In classrooms all over the world, there are students who fear the attention of both teachers and peers alike. Anxiety is a cause for such fears and in foreign language classrooms it can be prevalent. Foreign language anxiety (FLA) is a concept developed by Horwitz et al (1986) to describe the unique anxiety that arises in a foreign language learning situation. Anxious students are less prone to use their target language and feel less motivated in their language studies, both of which have a negative effect on their learning. The aim of this study was to measure and compare anxiety levels among Swedish lower and upper secondary school students, identify major sources of anxiety and gain understanding of individuals’ perception of foreign language anxiety. 49 subjects from two classes participated in the study. Their anxiety was measured with the foreign language classroom anxiety scale (FLCAS) developed by Horwitz et al (1986). Interviews were used to gain insight into the subjects’ perception of foreign language anxiety. The results showed that a majority of the subjects were anxious and that students in the lower secondary school class were more anxious than the upper secondary school class. The identified major sources of anxiety were teacher-induced anxiety, fear of negative evaluation and general anxiety. / I klassrum över hela världen finns det elever som är rädda för både lärarens och sina klasskamraters uppmärksamhet. Nervositet är en orsak till en sådan rädsla och kan vara vanligt i främmandespråkklassrum. Språkängslan inför främmande språk är ett begrepp utvecklat av Horwitz m. fl. (1986) för att beskriva den unika nervositet som uppstår vid lärande av främmande språk. Nervösa elever är mindre benägna att använda språket de lär sig och känner sig mindre motiverade att lära sig och båda sakerna har en negativ effekt på deras inlärning. Syftet med studien var att mäta och jämföra nervositetsnivåer bland svenska högstadie- och gymnasieelever, identifiera de största källorna till nervositet och få förståelse för elevers uppfattning av nervositet. 49 elever från två klasser deltog i studien. Deras nervositet mättes med skalan för språknervositet i samband med undervisning i främmande språk, utvecklad av Horwitz m fl (1986). Intervjuer användes för att få insikt i deltagarnas uppfattning om språknervositet inför främmande språk. Resultatet visade att en majoritet av deltagarna led av språknervositet och att högstadieeleverna i högre grad var nervösa än gymnasieeleverna. De största källorna till nervositet som identifierades var lärarorsakad nervositet, rädsla för negativt omdöme och generell nervositet.

Att som elev delta muntligt i engelskundervisningen kan vara spännande för många elever men för en del elever uppstår talängslan. Talängslan innebär att man vid specifika situationer upplever ångest för att tala. Den här studien har genomförts utifrån intresset att undersöka huruvida lärare ser några negativa följder för elevers kommunikativa förmåga i engelska till följd av talängslan. Vidare har även läraresstöttning och motivation för att elever ska våga tala engelska i klassrummet undersökts. Studien är genomförd utifrån ett lärarperspektiv genom metodtriangulering där webbenkäter och semistrukturerade intervjuer har använts. All insamlad empiri har koncentrerats, kategoriserats och tolkats utifrån en induktiv ansats samt teorin WTC och det sociokulturella perspektivet. Informanterna i denna studie var 25 lärare med behörighet att undervisa engelska i årskurs 1–3 samt fyra undervisande lärare i engelska, utan behörighet. Resultatet visar att talängslan riskerar att påverka elevers kommunikativa förmåga i engelskundervisningen, bland annat genom att elever som saknar en god relation till sin lärare saknar grundtryggheten för att våga tala engelska i klassrummet och väljer att förbli tyst. Resultatet visar att lärarna i studien stöttar och motiverar sina elever genom att elevernas intressen tas tillvara, genom bland annat spel och lekar samt positiv förstärkning. / Learning to speak English can be exciting for many pupils, but it can cause language anxiety for others. Language anxiety refers to the fear of speaking in certain situations. This study was conducted to determine whether teachers see any negative consequences for their pupils’ communicative ability in English because of language anxiety. The study also investigated how the teachers motivate and support their pupils to speak English in the classroom. This study is based on a teacher’s perspective with method triangulation where web surveys and semi-structured interviews were used. All collected data was compiled, classified, and interpreted based on an inductive approach, as well as the WTC theory and the socio-cultural perspective. The informants in this study were 25 teachers with authorization to teach English in grades 1–3 and four teachers without authoraization. Language anxiety is at risk of affecting pupils’ communicative ability in English, according to the findings, because those pupils who do not have a good relationship with their teacher lack the basic confidence speak English in the classroom and therefor choose to remain silent. The teachers in this study believe they have the right tools to push and motivate their pupils. This study discovered that teachers who use pupils’ interests, positive and reasonably high expectations, positive reinforcement, and a playful approach to teaching can help pupils with language anxiety.

Language anxiety (LA) is “the worry and negative emotional reaction when learning and using a second language and is especially relevant in a classroom where self-expression takes place” (Gregersen & MacIntyre, 2014, p. 14). In the present study, particular attention is drawn to the development of students’ communicative competence and speaking proficiency in English-as-a-foreign-language (EFL) classrooms. The prevalence and effects of foreign language speaking anxiety (FLSA) were examined among Swedish EFL lower secondary school students, reporting the triggers of foreign language anxiety (FLA) and FLSA from the perspective of pupils and teachers. A mixed-methods approach was applied to collect data from pupils (N=273) where a self-report questionnaire, a modified version of the Foreign Language Classroom Anxiety Scale (FLCAS) operationalised originally by Horwitz, Horwitz, and Cope (1986) is administered, plus open-ended semi-structured interviews with open-ended and closed questions were conducted with pupils (N=67) and teachers (N=5). The participants were grouped into three categories: low, medium and high anxiety, based on their scores. The results showed that 26% of the participants were assigned as low anxious learners; 59% of the students experienced medium levels of FLSA and 15% of the pupils were highly anxious language learners. Interviews with pupils and teachers explored the effects and the sources of the FLA and FLSA on pupils’ oral and general English language proficiency (fear of negative evaluation (FNE), affective variables, grades, teachers, classmates, pronunciation, and classroom atmosphere), noting that some pupils reported that monologic genres such as long episodes of speaking, evaluation situations and giving an oral presentation present the most anxiety-provoking contexts in EFL lessons.

Det engelska språket har genom åren börjat undervisas i allt yngre åldrar i Sverige där muntlig produktion utgör en stor del av undervisningen. För många elever är detta kul och spännande men för vissa elever uppstår talängslan. Talängslan avser att känna oro och obehag inför att tala. Den här studien har genomförts utifrån intresset att undersöka vad elever har för attityder till den muntliga kommunikationen i engelskundervisningen samt vad lärare har för uppfattningar om talängslan och hur de arbetar för att främja muntlig produktion i ämnet. Studien är genomförd utifrån både elev- och lärarperspektiv genom metodkombination där enkäter och semistrukturerade intervjuer använts. All insamlad empiri har koncentrerats, kategoriserats och tolkats utifrån en induktiv ansats samt teorin WTC och det sociokulturella perspektivet. Informanterna i denna studie var 38 elever i årskurserna 2 och 3 samt tre lärare med behörighet att undervisa engelska i årskurserna 1–3. Resultatet visar att elever i årskurserna 2 och 3 till stor del har en positiv inställning till den muntliga produktionen i engelskämnet. Sammantaget visar resultatet från både elevenkäter och lärarintervjuer att talängslan förekommer, om än i liten grad. Resultatet visar även att elevernas trygghet ligger till grund för elevernas vilja att kommunicera på engelska, där varierade arbetssätt, mindre grupper och elevernas intressen förespråkas. / Over the years, the English language has started to be taught at younger ages in Sweden where oral production forms a large part of the education. For many pupils this is fun and exciting, but for some pupils language anxiety can occur. Language anxiety refers to feeling anxiety and discomfort towards speaking. This study has been carried out based on the interest to investigate pupils' attitudes towards oral communication in English education, and teachers' perceptions of language anxiety and how they work to promote oral production in the English language class. The study is carried out from both pupils and teacher perspectives through a combination of methods where questionnaires and semi-structured interviews were used. All collected data has been compiled, categorized, and interpreted based on an inductive approach as well as the WTC theory and the socio-cultural perspective. The informants in this study were 38 pupils in grades 2 and 3, and three teachers with authorization to teach English in grades 1–3. The results show that pupils in grades 2 and 3 mainly have a positive attitude towards oral production in the English subject. Overall, the results from both pupils’ questionnaires and teacher interviews show that language anxiety occurs, albeit to a small degree. The results also show that the pupils' sense of safety is the basis for the pupils' willingness to communicate in English, where varied working methods, smaller groups and the pupils' interests are advocated. / <p>Engelska</p>

Anyone who has been learning a new language knows the feeling of anxiety when facedwith the task to use it in the classroom and in real life. Foreign Language Anxiety isconcept developed by Horwitz et al. (1986) to describe and measure this specific form ofanxiety. In this study, the anxiety levels of a class of Chinese senior middle schoolstudents taking an English class have been measured. The levels were measuredaccording to the Foreign Language Anxiety Scale, developed by Horwitz et al. (1986). 59informants participated in the study. The data were analysed to find which factors invokethe most anxiety. To gather qualitative data and gain further insight, two sets of groupinterviews were performed. The results show that a majority of the students suffer fromanxiety in class. Teacher-generated anxiety seems to be the most provoking factoraccording to the analysis. / Alla som har studerat ett främmande språk känner igen den ängslan man upplever närspråket ska användas i klassrummet eller i en autentisk situation. Språkängslan införfrämmande språk är ett begrepp som utvecklats av Horwitz et al. (1986) för att beskrivaoch mäta den här specifika formen av ängslan. I den här studien har nivån av ängslan ien kinesisk högstadieklass som studerar engelska mätts. Nivån har mätts i enlighet medskalan för språkängslan i samband med undervisning i främmande språk (författarensöversättning) utvecklad av Horwitz et al. (1986). 59 informanter deltog i studien. Datananalyserades för att se vilka faktorer som framkallar mest ängslan. För att samlakvalitativ data och få djupare insyn genomfördes också två gruppintervjuer. Resultatetvisar att en majoritet av studenterna lider av ängslan i klassrummet. Lärargenereradängslan är den mest bidragande faktorn enligt analysen.

The Swedish curriculum is and has been evolving for as long as it has existed. Since 1994 the communicative proficiency has been one of the most central aspects of the English subject in Swedish elementary school. However, an ever-evolving issue is the increasing Foreign Language Anxiety (FLA) and Foreign Language Classroom Anxiety (FLCA) among pupils. This causes difficulties in the development of communicative proficiency. This literary review aims to find aspects of the educational situation which can be altered to decrease pupils FLA and FLCA. This paper has a basis of five articles and one thesis which have been reviewed and analyzed. The results show several aspects which can have an impact on pupils FLA and FLCA. One of which being that students are less anxious when they feel that mistakes are a natural part of the learning process. Another aspect that can decrease pupils' FLA or FLCA is when they can experience their proficiency evolving. For this development to occur the amount of time spent learning the subject is central. The conclusion of this paper brings forward several both social and organizational factors that can be altered in favor of the pupils feeling less FLA and FLCA. / Kursplanen i engelska har under de senaste 40 åren fokuserat mer ochmer på den kommunikativa förmågan. Samtidigt har elevers ängslankring att kommunicera på engelska ökat. Att elever upplever en ökadForeign Language Anxiety (FLA) och Foreign Language ClassroomAnxiety (FLCA) skapar ökade utmaningar för att i klassrummet kunnautveckla elevernas kommunikativa förmåga. Under dennalitteraturöversikt undersöks och problematiseras hur elevers FLApåverkas av tidig språkstart, men även hur man kan planeraundervisningen för att minska FLA in klassrummet. För att besvaradessa frågor har artiklar och avhandlingar sökts fram i flertaletdatabaser. Resultatet som framkommer är att elevers FLA och FLCAminskar då de inser att misstag är centrala för språkinlärningensamt att deras förmågor utvecklas med tiden. Det framkommer även attelever har en större språklig utveckling av att börja med engelska tidigt,dock är det inte fastställt att detta har med åldern på eleverna att göradå det även kan bero på fler undervisningstimmar. Sammanfattningsvisbeskrivs både sociala och organisatoriska aspekter avundervisningssituationen som är centrala att överväga för att påverkaelevers FLA och FLCA.