Forskning visar på att musik är ett arbetssätt som kan stödja inlärningen av ett andraspråk. Samtidigt finns en avsaknad av empiriska studier som utforskar huruvida musik i undervisningen av andraspråk gynnar lärandet på ett effektivt sätt. Denna studie har undersökt hur musik i engelskundervisningen påverkar elevers lärande i jämförelse med konventionella metoder. Studien har även undersökt hur en undervisning byggd på musik påverkar elevers syn på engelskämnet samt självupplevda lärande. Undersökningen genomfördes som ett kvasiexperiment med en testgrupp och en kontrollgrupp. Testgruppen fick också fylla i enkäter om deras upplevelser. Data analyserades via en fenomenografisk ansats samt genom statistisk analys i kombination med deskriptiv statistik. Resultatet visade på en viss förbättring av elevernas kunskapstester efter studien. Vidare visade resultatet att elevernas syn på engelskämnet generellt inte förändrats beaktansvärt. Dock fanns en önskan att arbeta mindre med läroböcker, samtidigt som ingen elev uppgav att de ville arbeta mindre med musik.

The purpose of this study is to use the gamification tool Classcraft in a 5th grade class inorder to see how it affects the students' motivation. More specifically we examined the effectof Classcraft on students’ intrinsic and extrinsic motivation. The self-determination theory is the core of this study. Mixed methods were used for data generation and analysis. The chosen methods were interviews, observations and statistics in Classcraft. We performed a quasiexperiment by dividing the 5th graders into two groups, the control and experimental group. The content of the control and experimental group’s lectures were nearly identical, but while the control group were lectured in an ordinary manner, the experimental group were lectured with Classcraft. Using mixed methods we specifically examined if the two groups differed in the amount of optional tasks that were undertaken. The qualitative data was collected through interviews with participants and observations. Quantitative data was collected through Classcraft where we could see how many students took their time to start the optional tasks. The result of this study showed no noticeable result on the quantitative data while in the qualitative data the students were motivated both intrinsically and extrinsically. / Syftet med denna studie var att undersöka spelifieringsverktyget Classcraft i en årskurs fem för att se hur det påverkar elevernas motivation. Mer specifikt undersökte vi effekten Classcraft hade på elevernas inre och yttre motivation. Self determination teorin är grunden för studien. Mixed methods användes för att generera data och analysera den. Valet av metod bestod av intervjuer och observationer. Vi utförde ett kvasi-experiment genom att dela in klassen som deltog i projektet i två grupper, en kontroll och en experimentgrupp. Kontroll och experimentgruppens lektioner var nästintill identiska. Det som skiljde lektionerna åt var att experimentgruppen fick sin undervisning med Classcraft inkluderat i dom, medan kontrollgruppen hade sin ordinarie undervisning på samma sätt som de undervisats innan projektet påbörjades. Genom att använda mixed methods kunde vi undersöka ifall båda grupperna skiljde sig åt i antalet sidouppdrag som eleverna har valt att göra. Den kvalitativa datan samlades genom intervjuer med elever samt observationer. Den kvantitativa datan samlades genom Classcraft där vi kunde se hur många av eleverna som har valt att påbörja sidouppdragen. Resultatet av denna studie visade inte på något märkbart resultat när man undersöker den kvalitativa datan medan den kvalitativa datan visade på att eleverna kände sig både inre och yttre motiverade.

Kodväxling, en term som beskriver fenomenet när det i ett samtal eller inom en mening som yttras sker en växling mellan olika språk, är vanligt förekommande i bland annat klassrum där engelsk språkundervisning sker. Både elever och lärare kodväxlar när de talar och kodväxling är något som forskare har börjat undersöka närmare. Kodväxling eller även så kallat ”codeswitching” på engelska, är ett fenomen som förekommer hos två- eller flerspråkiga individer. Fenomenet har fått mycket uppmärksamhet och det allmänna intresset kring ämnet har ökat från och med 1970-talet och framåt, men synen på kodväxling har inte alltid varit densamma. Syftet är att belysa lärares användning av samt deras reflektioner om kodväxling i flerspråkiga engelskklassrum där elever i årskurserna 7-9 undervisas. Följande frågeställningar besvaras idetta examensarbete: • Förkommer det att lärare kodväxlar och om så är fallet, i vilken utsträckning? • I vilka situationer kodväxlar lärare? • Hur ser lärare på kodväxling i undervisningen? För att besvara denna kvalitativa studies frågeställningar har ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer valts som metod. Fyra lärare som undervisar flerspråkiga elever med annat modersmål än svenska, från två olika städer i Västsverige har valts som respondenter. Resultatet från observationerna visar att lärare kodväxlar i situationer när de tillrättavisar elever, ger elever bekräftelse av olika slag, instruerar elever, hanterar klassadministrativa saker och när de översätter och förklarar ord och fraser från målspråket till förstaspråket. Observationerna visar att Eva kodväxlar två gånger under en lektion, Malin 27 gånger, Stina 28 gånger och Lena 34 gånger. Intervjuerna visar i sin tur att lärare även kodväxlar när de undervisar i grammatik samt när de känner en tidspress och stress. Dessutom visar intervjuerna att lärare ser på kodväxling som ett verktyg som stöttar förståelse och en lärare ser kodväxling som ett sätt att undervisa i två språk samtidigt. Alla lärare menar att deras mål är att ha så stor målspråksanvändning som möjligt i engelskundervisningen och några anger att de försöker att undvika kodväxling genom att använda olika språkliga strategier för att göra sig förstådda. Lärarna verkar inte se på kodväxling som något negativt och menar samtidigt att de strävar efter att minska på sin kodväxling.

Denna studie presenterar problematiken med att elever med åren blir allt mer tysta under sin engelskundervisning; där lärare finner svårigheter med att uppmuntra elever att prata engelska. Studien presenterar tidigare forskning som belyser möjliga anledningar till att elever blir tystare med åldern, vilket enligt forskning, kan bero på oro, dåligt självförtroende och avsaknad av en trygghetskänsla.  Syftet med denna studie var att ta reda på åk 4–6 lärares åsikter om hur mycket elever talar engelska. Denna studie syftar till att besvara frågan: Hur resonerar lärare kring faktorer som kan påverka elevers vilja inför muntlig kommunikation på engelska? Studien presenterar också hypotesen om att lärare kommer att uttrycka att det är viktigt att skapa trygghet hos eleverna. Det är viktigt för elever att upprätthålla en muntlig kommunikation under sin engelskundervisning. I resultatet framkom att lärarna resonerade kring flera faktorer som påverkar elevernas muntliga kommunikation: trygghet, oro och självförtroende. Resultatet gav också stöd för studiens hypotes, där de deltagande lärarna uttryckte att det upplevdes viktigt att skapa en trygghet hos eleverna för att de ska kunna uttrycka sig muntligt under engelskundervisningen. De implikationer som kan dras ur studiens resultat är att lärare bör ta hänsyn till elevers trygghet, oro och självförtroende. Det identifierades i resultatet att eleverna var mer villiga att prata i mindre grupper, vilket i sin tur främjar elevernas muntliga kommunikation under engelskundervisningen.

Mitt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka skillnaderna i hur undervisningen i engelska påverkar elevernas intag av kunskap i årskurserna 4-9 på min skola när den genomförs på ren engelska eller blandas mellan engelska och svenska. Målet var således inte att hitta en enda lösning utan snarare analysera olika svårigheter och hur dessa kan te sig i undervisningen på min skola samt huruvida pedagogerna arbetar med det. Jag valde att genomföra en empirisk studie via kvalitativa observationer följd av kvalitativa intervjuer då det framstod som ett tydligt och enkelt sätt att uppnå resultat som är tagna från verkligheten. Klasserna har en varierande kunskapsnivå och arbetar med moment som jag vill belysa. Det var märkbart att majoriteten av elever med svaga språkkunskaper i engelska uppvisade svårigheter under lektionerna medan elever med starkare språkkunskaper gagnades av helengelsk undervisning. Det var tydligt att klasserna i mellanstadiet upplevde större problematik än högstadiet.

Engelska har påverkat det svenska språket sedan 1200-talet och har med tiden fått en större del i både det svenska samhället och skolväsendet. Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare anser påverkar deras beslut att börja med engelskundervisning i årskurs 1 och hur de genomför denna undervisning. Genom semistrukturerade intervjuer, där frågorna har sin utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella teori, har lärare själva fått beskriva och reflektera över engelskundervisningen och sin roll i klassrummet, och detta analyserades sedan utifrån teman. Resultatet visar på att de faktorer lärare beskriver påverkar beslutet gällande engelskundervisning i årskurs 1 är timplanen, mer tid till att tillägna sig engelska och att barn har lättare för att lära sig språk. Det visar också på att den här tidiga undervisningen genomförs med fokus på repetition, enkla ord och fraser, och kreativa inslag som ramsor och sånger.

Mot bakgrund av en kommande kursplanerevidering i ämnet engelska, var syftet med denna studie att belysa hur fyra mellanstadielärare uppfattar punkten "Strategier, däribland omformuleringar, frågor och stödjande fraser, för att bidra till och underlätta samtal och skriftlig interaktion, även digital", som står den reviderade kursplanens centrala innehåll. Digital interaktion är ett nytt innehåll i engelskämnets kursplan. Utifrån en fenomenografisk metod­ansats och genom kvalitativa intervjuer, var intresset därför att identifiera lärarnas uppfattningar om punkten, hur deras uppfattningar skiljer sig samt om det var möjligt att dra några slutsatser av den analyserade datan. Resultatet visade att lärarnas uppfattningar genomsyrades av att implement­ering av digital interaktion i engelskundervisning innebär en utmaning för både lärare och elever. Tre av fyra lärare kände en osäkerhet kring hur punkten skulle tolkas och att tolkningsutrymmet är för stort samt att de behöver kompetensutveckling gällande bedömning av digital interaktion. De upplevde också att elevernas varierade digitala kompetens och språkliga förmågor kommer att medföra att vissa elever kommer att få dubbla utmaningar. Två av lärarna uttryckte också en oro för att engelskundervisningen inte kommer att bli likvärdig. Den slutsats som dras är att lärare inte ges tillräckligt stöd från Skolverket gällande just denna specifika revidering och att Europas gemensamma referensram för språk (GERS) samt TPACK-modellen, som är framtagen för att främja produktiv och meningsfull undervisning med digital teknik, kan utgöra ett alternativt stöd i lärares implementeringsarbete.

Syftet med studien har varit att synliggöra lärares användning av svenska och engelska i engelskundervisningens muntliga delar samt beskriva på vilket sätt språken används av lärare. Dessutom belyser studien vilka uppfattningar om val av språk som förs fram av lärare och hur väl deras uppfattningar överensstämmer med deras faktiska språkanvändning. Fyraverksamma lärare i årskurs 4–6 har observerats och intervjuats för att besvara studiens forsknings­­­frågor. Resultatet visar att samtliga lärare använder både svenska och engelska i de muntliga delarna av engelskundervisning, men i olika omfattning, på olika sätt och i olika situationer. Tre av de fyra lärarna använder svenska som huvudsakligt undervisningsspråk medan en av lärarna använder engelska som huvudsakligt undervisningsspråk. Lärarnas motiv till att använda svenska snarare än engelska har dels beskrivits utifrån deras uppfattningar om elevers kunskaper, dels utifrån lärarnas eget språkliga självförtroende. Lärarens roll som språklig förebild och vikten av mycket språklig input för eleverna har lyfts som argument för att använda engelska.

Eftersom vi till vardags ständigt influeras av det engelska språket är det viktigt att tillmötesgå detta i undervisningen och ta till vara på elevers erfarenheter och intressen. Självtilliten till att tala engelskan i klassrummet behöver stärkas, både hos lärare och elever. För att genomföra en bra och framgångsrik engelskundervisning behöver strategier tillämpas så att språkinlärningen blir gynnsam. Således ska dessa undervisningsstrategier innehålla meningsfulla och tydliga metoder som genererar att eleverna känner sig trygga och säkra i utövandet av språket. Denna kunskapsöversikt syftar till att få en överblick av hur forskningen ser ut inom undervisning av engelska i grundskolan. Översikten syftar även till att ta reda på lärares uppfattning av engelskundervisningen samt gynnsamma strategier för inlärning av engelska. Urvalet gjordes med hjälp av ett antal kriterier och via databaserna ERIC (ProQuest), Google Scholar, Diva och Primo som resulterade i åtta valda artiklar. En kartläggning av artiklarna genomfördes och en sammanställning av artiklarnas syfte, urval, metod och resultat gjordes, samt kunskapsöversiktens syfte och frågeställningar. Utifrån kartläggningen av artiklarna framkommer en övergripande bild av hur engelskundervisningen ser ut i svensk grundskola. Lärare vittnar om bristande självtillit till målspråksanvändning samt didaktiska svårigheter med undervisningen. Även att elever har svårigheter med att tala engelska i klassrummet på grund av dålig motivation och sviktande självförtroende. Elever beskriver accepterade och icke-accepterade lärmiljöer, även det positiva med kontextbunden undervisning. Detta är något vi tar med oss till kommande yrkesliv samt flertalet förslag på hur undervisningen kan bedrivas för att öka elevmotivationen. Det framkommer också förslag på vidare forskning där svagheter inom fältet identifierats.

Denna studie har syftat till att undersöka lärare och elevers uppfattningar om användandet av digitala verktyg i engelskundervisningen. Den har även syftat till att undersöka hur elevers motivation påverkas av användandet av digitala verktyg i engelskundervisningen. Fem lärare har intervjuats och 57 elever har deltagit i enkätundersökningar. Det är dessa insamlingsmetoder som sedan mynnats ut i det empiriska material som använts för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet har presenterats i relation till den teoretiska referensramen, det vill säga Achievment Theory och det sociokulturella perspektivet. De analysbegrepp som använt är: motivation, mediering, medierande resurser och närmaste utvecklingszon. Resultatet visar på flera positiva funktioner som de digitala verktygen erbjuder. Det har även framkommit att både lärare och elever överlag är positiva till användandet av digitala verktyg. Elevernas motivation har också påvisats påverkas positivt vid användandet av dessa digitala verktyg, både enligt elevernas egna utsagor och skattningar men även lärarnas uttalanden.