Syftet för detta arbete är att undersöka bibliotekets roll i det digitala ABM-samarbete som eftersträvas inom kulturpolitiken. Detta görs med hjälp av kodning och innehållsanalys av två politiska dokument, SOU 2009:15 Kraftsamling! Museisamverkan ger resultat – Del 1 samtprop. 1998/99:114 Kulturarv – kulturmiljöer och kulturföremål. På så sätt läggs grunden för en vidare diskussion kring den kulturpolitiska och den sektoriella synen på det digitala ABM-samarbetet. Uppsatsen använder sig av kunskapssociologiska teorier såsom Ludwik Fleck’s begrepp tankestilar och tankekollektiv samt Susan Leigh Stars boundary objects. Dokumenten talar i stor utsträckning för museisektorns syn på bevarandet av vad som ofta kallas ”kulturarvet” samt tillgängliggörandet av resurser till gagn för den kulturhistoriska forskningen och det livslånga lärandet. Detta förhållande har lagt grunden för mitt intresse för bibliotekens roll i det digitala ABM-samarbetet. Dokumentanalyserna visar att kulturarvsbegreppet i stor utsträckning präglar synen på A, B, och M (arkiv, bibliotek ochmuseer) såväl som på ABM. Kulturarvsbegreppet genomsyrar även den kulturpolitiska synen på den digitala ABM-katalogen. Med andra ord går kulturarvsbevarandet hand i hand med framtidens digitala teknik. Detta trots att biblioteksverksamheten sällan handlar om bevarandet av det materiella kulturarvet utan snarare om att ge förutsättningar att skapa kunskap om kultur och historia. De senare årens arbete med att samordna kulturinstitutionerna har, av det skäl att museisektorn haft ett underläge när det gäller olika former av intern samordning, varit övervägande fokuserat på den digitala samsökningen mellan museernas kataloger. Detta har i sin tur lett till att generellt museiinriktade verksamhetsmål har fått dominera idén om ett framtida digitalt ABM-samarbete, medan generellt biblioteksspecifika verksamhetsmål har hamnat i skugga. Idén om det digitala ABM-samarbetet kan sägas ha gett upphov till en ny sorts tankestil som återfinns främst inom kulturpolitiken men även på vissa håll inom arkiv, bibliotek och museer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka påverkansfaktorer som blir synliga i lärares resonemang kring bedömning av läsförståelse i engelska. De påverkansfaktorer som ligger i fokus i studien är de tankestilar som förs ut till lärare via läroplan och nationella prov, men även andra påverkansfaktorer kommer att studeras. Studien syftar även till att undersöka hur lärarna förhåller sig till de tankekollektiv som finns kring de olika tankestilar som urskiljs i deras resonemang. Den teoretiska utgångspunkten är att det inom institutioner finns tankestilar som styr människors sätt att handla. De som styrs av samma tankestil ingår i ett tankekollektiv. Olika aktörer vill föra över olika tankestilar till skolan. Regeringen beslutar om en läroplan som styr lärares arbete och Skolverket för fram sina tolkningar av detta styrdokument genom olika råd och anvisningar. Även de nationella proven kan ses som ett sätt att föra ut en tankestil om hur man utformar och betygsbedömer elevers prestationer.Metoden jag har använt mig av för att uppfylla syftet med studien är intervju, vilket är lämpligt när man ska undersöka lärares resonemang.Studien visar att tankestilar från kursplanen i engelska och de nationella proven i ämnet påverkar hur lärare resonerar kring bedömning av läsförståelse i engelska. Lärarna ställer sig dock inte helt bakom de tankestilar som finns i kursplanen och de nationella proven, utan det finns också andra påverkansfaktorer som har kommit fram vid intervjuerna. Bland annat påverkar lärarnas tidigare erfarenhet inom yrket hur de resonerar kring bedömning av läsförståelse i engelska. Dessutom kan det finnas viss påverkan från lokala tankestilar på olika skolor, vilket kan urskiljas i några av intervjuerna. Några lärare ställer sig utanför de tankekollektiv som studeras i uppsatsen, medan andra av de intervjuade lärarna är en del av de tankekollektiv som urskiljs. / The aim of this study is to examine what factors can be noticed to have an effect in teachers' reasoning about assessing reading comprehension in English as a foreign language. Focus is on the thought styles that are brought out by the curriculum and the national test in the subject, but other factors are also examined. The study also looks into where teachers position themselves regarding the thought collectives connected to the different thought styles. The theory behind the study is that there are thought styles guiding people's actions within an institution. People who are governed by the same thought style are part of a thought collective. Different actors want to transfer different thought styles to the school. The curriculum, passed on to the schools by the Swedish government, governs the work of teachers. Moreover, Skolverket distributes their interpretations of this document by different advice and guidlines. Furthermore, the national tests in English as a foreign language may also be seen as a way of bringing out a thought style about how to form tests and assess pupils' results.The method used in this study is interview, which is appropriate when studying teachers' reasoning.This study shows that thought styles from the curriculum in English and the national tests in the subject affect teachers' reasoning about assessing reading comprehension in English as a foreign language. The teachers, however, do not agree completely with these thought styles. In addition to the above mentioned factors, the teachers' earlier professional experience has an impact on their reasoning. Furthermore, this study shows that there are local thought styles in different schools. Hence, the teachers in this study are parts of different thought collectives. Moreover, some teachers can be seen to position themselves outside some thought collectives examined in this study, while others are positioned within the thought collective.

Hunting ground graves were distinguished as a separate category during the 1930s.         There is however no clear definition of what a hunting ground grave is. They have been constructed over a large area over a long period of time (200 BC-1200 AD) and their morphology varies. This paper investigates how the archaeologists have discussed the hunting ground graves since they were distinguished as a separate category until today. It investigates what concepts that have been used to define and categorize the graves as a group. It also investigates if the choices of concepts are depending on a broader societal perspective. To find the answers to these questions two surveys have been done. In the first one, texts about the hunting ground graves, written by scientists from 1931 to 2009, are analyzed. The second survey is a questionnaire sent to archaeologists working at museums and at the County Administrative Board in the regions of northern Svealand and Norrland.     The source material in both surveys is mainly studied qualitatively, where phrases and choices of words are analyzed using the concepts and methods derived from the research tradition of conceptual history. In the second survey quantitative elements is also analyzed, which aims to show how different views on the hunting ground graves are spread over different counties. The results of the surveys show that the concepts used to define the graves contain locked dichotomies concerning location, economy and ethnicity. The research from the twenty-first century is however increasingly thinking about hunting ground graves as an expression of meetings and mixtures of cultures. The second survey shows that there is no clear consensus on the concept of lake graves (the concept lake graves was used in the questionnaire) among the archaeologists answering the questionnaire. On the contrary, they consider the concept unclear and difficult to use.

The dissertation addresses the negative consequences of the generally positive democratic ambition behind social planning: the good purpose may conceal less good actions. The aim is to study the thought-style of social planning and its most powerful topos, the denial of discrepancies. The focus of the dissertation is to exemplify how the denial of discrepancies and the consequences of denial become manifest. With emphasis on continuity and history, is shown how a Cartesian legacy shapes the thought-style of social planning, which is animated and upheld by the planning-collective: the integration of policy and science in planning. The planning-collective’s voice has become hegemonic through maintaining a harmony of illusions. The result is a lack of responsiveness to people’s varied modes of expression; voices that differ from the hegemonic thought-style are thus perceived as dissonance. Discrepancies in the form of differences of opinion and lack of consensus thus appear as sources of anxiety.  The mode of planning is based on a set of habitual thoughts and actions, topoi, that have become taken-for-granted. The result is an objectification of that which we call living, and the study shows through a number of examples, including “social economy”, how this form of objectification occurs. The epistemological frame of reference of the dissertation is constituted by Ludwik Fleck’s theory of thought-collectives, thought-styles and migrations of thought, and José Luis Ramírez’s action-theory, focused on language as action. Michel Foucault’s works on disciplining, political technologies, and discursive struggles are applied to create understanding of how the planning approach to representing people’s life activities has been shaped and how it influences them.

Inom ramen för svensk grundskola har enskilda lärare varit betrodda med en högre grad av autonomi än lärare i många andra europeiska länder. Exempelvis har lärare givits ett stort ansvar att bedöma och betygssätta elevers kunskaper. Hur lärares bedömningar går till eller hur dessa bedömningar speglar en elevs kunskap framstår inte alltid tydligt för elever. Som en följd av att svenska elevers resultat i t.ex. matematik sjunkit i internationella kunskapsmätningar, har utvärdering av skolor, lärare och elevernas prestationer ökat – därmed har lärares bedömningsarbete fått mer uppmärksamhet i den skolpolitiska debatten, i såväl partipolitik som media. Utifrån de sjunkande resultaten har flera omfattande reformer inom skolan trätt i kraft sedan juli 2011. Som exempel på dessa reformer kan nämnas en ny skollag, en reviderad läroplan för grundskolan, samt nya föreskrifter för kunskapskrav för grundskolans ämnen med ny betygsskala vilka alla är styrande för lärares undervisning och bedömning av elevers kunskaper fr.o.m. årskurs 1 t.o.m. årskurs 9. Studien beskriver och analyserar svenska matematiklärares tankestilar om bedömning och matematikkunnighet. Det teoretiska ramverk som använts är relaterat till Flecks begrepp tankekollektiv och tankestil. För att studera lärares professionella samtal om bedömning och matematikkunnighet genomfördes semistrukturerade, materialbaserade fokusgruppsintervjuer. Materialet var elevers arbete, t.ex. prov- och matematikuppgifter. Fokusgruppsintervjuerna var sekventiella, dvs. inför respektive intervju användes föregående intervjus utskrift som underlag vid planering av nya frågor. Två fokusgrupper med matematiklärare i årskurs 4-6 från två skolor intervjuades sammanlagt vid åtta tillfällen under ett år. Detta betyder att det genomfördes fyra intervjuer på respektive skola. Intervjuerna ljudinspelades och transkriberades. Lärarna från de två skolorna hade olika förutsättningar i sitt arbete. På en av skolorna fanns redan et fungerande ämneslärarlag – lärarna träffades och samverkade återkommande varje vecka för att planera och diskutera matematik. På den andra skolan hade lärarna endast kommit samman för att delta i fokusgruppsintervjuerna. Resultaten visar att även om respektive lärargrupp hade olika förutsättningar, så kan grupperna ändå betraktas som ett tankekollektiv. Resultaten visar också att två övergripande tankestilar har urskilts: bedömning som borde göras kontinuerligt och matematikkunnighet är när du kan visa och redogöra för ditt resonemang. I återkommande kollegiala samtal kan tankestilen om bedömning och matematikkunnighet synliggöras. I samtalet finns möjlighet att utmana rådande traditioner genom att formulera och omformulera den kunskap och erfarenhet som redan finns för att bygga vidare på ny. Samtalen ger även möjlighet till att problematisera och utveckla lärarnas professionella språk samt visualisera lärarnas bedömningsarbete, vilket bidrar till att utveckla matematikundervisningen. / Individual teachers have been trusted with a higher degree of autonomy within the Swedish compulsory school than teachers in many other European countries. For example, teachers have been given the responsibility to assess and grade students’ knowledge. However, how teachers’ assessments reflect students’ knowledge is not always clear to students. As a result of that the Swedish students’ performance have declined in international knowledge measurements such as PIRLS, TIMSS and PISA, evaluation of schools, teachers and students’ performance has increased. Thus, teachers’ assessment work has received much attention in the debate on education policy as well as in media. This thesis describes and analyses Swedish mathematics teachers’ thought styles on assessment and mathematical knowing. The theoretical framework that was used is related to Fleck’s concepts thought style and thought collective. In order to study teachers’ conversations on assessment, semi structured material-based focus group interviews were carried out. The material was students’ work, e.g. test items. Selection was limited to certified mathematics teachers in Swedish compulsory school, year 4-6. The interviews were sequential, i.e. the transcription from the previous interview was used as basic data when planning the next interview. Two focus groups from two schools were interviewed on eight occasions during one year, four times with each school. The interviews were audio recorded and subsequently transcribed. The conditions for the two groups were different. At one school the teachers already met and interacted every week to plan and discuss mathematics. At the other, the teachers only came together when starting to participate in these focus group interviews. The results show that even though the two teacher groups had different conditions, they can be seen as one thought collective. Moreover, the results show the emergence of two thought styles: assessment should be done continuously and students should be able to show and argue for their reasoning. It is argued that when teachers interact in conversations the thought style on assessment becomes more conscious. Also these conversations offer a possibility to problematize and develop teachers’ professional language and visualize the assessment and teaching practice, all of which improves their development in mathematical pedagogy. The results emphasize the importance of organizing and structuring collegial conversations. This issue needs to be addressed at the school management level.

Subject of this study is the evolvement of the radical art music scene in Sweden. In this development took the labour movement an active part during the 1960s. The purpose of this study is to examine how the relationship between the radical art music scene and the labour movement was constituted and what this relationship implied for the Swedish radical art music scene during the 1960s. During the 1960s radical music became an influencial part in the Swedish music scene of modern art music. In this development the artists’ society Fylkingen had a central position. In the early 1960s Fylkingen began to incorporate writers, engineers, scientists, sociologists, philosophers, economists, etc. in their work and a number of projects were initiated which interacted with common society. A proposal for a public record company was developed together with KSF (Social Democratic Association for Cultural Workers) and was presented to the Swedish parliament. In collaboration with ABF (Workers’ Educational Association) the first studio for electronic music was build in 1960 and the relationship between the labour movement and the radical art music scene was institutionalized as the Stockholm Electronic Music Studio Foundation. This thesis uses the terminology of Ludwik Fleck to examine the relationship between the radical art music scene and the labour movement. The concepts of Thought collective and Thought-style are used to draw conclusions about common values and objectives within the Thought-style. The radical art music scene and the labour movement are understood to be part of a common Thought collective with a common style of thought. Because of this relationship, projects initiated in the radical music scene came to emphasize the democratic and educational aspects of music. In the latter half of the 1960s it was conceived impossible to achieve these goals under the existing program, leading to the notion within the style of thought that technological advancement was a prerequisite for a democratic music scene.