I följande litteraturöversikt fördjupar jag mig i användning av serier som visuellt stöd inom undervisning i Bild och Engelska på högstadiet samt på Gymnasieskolan. Detta är även ett gestaltande arbete, då delar av inledning, bakgrund, resultat och avslutande reflektion presenteras i serieformat. Syftet med undersökningen är att synliggöra seriens potential som visuellt stöd inom bild och språkundervisning på högstadiet samt på gymnasiet. Forskningsfrågorna är “Vilka möjliga användningsområden kan identifieras för serier som visuellt stöd i bild och språkundervisning?” samt “Baserat på svar från del 1: Hur skulle en planering, anpassad för undervisning i en svensk skolkontext och innehållande liknande uppgifter, kunna se ut?”. Då resultatet av litteraturöversikten visar en brist på studier utförda i Sverige, anpassas resultaten av de existerande internationella studierna till en svensk skolkontext. Litteraturöversikten visar också brist på studier utförda i ett Bild-klassrum med absolut störst fokus på serier som ett verktyg för ökad läsförståelse. Baserad på detta resultat presenteras en planering för ämnesöverskridande arbete i Bild och Engelska, baserat på Deweys teorier. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till Deweys teorier kring pedagogik och utbildning, med fokus på elevaktiva uppgifter där de praktiska uppgifterna får ta större plats i klassrummet. / In the following literature review I will explore the use of comics as a visual aid in Art- and English education in upper secondary school and high school. This is also a creative student paper and parts of the introduction, background, result and final reflections is presented in the form of comics. The purpose of this paper is to make the potential of comics as a visual aid within Art and language education visible.

Syftet med den här studien är att se hur de deltagande lärarna använder varierad undervisning inom engelskämnet i årskurs 4–6 och hur eleverna uppfattar undervisningen. Metoderna som användes i studien var observationer, intervjuer och enkäter. Studiens resultat visar att lärarna använde sig av varierad undervisning olika mycket. Resultatet visar även att eleverna uppfattar varierad undervisning positivt och att de vill arbeta på olika sätt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur engelsklärare på mellanstadiet ser på och arbetar med flerspråkighet inom engelskundervisningen. Den forskning som ligger till grund för studien visar att transspråkande som arbetssätt gynnar språkutvecklingen. Metoden som använts i studien är semistrukturerade intervjuer. Resultatet från studien visar att samtliga lärare är positiva till inkluderingen av elevers olika förstaspråk i engelskundervisningen och samtliga ser även fördelar med att undervisa i ett flerspråkigt klassrum. Trots detta uttrycker ingen av de intervjuade lärarna att deras elever utnyttjar sina förstaspråk i engelskundervisningen. Samtliga lärare beskriver hur de ser elevernas flerspråkighet som en resurs och är öppna för att tillämpa transspråkande i sin undervisning men anser sig vara för dåligt utbildade inom området och upplever en egen begränsning i elevernas olika förstaspråk. Resultatet visar även på en enspråkighetsnorm i engelskundervisningen då eleverna lär sig engelska genom svenska, trots att detta inte alltid är elevernas starkaste språk. / The purpose of this study is to investigate how middle school English teachers view and work with multilingualism in English teaching. The research that forms the basis of the study shows that translanguaging as a working method benefits language development. The method used in the study is semi-structured interviews. The results from the study show that all teachers are positive about the inclusion of students' different first languages in English teaching, and all also see advantages in teaching in a multilingual classroom. Despite this, none of the interviewed teachers express that their students make use of their first languages in English teaching. All teachers describe how they see the students' multilingualism as a resource and are open to applying translanguaging in their teaching but consider themselves too poorly educated in the area and experience their limitations in the students' different first languages. The result also shows a monolingual norm in English teaching as students learn English through Swedish, even though this is not always the students' strongest language.

Denna studie fokuserar på lärare och hur de använder läromedel som ett verktyg i engelskundervisningen. Syftet är att få en djupare förståelse för hur lärare använder läromedel och läromedel som verktyg i engelskundervisningen för årskurs 2-3 i Sverige. För att besvara studiens syfte ställde avhandlingen två huvudsakliga forskningsfrågor. Dessa frågor besvarades genom tidigare forskning samt intervjuer och observationer från två lågstadieskolor med två olika lärare. Totalt gjordes fem observationer samt fem uppföljande intervjuer. Datainsamlingen granskades noggrant och ett resultat presenterades utifrån detta. Slutligen genomfördes en diskussion för att koppla resultatet till tidigare forskning. Vad vi fann var att lärare gärna använder läroböcker som bas för sin undervisning. Vi såg att budgetrestriktioner och tidsbegränsningar var de två faktorerna som främst påverkade lärarinverkan och användningen av läromedel i engelskundervisningen. Vi fann också att lärarna i vår studie ser läroböcker och läromedel som ett användbart verktyg i sin undervisning, eftersom det minskar planeringstiden.

This study aimed to analyze how the additions in the core content of the course plan for English in Lgr22 are covered in the teaching material Champ from Sanoma Utbildning. To analyze this matter the study contains two research questions. The first one asks which additions in the core content are most and least covered in Champ. The second question asks what type of texts and assignments the students encounter that correlates with the additions. The method for this study is a mix of content analysis and discourse analysis. The result of the study shows that the additions that in some ways were part of the curriculum for English in Lgr11 or that have been implicit before are better covered by Champ than the additions that were not. In the Champ workbooks the students mainly encounter writing and speaking exercises that correlate with the additions. There are only a few listening exercises. The reading is mainly covered by the texts in the textbooks. One of the main conclusions drawn from this study is that Champ is still viable for use but needs to be supplemented with other teaching materials to meet all additions from the core content.

This thesis explores the use of Information and Communication Technology (ICT) in English teaching in Swedish secondary and upper secondary school. The results highlight how teachers utilize these tools to enhance administrative efficency, meet student expectations, and support inclusivity. Additionally, the studiy investigates the factors influencing teachers' use of ICT, which include organization, administration, availability of resources, student-related factors, and person attitudes towards technology. Based on qualitative interviews analyzed through UNESCO:s ICT Competency Framework and the Frame Factor Theory, findings indicate that while ICT facilitates everyday teaching tasks and adresses digital expectations of students, it also raises concerns about potential skill loss. Furthermore, factors such as inadequate professional training and limited access to technological infrastructure impact the extent and effectiveness of ICT use in teaching.

Syftet med denna studie var att komma till underfund med hur musik som didaktisk metodpåverkar elevernas ordinlärning och motivation till att lära i engelskundervisningen. Genomkvasiexperiment med för- och eftertester samt intervjuer mellan en kontroll- ochexperimentgrupp samlades data in för den slutgiltiga analysen och diskussionen. Bådeexperimentgruppen och kontrollgruppen består av elever i årskurs 3 inom samma kommun. Detvisade sig att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan experiment- ochkontrollgrupperna med avseende på ordinlärning. Däremot kunde ett flertal skillnader urskiljasmellan experiment- och kontrollgruppen gällande deras självskattning, syn på ordinlärning samtmotivation. Om än båda grupperna uttryckte sig motiverad inför uppgifterna, gjordeexperimentgruppen oftare direkta kopplingar mellan sin motivation och faktiska ordinlärningkring innehållet.

Motivation hos eleverna är viktigt i engelskundervisningen men idag kan vi delvis se en minskad motivation hos elever som delvis kan bero på ett autenticitetsglapp mellan skolengelskan och fritidsengelskan som eleverna alltmer möter utanför skolan, så kallad extramural engelska. Syftet med den här studien är att bilda kunskap om högstadieelevers uppfattningar om vad som bidrar till ökad motivation i skolämnet engelska genom en enkätundersökning. Elevernas enkätsvar visar att engelska anses viktigt som ämne, men gentemot skolämnet engelska var eleverna mindre positiva. Elevernas svar visar att betydelsen av höga betyg samt variation av aktiviteter på lektionerna ökar motivationen. Studien identifierar faktorer som påverkar elevers motivation i skolämnet engelska och förslag på undervisningsaktiviteter för ökat intresse. Personliga reflektioner som lärare är behovet av att anpassa undervisningen efter dagens samhälle för att öka motivationen i engelskundervisningen.

Under de senaste tio åren har den digitala teknikens omfattning ökat och är idag en källa där barn och unga möter engelska i princip varje dag. Många elever använder dagligen engelska i tal och skrift för olika mottagare och syften genom bland annat datorspel och sociala nätverk. Syftet med denna litteraturstudie är således att granska extramural engelska och vad det kan tillföra engelskundervisningen i skolan. Med extramural engelska menas all den engelska en elev kommer i kontakt med utanför skolan. Studien är begränsad till att omfatta elever i årskurs 4-9, eftersom forskningsfältet är begränsat i de lägre årskurserna 4-6 behövdes även årskurs 7-9 inkluderas. Materialet består av vetenskapliga publikationer och samlades in genom fyra söktjänster som behandlar vetenskaplig litteratur. Resultatet visar att extramural engelska har en påverkan på elevernas olika språkliga förmågor. Det finns även vissa kopplingar mellan elevernas extramurala engelska och deras resultat på nationella prov och betyg i ämnet.  Kopplingen mellan elevernas extramurala engelska och deras olika språkliga förmågor är betydligt starkare än kopplingen mellan extramural engelska och elevernas betyg i ämnet engelska. Ett flertal av de studier vi analyserat är överens om att elever som ägnar mer tid åt extramural engelska generellt har ett bättre betyg, men att det inte går att dra någon generell slutsats att det endast är extramural engelska som påverkar betyget. Vad gäller elevernas olika språkliga förmågor påverkar extramural engelska främst elevernas vokabulär men även läs- och hörförståelse samt muntlig och skriftlig förmåga.

<p>Läroplanen (Lpo94) förespråkar en tidig start i engelska i grundskolan med den kommunikativa inlärningsstilen som fokus. I de lokala ämnesplanerna för den studerade kommunen har lärarna som mål att eleven ska kunna förstå enkla instruktioner och beskrivningar som ges i lugnt tempo och tydligt tal för eleven inom välbekanta områden.</p><p>Syftet med detta arbete är att titta på när engelskundervisningen startar på skolorna i en mindre kommun i södra Sverige. Vi kommer också att titta på vad läraren gör i den tidiga undervisningen, hur de går tillväga och hur lärarnas kompetens i engelska ser ut.</p><p>Frågeställningarna är följande:</p><p>- När börjar lärarna med engelskundervisningen i den undersökta kommunen?</p><p>- Hur genomförs den tidiga engelskundervisningen?</p><p>- Vilken kompetens i engelska har de undervisande lärarna?</p><p>För att besvara dessa frågeställningar gjordes en enkätundersökning på de elva skolorna i kommunen, varav fjorton lärare som undervisar i engelska i grundskolans tidiga skolår besvarade enkäterna. Vi ville även ha djupare inblick i ämnet och genomförde då intervjuer med åtta lärare och två rektorer i samma kommun.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att i den undersökta kommunen börjar eleverna med engelska i grundskolans år 1 eller år 2. Eleverna lär sig genom att dramatisera, sjunga och använda sig av muntlig kommunikation. Lärarna använder sig också av konkret material och sagor samt att tio utav de femton undervisande lärarna har högskolepoäng i engelska.</p>