Att som elev delta muntligt i engelskundervisningen kan vara spännande för många elever men för en del elever uppstår talängslan. Talängslan innebär att man vid specifika situationer upplever ångest för att tala. Den här studien har genomförts utifrån intresset att undersöka huruvida lärare ser några negativa följder för elevers kommunikativa förmåga i engelska till följd av talängslan. Vidare har även läraresstöttning och motivation för att elever ska våga tala engelska i klassrummet undersökts. Studien är genomförd utifrån ett lärarperspektiv genom metodtriangulering där webbenkäter och semistrukturerade intervjuer har använts. All insamlad empiri har koncentrerats, kategoriserats och tolkats utifrån en induktiv ansats samt teorin WTC och det sociokulturella perspektivet. Informanterna i denna studie var 25 lärare med behörighet att undervisa engelska i årskurs 1–3 samt fyra undervisande lärare i engelska, utan behörighet. Resultatet visar att talängslan riskerar att påverka elevers kommunikativa förmåga i engelskundervisningen, bland annat genom att elever som saknar en god relation till sin lärare saknar grundtryggheten för att våga tala engelska i klassrummet och väljer att förbli tyst. Resultatet visar att lärarna i studien stöttar och motiverar sina elever genom att elevernas intressen tas tillvara, genom bland annat spel och lekar samt positiv förstärkning. / Learning to speak English can be exciting for many pupils, but it can cause language anxiety for others. Language anxiety refers to the fear of speaking in certain situations. This study was conducted to determine whether teachers see any negative consequences for their pupils’ communicative ability in English because of language anxiety. The study also investigated how the teachers motivate and support their pupils to speak English in the classroom. This study is based on a teacher’s perspective with method triangulation where web surveys and semi-structured interviews were used. All collected data was compiled, classified, and interpreted based on an inductive approach, as well as the WTC theory and the socio-cultural perspective. The informants in this study were 25 teachers with authorization to teach English in grades 1–3 and four teachers without authoraization. Language anxiety is at risk of affecting pupils’ communicative ability in English, according to the findings, because those pupils who do not have a good relationship with their teacher lack the basic confidence speak English in the classroom and therefor choose to remain silent. The teachers in this study believe they have the right tools to push and motivate their pupils. This study discovered that teachers who use pupils’ interests, positive and reasonably high expectations, positive reinforcement, and a playful approach to teaching can help pupils with language anxiety.

The Swedish curriculum is and has been evolving for as long as it has existed. Since 1994 the communicative proficiency has been one of the most central aspects of the English subject in Swedish elementary school. However, an ever-evolving issue is the increasing Foreign Language Anxiety (FLA) and Foreign Language Classroom Anxiety (FLCA) among pupils. This causes difficulties in the development of communicative proficiency. This literary review aims to find aspects of the educational situation which can be altered to decrease pupils FLA and FLCA. This paper has a basis of five articles and one thesis which have been reviewed and analyzed. The results show several aspects which can have an impact on pupils FLA and FLCA. One of which being that students are less anxious when they feel that mistakes are a natural part of the learning process. Another aspect that can decrease pupils' FLA or FLCA is when they can experience their proficiency evolving. For this development to occur the amount of time spent learning the subject is central. The conclusion of this paper brings forward several both social and organizational factors that can be altered in favor of the pupils feeling less FLA and FLCA. / Kursplanen i engelska har under de senaste 40 åren fokuserat mer ochmer på den kommunikativa förmågan. Samtidigt har elevers ängslankring att kommunicera på engelska ökat. Att elever upplever en ökadForeign Language Anxiety (FLA) och Foreign Language ClassroomAnxiety (FLCA) skapar ökade utmaningar för att i klassrummet kunnautveckla elevernas kommunikativa förmåga. Under dennalitteraturöversikt undersöks och problematiseras hur elevers FLApåverkas av tidig språkstart, men även hur man kan planeraundervisningen för att minska FLA in klassrummet. För att besvaradessa frågor har artiklar och avhandlingar sökts fram i flertaletdatabaser. Resultatet som framkommer är att elevers FLA och FLCAminskar då de inser att misstag är centrala för språkinlärningensamt att deras förmågor utvecklas med tiden. Det framkommer även attelever har en större språklig utveckling av att börja med engelska tidigt,dock är det inte fastställt att detta har med åldern på eleverna att göradå det även kan bero på fler undervisningstimmar. Sammanfattningsvisbeskrivs både sociala och organisatoriska aspekter avundervisningssituationen som är centrala att överväga för att påverkaelevers FLA och FLCA.