In dieser Death Certificate Only (DCO)-Studie wurde der Regierungsbezirk Altenburger Land im Osten des Freistaates Thüringen untersucht. Durch die systematische Analyse der verfügbaren Totenscheine wurde ein vierzehnjähriger Zeitraum (2002-2015) nach den Veränderungen der Todesursachen und dem Sterbealter in dieser Population untersucht. Durch die Berechnung der Krankheitslast ließ sich der Verlust an gesunder Lebenszeit durch bestimmte Krankheiten abschätzen. Grundsätzlich soll durch die Berechnung einer Krankheitslast die Inhomogenität von unterschiedlichen Krankheiten vereinheitlicht werden. Dadurch entsteht eine Vergleichbarkeit der Gesundheit in der Bevölkerung. Die neun häufigsten Erkrankungen dieser Region wurden zudem auf mögliche Unterschiede zwischen der ländlichen und städtischen Bevölkerung untersucht. Männer und Frauen verstarben in dieser Region früher als dies in Deutschland oder Thüringen im gleichen Zeitraum der Fall war. Jedoch entwickelte sich das Sterbealter in der Allgemeinbevölkerung parallel zum bundesdeutschen beziehungsweise thüringischen Durchschnitt. Frauen lebten dabei länger als Männer. Die häufigsten Todesursachen waren bei beiden Geschlechtern die Herz-Kreislauf-Erkrankungen (Herzinsuffizienz und ischämische Herzkrankheit), dessen Anteil über die Jahre zurückging. Bei männlichen Verstorbenen war das Lungenkarzinom, bei Frauen der Brustkrebs von höchster Relevanz. Die größte Krankheitslast entstand beiden Geschlechtern durch die Krebserkrankung der Lunge. Insbesondere Frauen zeigten hier eine Häufigkeitszunahme dieser Diagnose und somit eine Progredienz der Krankheitslast. Die Bevölkerung aus der Stadt Altenburg beziehungsweise dem Landkreis Altenburger Land unterschied sich in den untersuchten Erkrankungen in der Mehrzahl der Jahre nicht signifikant voneinander. Frauen wiesen mehrheitlich ein höheres Sterbealter als Männer auf. Es gab jedoch folgende Ausnahmen: Kein geschlechtsspezifischer Unterschied wurde bei Verstorbenen mit chronischer Niereninsuffizienz, dem Lungenkarzinom und einer chronisch obstruktiven Lungenerkrankung (COPD) detektiert. Bei der überwiegenden Zahl der analysierten Krankheiten wurde über die Beobachtungsperiode ein zunehmendes beziehungsweise gleichbleibendes Sterbealter erfasst. Eine Ausnahme bildeten Verstorbene mit einer COPD, welche eine antiparallele Entwicklung des Todesalters zeigten. Dies bedeutete, dass sich die Lebenszeit mit dieser Erkrankung über die Jahre sogar verkürzte. Von dieser chronischen Lungenerkrankung waren über die Beobachtungsperiode zunehmend mehr Frauen betroffen. Im Weiteren wurde kein Einfluss einer veränderten lokalen Gesundheitsversorgung auf Verstorbene mit onkologischen Erkrankungen erfasst. Konkret wurde die Etablierung einer onkologischen Fachabteilung am „Klinikum Altenburger Land“ in Altenburg auf eine Beeinflussung der Sterbealter und Krankheitslast von Verstorbenen mit Lungenkrebs beziehungsweise Dickdarmkrebs untersucht. Ebenso fand sich kein Hinweis darauf, dass das Todesalter oder die Krankheitslast von Frauen mit einem Mammakarzinom durch die Einführung des gesetzlichen Brustkrebsscreenings in der Beobachtungszeit beeinflusst wurde. Verstorbene mit einer ischämischen Herzkrankheit wiesen die deutlichste Korrelation hinsichtlich des Todesalters und der Krankheitslast durch die Einrichtung eines lokalen Herzkatheterlabores am „Klinikum Altenburger Land“ in Altenburg auf. Insbesondere Männer aus der ländlichen Region verstarben nach der Einrichtung dieser neuen Versorgungsstruktur später und wiesen dadurch eine signifikante Reduktion der Krankheitslast auf. Bei Frauen beziehungsweise der gesamten städtischen Bevölkerung war dieser Effekt ebenfalls vorhanden, jedoch nicht so ausgeprägt. Über die vierzehnjährige Beobachtungsperiode veränderten sich die demografischen und sozioökonomischen Verhältnisse. Auf der einen Seite nahm der Anteil der älteren Bevölkerung über 65 Jahre deutlich zu und lag über dem Durchschnitt der Bundesrepublik beziehungsweise Thüringens. Andererseits nahm die initial sehr hohe Erwerbslosenquote über die Jahre ab. Die Bruttolöhne- und Gehälter nahmen zu. Durch diese Veränderungen waren jedoch keine wesentlichen Änderungen in der Todesursachenstatistik erkennbar.

Att som elev delta muntligt i engelskundervisningen kan vara spännande för många elever men för en del elever uppstår talängslan. Talängslan innebär att man vid specifika situationer upplever ångest för att tala. Den här studien har genomförts utifrån intresset att undersöka huruvida lärare ser några negativa följder för elevers kommunikativa förmåga i engelska till följd av talängslan. Vidare har även läraresstöttning och motivation för att elever ska våga tala engelska i klassrummet undersökts. Studien är genomförd utifrån ett lärarperspektiv genom metodtriangulering där webbenkäter och semistrukturerade intervjuer har använts. All insamlad empiri har koncentrerats, kategoriserats och tolkats utifrån en induktiv ansats samt teorin WTC och det sociokulturella perspektivet. Informanterna i denna studie var 25 lärare med behörighet att undervisa engelska i årskurs 1–3 samt fyra undervisande lärare i engelska, utan behörighet. Resultatet visar att talängslan riskerar att påverka elevers kommunikativa förmåga i engelskundervisningen, bland annat genom att elever som saknar en god relation till sin lärare saknar grundtryggheten för att våga tala engelska i klassrummet och väljer att förbli tyst. Resultatet visar att lärarna i studien stöttar och motiverar sina elever genom att elevernas intressen tas tillvara, genom bland annat spel och lekar samt positiv förstärkning. / Learning to speak English can be exciting for many pupils, but it can cause language anxiety for others. Language anxiety refers to the fear of speaking in certain situations. This study was conducted to determine whether teachers see any negative consequences for their pupils’ communicative ability in English because of language anxiety. The study also investigated how the teachers motivate and support their pupils to speak English in the classroom. This study is based on a teacher’s perspective with method triangulation where web surveys and semi-structured interviews were used. All collected data was compiled, classified, and interpreted based on an inductive approach, as well as the WTC theory and the socio-cultural perspective. The informants in this study were 25 teachers with authorization to teach English in grades 1–3 and four teachers without authoraization. Language anxiety is at risk of affecting pupils’ communicative ability in English, according to the findings, because those pupils who do not have a good relationship with their teacher lack the basic confidence speak English in the classroom and therefor choose to remain silent. The teachers in this study believe they have the right tools to push and motivate their pupils. This study discovered that teachers who use pupils’ interests, positive and reasonably high expectations, positive reinforcement, and a playful approach to teaching can help pupils with language anxiety.

The Swedish curriculum is and has been evolving for as long as it has existed. Since 1994 the communicative proficiency has been one of the most central aspects of the English subject in Swedish elementary school. However, an ever-evolving issue is the increasing Foreign Language Anxiety (FLA) and Foreign Language Classroom Anxiety (FLCA) among pupils. This causes difficulties in the development of communicative proficiency. This literary review aims to find aspects of the educational situation which can be altered to decrease pupils FLA and FLCA. This paper has a basis of five articles and one thesis which have been reviewed and analyzed. The results show several aspects which can have an impact on pupils FLA and FLCA. One of which being that students are less anxious when they feel that mistakes are a natural part of the learning process. Another aspect that can decrease pupils' FLA or FLCA is when they can experience their proficiency evolving. For this development to occur the amount of time spent learning the subject is central. The conclusion of this paper brings forward several both social and organizational factors that can be altered in favor of the pupils feeling less FLA and FLCA. / Kursplanen i engelska har under de senaste 40 åren fokuserat mer ochmer på den kommunikativa förmågan. Samtidigt har elevers ängslankring att kommunicera på engelska ökat. Att elever upplever en ökadForeign Language Anxiety (FLA) och Foreign Language ClassroomAnxiety (FLCA) skapar ökade utmaningar för att i klassrummet kunnautveckla elevernas kommunikativa förmåga. Under dennalitteraturöversikt undersöks och problematiseras hur elevers FLApåverkas av tidig språkstart, men även hur man kan planeraundervisningen för att minska FLA in klassrummet. För att besvaradessa frågor har artiklar och avhandlingar sökts fram i flertaletdatabaser. Resultatet som framkommer är att elevers FLA och FLCAminskar då de inser att misstag är centrala för språkinlärningensamt att deras förmågor utvecklas med tiden. Det framkommer även attelever har en större språklig utveckling av att börja med engelska tidigt,dock är det inte fastställt att detta har med åldern på eleverna att göradå det även kan bero på fler undervisningstimmar. Sammanfattningsvisbeskrivs både sociala och organisatoriska aspekter avundervisningssituationen som är centrala att överväga för att påverkaelevers FLA och FLCA.

In spite of a monolingual norm in foreign language teaching during the last decades studies throughout the world show that teachers’ target language use varies significantly. This study sets out to examine to what extent the target language (TL) is used with young language learners and how this use correlates to teachers’ beliefs about foreign language teaching and first language (L1) inclusion. Moreover the paper discusses functions for L1 use and strategies used by teachers to support comprehension in the TL. Lesson observations and qualitative interviews were performed with four Swedish primary school class teachers. Despite the prevailing idea of exclusive TL use three of the four teachers do not subscribe to this approach and find L1 inclusion necessary. An emerging theme is the impact of teachers’ beliefs and how these are shaped by personal experience and/or education. L1 is legitimized in order to support comprehension and prevent pupils’ frustration. To varying degrees the L1 is used, mostly to facilitate learning but also for classroom management. The data suggests that teachers are well aware of their language use although they lack awareness and professional language to describe and be articulate about strategies they employ. / Trots att det under de senaste decennierna varit norm att inom språkundervisningen uteslutande använda målspråket i klassrummet, visar studier från hela världen att lärares målspråksanvändning varierar avsevärt. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning målspråket används med yngre språkelever och hur denna överensstämmer med lärarnas föreställningar om språkundervisning och användning av förstaspråket. Dessutom diskuteras funktioner för förstaspråksanvändning och strategier som lärare använder för att underlätta förståelse på målspråket. Lektionsobservationer och kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra svenska klasslärare i grundskolans tidigare år. Trots den rådande rekommendationen att undvika användning av förstaspråket och uteslutande använda målspråket, ansluter sig tre av fyra lärare inte till denna didaktiska modell, utan finner det nödvändigt att inkludera förstaspråket i undervisningen. Ett tema som framträder är påverkan av lärares uppfattningar och hur dessa har formats av personliga erfarenheter och/eller utbildning. Förstaspråksanvändning motiveras för att stötta förståelse och undvika frustration hos eleverna. Förstaspråket används i olika utsträckning, framförallt för att underlätta inlärning men också för att leda arbetet i klassrummet. Resultaten tyder på att lärare är väl medvetna om sin språkanvändning, men att de delvis saknar insikt om och ett professionellt språk för att beskriva och formulera sig kring de strategier de använder.