Information and communications technology (ICT) is an important part in teaching English. In this respect, teachers’ need to know how they can benefit from the opportunities that ICT has to offer in language teaching. Previous research has described aspects of problems around teachers’ ICT skills, relate to the use of ICT in teaching. The aim of this study is to examine how teachers’ use ICT in their English lesson based on Svenssons (2008) three areas in which ICT can be used, “ICT as a tutor”, “ICT as a tool” and “ICT as an arena”. By studying how teachers’ use ICT in their English lesson, this study also aims to find out what factors teachers’ claim affects their work with ICT, based on Lundgrens (1972) and Stensmos (2008) frame factor theory. For collecting data a mixed method with observations and interviews was used. This study attempts to answer, the concern of why ICT is rarely used in teaching English. Therefore this study is focusing on which other factors than teachers’ ICT skills that have an impact on the use of ICT in the teaching process. From the outcomes of the observation it was noticed that multiple uses of ICT occur in English teaching. It also appears that there are opportunities and limitations in teachers’ work with ICT. From the outcomes of the interviews, the majority of teachers’ claim that the time is a factor that most limit the use of ICT in their English lessons.

Digital teknik har tagit enorma framsteg i samhället sedan 1980-talet medan det engelska språket blivit ett världsspråk. Tillsammans med engelskan som världsspråk och ett digitaliserat samhälle har det också blivit nödvändigt för lärare att utveckla undervisningen för att motivera elever till att vilja lära sig det engelska språket. Genom en kvalitativ intervju har fem lärare beskrivit hur de undervisar i engelskämnet med hjälp av digitala verktyg i årskurs F-3. Studien tar sin utgångspunkt i det teoretiska perspektivet IT som arena som påminner om Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Dessutom beskrivs Deweys pragmatiska syn med fokus på learning by doing. Resultatet visar att lärarna är medvetna och blir inspirerade av elevernas intressen i sin planering av undervisning. Det framgår även att lärarna är trygga i att hantera digitala verktyg trots att forskning hävdar att många lärare är osäkra när det gäller teknikanvändandet då deras kunskaper brister. Samtliga lärare ser elevernas utvecklingspotential vid arbete med digitala verktyg, trots detta använder inte alla lärare verktygen i engelskämnet. Avslutningsvis skulle det vara intressant att genomföra en omfattande studie som kan påverka en hel skola. / <p>Engelska</p>

No description available.

Att använda surfplattor i undervisningen blir alltmer vanligt i Sverige. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i årskurserna F-3 beskriver sitt arbete med att använda surfplattor i engelskundervisningen. Som forskningsmetod har en kvalitativ intervju genomförts och studien bygger på fem intervjuer med lärare som alla arbetar med surfplattor. Studiens utgångspunkt ligger i de teoretiska perspektiven IT som automat, IT som verktyg och IT som arena. Resultatet visar att surfplattor används som pedagogiskt verktyg av både elever och lärare. Lärare använder surfplattor för gemensamma genomgångar och eleverna använder olika applikationer ämnade för engelskämnet. Ur lärarnas synvinkel tillägnar sig eleverna nya kunskaper och färdigheter genom användandet och lärarna är positiva till att ta in digitala verktyg i undervisningen. Resultatet visar även på svårigheter i användandet, bland annat att det krävs tid för uppdateringar och att det inte finns tillräckligt antal surfplattor i varje klass. Slutsatser som dras är att användandet av surfplattor i språkundervisningen skapar möjligheter för individualisering i undervisningen och att det är lättare att möta alla elever på deras egen nivå. Ämnen för fortsatt forskning kunde vara att ta reda på hur lämpliga surfplattor är i undervisningen samt hur lärare kan arbeta aktivt med digitala verktyg så att de nyttjas ur ett lärandeperspektiv. / <p>Engelska</p>

The aim with this study is to find out the role of literature in language education. More specifically, this essay focuses on discovering how literature can be used to learn and acquire the English language. The study will show how reading literature can benefit students’ proficiency. The paper is based on two parts. The first part is an interview section where four English teachers have been interviewed in order to learn what teachers’ thoughts are on the role of literature in the courses in English. The teachers that have taken part in the study work at the same school in a smaller municipality. The second part of the study examines the availability of literary material in three current ELT coursebooks that the interviewees use in their teaching. This was done by a page-by-page analysis of the coursebooks.  The results of the interviews suggest that through reading literature students can acquire skills such as expanded vocabulary and proficiency. Moreover, the study shows that the coursebooks available to the teachers fail to provide enough reading material, nonfictional or fictional, to develop the proficiency the authors of the coursebooks claim students will acquire by using their coursebooks. / Denna studie ämnar undersöka litteraturens roll i språkundervisningen. Mer specifikt fokuserar studien på att undersöka hur litteratur kan vara ett verktyg för att lära sig engelska. Studien ämnar visa hur läsning kan främja elevers språkliga förmåga. Uppsatsen är uppdelad i två delar. Första delen fokuserar på resultaten av intervjuer med fyra engelsklärare som ger sina åsikter om litteraturens roll i engelskundervisningen. Lärarna som har deltagit i studien jobbar på samma skola i ett mindre samhälle. Den andra delen studerar det litterära materialet i tre läroböcker som lärarna använder i sin undervisning. Detta gjordes genom att analysera läromedlen sida för sida. Resultaten antyder att elever genom att läsa litteratur kan utveckla ett flertal förmågor, bland annat få ett större ordförråd och utveckla sin språkliga förmåga. Studien antyder också att läromedlen som lärarna använder sig av inte lyckas att förse lärarna med tillräckligt många litterära texter för att eleverna ska kunna utveckla sin språkliga förmåga till den grad läromedelsförfattarna påstår att de kan genom att använda deras läromedel.

This essay is a qualitative study based on interviews. This essay focuses on studying six primary schools teachers and twelve primary school students  experiences and descriptions of English teaching design in relation to students interests and experiences. The purpose is to investigate what motivates student learning and how students extramural meetings, english activities outside school, incorporate in English teaching to create a meaningful teaching for the students.     The results has been analyzed through theoretical perspectives about intrinsic motivation, the theory of a third area and design for learning. The results show that the teachers in this study are aware of the students extramural activities and uses them as a resource in the English teaching. Previous research has shown that there is a gap between the English used in school and the English used outside of school.  The results show that to be able to bridge the gap between the two cultures of english teachers have designed their English lessons by the theory of a third area and a design for learning to motivate their students.

Elevernas ängsla inför att tala är förekommande i engelskundervisningen där olika faktorer påverkar elevernas vilja att tala. Bland annat kan eleverna uppleva nervositet eller att de inte har de kunskaperna som krävs för att kunna vara muntligt aktiva. Dock framgår det att elever som har viljan att vara muntligt aktiva, vågar tala på grund av deras motivation och intresse. För att stödja eleverna som inte har viljan att vara muntligt delaktiga och minska den negativa känslan hos eleverna krävs det av läraren att finna och skapa flera undervisningsmetoder som kan öka elevernas muntliga aktivitet. Således ska undervisningsmetoder innehålla meningsfulla och tydligt strukturerade metoder som ska få eleverna att känna sig trygga och säkra i engelskundervisningen. Denna kunskapsöversikt syftar till att finna orsaken bakom elevernas vilja/motvilja till att tala engelska. Vidare syftar översikten till att undersöka vilka undervisningsmetoder som anses vara relevanta för att främja elevernas kommunikativa förmåga och deras delaktighet i klassrummet. Elva vetenskapliga artiklar valdes som besvarade syftet och de togs fram ur databaserna Primo, Eric och Google Scholar. Dessa artiklar hittades med hjälp av engelska sökord och med avgränsningar som var kopplat till vår kunskapsöversikt. Artiklarnas studier undersöktes i olika länder som kunde kopplas till svenska elever i grundskolan. Under arbetes gång har artiklarna jämförts utifrån likheter och skillnader samt en kartläggning har genomförts. Artiklarnas kvalitet, styrkor och svagheter har analyserats. Artiklarna visar ett tydligt mönster på att de kommer fram till liknande slutsatser och vilka effektiva undervisningsmetoder som de finner väsentliga för elevernas utveckling. Artiklarna visar även att läraren ska ständigt arbeta med att motverka elevernas talängsla genom att låta eleverna interagera med varandra för att skapa en positiv självkänsla och våga använda engelska språket.

Mot bakgrund av att integreringen av fritidsengelska i skolans engelskundervisning har nämnts som ett sätt att höja elevers motivation i ämnet, handlar denna studie om huruvida ett antal svenska lågstadielärare faktiskt försöker att ta hänsyn till och bygga på elevers möten med engelska på fritiden, samt om de upplever att deras kompetens möjliggör detta. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med 8 stycken 1-3-lärare från fyra olika skolor i Mellansverige. Resultatet visar att lärarna inte integrerar elevers fritidsengelska i undervisningen. Det beror dels på att lärarna inte har tillräckligt med kompetens och dels på att de upplever läroboken som en trygghet, men även ramfaktorer som ämnets få undervisningstimmar och de flesta elevers höga motivation i ämnet påverkade lärarnas val. Dock fanns det små tecken på att vissa elever ändå hade motivationsproblem, vilket integreringen av fritidsengelska i undervisningen möjligtvis skulle kunna motverka.

I denna intervjustudie fokuserar vi på lågstadielärares olika kunskaper och hur dessa  påverkar undervisningen. Vår studie utgår från de 7 intervjuer som vi har genomfört, där lärarnas egna kunskaper framställs samt vad deras val har för betydelse för engelskundervisningens utformning. Syftet med vår studie är att synliggöra vilka didaktiska beslut lärare tar i engelskundervisningen och hur dessa beslut kan påverkas av lärarens ämneskunskaper, ämnesdidaktiska kunskaper samt kunskaper om läroplanen. I studien argumenterar vi för att lågstadielärare är i behov av ovanstående kunskaper för att kunna bedriva en meningsfull engelskundervisning på lågstadiet.

<p>Sammandrag</p><p>Med detta arbete vill jag titta på de största skillnaderna mellan en kommunal-, en Montessori- och en Waldorfskola med inriktning på deras engelskundervisning. Detta för att få inspiration till olika sätt att undervisa elever i problem på, i framförallt engelska. För att kunna se de största skillnaderna och likheterna mellan den kommunala skolan, Montessoriskolan och Waldorfskolan började jag med att studera vad som finns skrivit om dem i litteraturen.</p><p>Efter att ha gjort detta valde jag att ta kontakt med en skola av varje sort. Jag besökte de tre skolorna under två dagar vardera under tre veckors tid. Under de två dagarna satt jag med i klassrummet och tittade på hur undervisningen såg ut. Besöket avslutade jag med att intervjua den lärare vars klassrum jag besökte. Intervjufrågorna jag ställde till lärarna var formulerade utifrån den litteratur jag studerat.</p><p>Jag kom fram till att det inte bara finns skillnader utan även likheter mellan skolorna, framförallt mellan den kommunala skolan och Montessoriskolan. Detta både i litteraturen och i resultatet. En av de största skillnaderna mellan de olika pedagogikerna och skolorna var utöver hur de lägger upp elevernas skoldagar, hur de använder sig av de nationella proven. Den kommunala skolan gör de nationella proven i årskurs fem, medan Montessoriskolan gör femmans nationella prov i både fyran, femman och sexan, och Waldorfskolan inte gör dem över huvud taget mer än i årskurs nio. Både Montessoriskolan och Waldorfskolan anser att de kräver mer av sina elever än vad som görs i de nationella målen. Men alla tre skolorna följer målen, även om Waldorfskolorna har sin egen läroplan.</p> / <p>Abstract</p><p>In this study I have looked at some of the differences between a municipal-, a Montessori- and a Waldorf school, with focus on their English teaching. This is because I wanted to find ways to teach English to pupils with various types of learning difficulties. To be able to see the main differences and similarities between a municipal school, a Montessori school and a Waldorf school I began with literature studies.</p><p>When I had finished the literature studies I contacted three schools that applied the different pedagogies. I visited the three schools during two days each through a three-week period. During these two days I was in the classroom when the pupils were there and followed the teachers’ teaching. I ended the visits with an interview with the teacher whose classroom I visited.</p><p>I came to the conclusion that there are both differences and similarities between the three schools. The two schools that are most similar are the municipal school and the Montessori school both in the literature and in the result from the observations and interviews. Two of the main differences between the schools are how they plan the school days for the pupils, in which order they have the lessons, and how they use the national tests. The municipal school uses the national test in fifth grade, the Montessori school uses it in the years four, five and six and the Waldorf school only use it in year nine. The Montessori school and Waldorf school believe that they require more from their pupils that the national goals. All the three schools aim at those goals, but the Waldorf schools have their own curriculum.</p>