa slutsatser kan givetvis inte vara representativa för hela lärarkollektivet, utan baseras på det undersökningsunderlag vi fick fram från våra studiedeltagare.

Ungdomsbrottslighet är ett stort och nutida samhällsproblem, enligt forskning kan ungdomar med ADHD ha en ökad risk att begå kriminella handlingar. Av den anledningen har vi valt att studera unga före detta kriminella med en ADHD-diagnos för att få en ökad kunskap och förståelse kring sambandet ADHD och kriminalitet. Studien vi använt oss av är en kvalitativ studie där vi intervjuade fyra unga vuxna och inhämtade det empiriska materialet utifrån deras tidigare erfarenheter kring den kriminella livsstilen. Vi intervjuade även fyra socialarbetare som arbetar med ungdomar, tre av dem arbetar på en ungdomsenhet och en arbetar som fältarbetare. Vi valde att intervjua både före detta kriminella med ADHD och socialsekreterare för att försöka få en gemensam syn på problemet varför/och hur ungdomar med ADHD-diagnos ofta hamnar i brottslighet, kriminalitet eller annat antisocialt beteende. De unga delade med sig av sina tidigare livserfarenheter, om sin syn på orsaken till att de valt den kriminella banan samt på sin ADHD-diagnos. Socialsekreterarna svarade på frågor om vilka förebyggande samhällsinsatser som står till buds och hur effektiva dessa insatser är. För att få en ökad kunskap har vi fokuserat på riskfaktorer som ansågs kunna ligga till grund för den kriminella livsstilen, kopplat till ADHD-diagnos. Den teoretiska referensramen omfattar begreppen stämpling, stigma, boendesegregation, samt för socialarbetarintervjuerna relationskompetens och omsorgsprofessionalitet. I resultatet belyser ungdomarna, faktorer som familjerelationer, boendesegregation, skola, och bristfällig vård och insatser som bidragande orsak till att de har hamnat i kriminalitet. Socialsekreterarna uttryckte osäkerhet vad gäller effekten av de insatser som erbjuds ungdomarna, samt betydelsen av att göra ”det där lilla extra” för att lyckas hjälpa den unga att nå sina mål.