I denna studie undersöks mellanstadielärares uppfattningar kring Foreign Language Anxiety (FLA) vid inlärning av engelska hos elever i årskurs 4-6. Dessutom undersöks effekterna i elevers spelvanor relaterat till FLA och språkfärdigheter, samt lärarnas föreslagna strategier för att hantera och minska FLA. Studien stödjer sig på teoretiska ramverk från James Paul Gee (2003) om lärande genom digitala spel och Horwitz, Horwitz och Copes (1986) forskning om FLA, och använder en fenomenologisk ansats för att djupdyka i dessa teman. Genom intervjuer med sex engelsklärare i mellanstadiet syftar arbetet till att utforska tre frågeställningar. Dessa inkluderar lärarnas uppfattningar av elevers FLA i engelskundervisningen, lärarnas syn på hur elevers spelvanor kan relatera till deras FLA och språkfärdigheter, samt vilka pedagogiska strategier lärare bedömer som mest effektiva för att minska FLA. Vid undersökningen om hur lärare uppfattar elevernas FLA framkommer problematiken kring elevers talrädsla i klassrummet, vilket kan bero på flera anledningar. Det kan röra sig om rädsla för att bli bedömd av klasskamrater, samt en brist på tillit till den egna förmågan. En annan bidragande faktor till förekomsten av FLA är de stora kontrasterna i elevernas engelskkunskaper, vilket förklaras av deras individuella intressen utanför skolan. Lärarnas utsagor beskriver att elever som ägnar sig åt en stor mängd extramural engelska (EE), har ett så stort försprång att de andra eleverna inte vågar prestera i klassrummet.  Resultaten från studien indikerar att lärarnas syn på digitala spel varierar, med insikter som pekar på både möjligheter och utmaningar i att integrera dessa spel i språkundervisningen. En minoritet identifierar kommersiella digitala spel som en möjlighet att engagera elever och minska FLA, medan majoriteten uttrycker oro för spelens relevans och effektivitet. Detta understryker en komplexitet i hur digitala spel kan integreras i undervisningen, där lärarnas erfarenheter och uppfattningar spelar en stor roll i hur de närmar sig användningen av spel som ett pedagogiskt verktyg. Diskussionen kring pedagogiska strategier för att implementera digitala spel i undervisningen framhäver också ett behov av fortbildning för lärare.  Lärarna uppfattar att digitala spel kan ha både positiva och negativa effekter på elevers språkinlärning, där ett ökat ordförråd och språklig säkerhet i muntliga aktiviteter utgör de positiva aspekterna. Negativa aspekter som framkommer är att elever lär sig ett spelspecifikt språk som inte gynnar deras skolgång, och att deras intensiva engagemang i kommersiella digitala spel på engelska leder till en känsla av att skolans engelskundervisning mister sitt värde. Vad beträffar hantering och minskning av FLA betonar lärarna betydelsen av att skapa en trygg och inkluderande lärmiljö, där grupparbeten används för att effektivt främja engagemang och ett ökat självförtroende.

A monolingual target language (TL) teaching norm has been promoted in second language learning over recent decades. Despite this, international studies indicate substantial variation in how and why teachers use the TL. This study investigates the extent of TL use during English lessons in Swedish classrooms in primary school, and how the choice of language correlates with teachers’ beliefs regarding second language learning (SLL) and the inclusion of the first language (L1). This study discusses the teachers’ didactic considerations and implementations of languages during their English lessons, and the teachers’ view on how the students are affected by the use of the TL in the classroom. Semi-structured interviews are carried out with three certified primary school English teachers. The interview data from this study show that the teachers’ main perception of TL use is that it should be used as much as possible. However, they all occasionally include the use of L1 in order to aid comprehension and prevent students’ anxiety. All three teachers emphasized the importance of a safe learning environment, especially when learning a new language. Even though the teachers agreed that the knowledge criterias for the subject of English in primary school do not place high demands on the students’ abilities in English, they as teachers place higher demands. The reason being that Swedish students’ level of English is higher than ever before and in turn teachers’ expectations are higher.

I dagens samhälle blir en välutvecklad kommunikationsförmåga inom det engelska språket allt viktigare, vilket sätter ett ökat ansvar på andraspråkslärare att tillhandahålla elever den muntliga kommunikationskompetens de behöver. Språkångest är ett välkänt fenomen som främst manifesterar sig vid muntliga aktiviteter i lärandesammanhang. Detta fenomen kan beskrivas som en komplexitet av självuppfattningar, känslor och beteenden som är kopplade till språkinlärning i klassrummet. Tidigare forskning om fenomenet har belyst betydelsen av lärarens roll samt identifierat flera faktorer som kan utlösa språkångest hos elever. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurserna 3 och 4 planerar sin undervisning för att reducera språkångest vid muntliga aktiviteter samt att analysera vilka skillnader och likheter som finns i metodvalen hos lärare i dessa årskurser. För att uppnå detta syfte användes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsinstrumentet med lärare som har erfarenhet av att undervisa i engelska i årskurserna 3 och 4. Resultaten från denna studie visar att lärare använder flera olika metoder för att minska språkångest hos elever. Genom intervjuerna kunde det konstateras att det finns både likheter och skillnader i lärarnas metodval som undervisar i årskurserna 3 och 4. Trots detta resultat kunde ingen markant skillnad i metodvalen för de båda årskurserna identifieras. / In today’s society, well-developed communication skills within the English language are important, placing a responsibility on second language teachers to provide pupils with the ora lcommunications skills they need. Language anxiety is a well-known phenomenon that mainly manifests itself on oral activities in a learning context. This phenomenon can be described as a complexity of self-perceptions, emotions and behaviors that are linked to language learning in the classroom. Previous research into the phenomenon has highlighted the impotence of the teacher’s role and identified several factors that can trigger language anxiety. The purpose of this study is to investigate how teachers in grades 3 and 4 plan their teaching to reduce language anxiety during oral activities and to analyze the differences and similarities in the method choices of teaches in these grades. To achieve this aim, semi-structured interviews were used as the date collection instrument with teachers who have experience teaching English in grades 3 and 4. The results of this study show that teachers use several different methods to reduce language anxiety in pupils. Through the interviews, it could be established that there are both similarities and differences in the methods choices of the teachers how teach grades 3 and 4. Despite this result, no marked differences in the methods choice for the two grades could be identified.