No description available.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur engelskundervisningen bedrivs i den svenska skolan, speciellt den riktad mot elever med invandrarbakgrund. Jag vill dels veta vilka särskilda behov dessa elever har, och dels om det faktiskt finns någon skillnad mellan undervisning riktad mot elever med invandrar bakgrund jämfört med den riktad till övervägande svenska elever. För att få reda på detta har jag djupintervjuat fem lärare som alla arbetar på olika stadium inom den svenska skolan.I mitt litteraturavsnitt går jag dels igenom styrdokumenten för att veta vilka riktlinjer lärare måste arbeta efter, men jag går också igenom statistik över studieresultat samt vad som pågår i den aktuella debatten. Resultatet av min undersökning visar på att behoven verkar skilja sig en del mellan elever med invandrarbakgrund och svenskfödda elever, men de flesta problem i klassrummet uppfattas av lärarna som jag intervjuat som sociala mer än pedagogiska. Respondenterna uttrycker ett behov av mer tid och mer hjälp speciellt till elever som har svag svenska. Undervisningen skiljer sig inte mycket från den som riktas till klasser med övervägande elever med svensk bakgrund, och när den skiljer sig handlar det oftast om nivågrupperingar mellan hög- och lågpresterande elever. Metodiken handlar främst om de riktlinjer om individualsiering som finns i styrdokumenten. / The goal of this investigation was to find out how teachers in the Swedish school system deal wit the problem of having a very pluralistic knowledgebase in their classrooms, and how they follow the syllabus'guidleines regarding the personalization of teaching. My results, rather than showing how they deal with that problem, show that the problem is being dealt with at an entirely different level. For example, schools seem to divide the students into groups based on their skill at a subject rather than based on the fact that they are immigrants.

Efter flera årtionden av invandring har den svenska skolan fler elever än någonsin som talar ett annat modersmål än svenska. Tyvärr visar också studier (Begler & Ahnborg, 2011; Torpsten, 2012, s. 77–78) att elever med annat modersmål inte lyckas lika bra som övriga elever i skolan. Därför är syftet med denna studie att undersöka, i ett svenskt sammanhang, dels vilka attityder nyanlända elever och deras lärare i engelska har till flerspråkighet och modersmålsundervisning, dels vilka förutsättningar de anser att nyanlända har för engelskinlärning, och varför, och dels vilka stödstrukturer som bör användas för att inkludera nyanlända i engelskundervisningen. Följaktligen har tretton nyanlända gymnasieelever respektive fem engelsklärare på gymnasienivå intervjuats. Elevernas och lärarnas svar indikerade att modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet är av låg prioritet, framför allt från elevernas sida, medan det också framkom att elevernas motivation för engelskämnet är mest avgörande för att de ska bli godkända i engelskämnet. Dessutom är det möjligt att koppla de inkluderande strategierna som studiens lärare och elever nämner till vilken potential de har att motivera eleverna till att lära sig engelska. Sammanfattat kan den modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet som erbjuds behöva granskas ytterligare och det kan finnas ett behov av att formulera strategier för hur flerspråkighetens potential kan utnyttjas av ordinarie engelsklärare i klassrummet. Dessutom kan studiestödets funktion respektive andra alternativa stödstrukturer behöva diskuteras.

Läxor är en omdiskuterad fråga i den svenska skoldebatten med många argument både för och emot och för att kunna ta ställning i frågan är det viktigt att det finns tillgänglig kunskap om läxans för- och nackdelar. Detta en empirisk studie om lärares inställning till läxor och ordinlärning i engelskundervisning i grundskolans årskurs 4-6. Tidigare forskning om läxor och ordinlärning beskrivs och under studien har sju verksamma engelsklärare intervjuats. Metoden som används är en strukturerad intervju, där frågor har antecknats på förhand innan intervjun genomförts. Detta har gjorts för att minimera risken att informanternas svar påverkas av forskarens följdfrågor. Intervjuerna har spelats in och transkriberats för att sedan analyseras utifrån studiens teoretiska perspektiv, kognitiv lingvistik. Resultatet av analysen redovisas i studien och diskuteras med koppling till tidigare forskning och det teoretiska perspektivet. Resultatet av studien är att lärare idag använder sig av flera olika typer av läxor i engelska för att främja elevernas ordinlärning och glosläxan är den vanligast förekommande varianten. Lärarnas åsikter och föreställningar om läxor och ordinlärning skiljer sig mycket, vilket även reflekteras i forskningen om huruvida läxor bör användas och hur ordkunskap bäst undervisas. / <p>Engelska</p>

InledningForskning visar att elever i allt större utsträckning lär sig engelska såväl på fritiden som i klassrummet. Elever spenderar totalt mer tid att se på TV än de befinner sig i klassrummet. Detta skulle kunna innebära en enorm källa till språkinlärning där eleverna lär sig av egen vilja, dock har eleverna sällan något inflytande över det material och lektionsinnehåll som används i engelskundervisningen. I detta arbete presenteras några lärares erfarenheter av hur engelskan och förkunskaperna i språket hos elever har förändrats över tid.SyfteSyftet med den här undersökningen är att undersöka lärares erfarenheter av hur engelska språkets roll i elevers liv har förändrats över tid och vilka effekter detta har fått för deras undervisning.- Hur upplever lärare att elevers förkunskaper i Engelska språket har förändrats över tid?- Vilka sorters fritidsengelska upplever lärarna att elever stöter på under sin fritid?- Hur resonerar lärare kring möjligheten att använda elevernas fritidsengelska för att höja motivationen i engelskklassrummet?MetodArbetet består av en kvalitativ studie som baseras på fem semistrukturerade intervjuer av engelsklärare i årskurserna 4-6.ResultatStudien visar att samtliga lärare ser en stor förändring i förkunskaper hos eleverna när de jämför undervisningen nu och från när de började arbeta. De uttrycker att informellt lärande sker via olika sorters aktiveteter såsom TV, musik, digitala spel och resor. Samtliga fem lärare anser att integration mellan fritidsengelskan och klassrumengelskan är en möjlighet. Dock är de även eniga om att elever utsätts för en viss sorts engelska på sin fritid och därför borde arbeta med engelskan på ett annat sätt i skolans undervisning.

BAKGRUND:Kursplanen ligger till grund för verksamheten i skolan och även till den här undersökningen. I globaliseringens tid är engelska ett viktigt ämne för kommunikationen i framtiden, såväl internationellt som privat. Språkinlärningen bygger på olika saker men som nybörjare är det till fördel att först lära sig viktiga ord som man har användning för och ord som lärs in i ett sammanhang. För att utveckla språket har det visat sig vara en positiv effekt att leka, då det kräver att man använder språket och då i förlängningen utvecklar sitt eget.SYFTE:Syftet är att försöka förstå hur eleverna upplever sin engelskundervisning och sin lärandemiljö. Genom observationer och intervjuer ger det en mer nyanserad bild av hur språkundervisningen ser ut i just den aktuella klassen.METOD:Metoden som användes i denna undersökning var observationer och intervjuer. Observationerna roll var att ge en bild av hur undervisningen och lärandemiljön ser ut medan intervjuerna var till för att ge en fördjupad bild över hur de upplever sin egen undervisning.RESULTAT:Enligt undersökningen upplever eleverna sin engelskundervisning som lustfylld, även de som är medvetna om att de är svagare i engelska. Lärandemiljön upplevs som lugn och tolerant inför det faktum att alla elever är på olika nivå i sina engelskkunskaper men även lyhörd för att olika elever arbetar på olika svårighetsgrader. / Uppsatsnivå: C

I takt med globaliseringen har engelskans betydande roll och globala utbredning medfört en utmaning för elever att utveckla sina engelskkunskaper. Tidigare forskning visar att målspråksanvändning (L2) för att maximera L2-exponering är att föredra, men andraspråksforskare anser även att förstaspråket spelar en viktig kognitiv roll vid språkinlärning. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur målspråk respektive förstaspråk används i engelskundervisning i årskurs 4–6, samt hur lärare upplever att de arbetar med båda språken för att främja engelskinlärningen. Studien utgår från Stephen Krashens monitormodell samt tvåspråkighet, och bygger dessutom på en intervju med en lärare. Resultatet visar att läraren ser målspråksanvändning som språkutvecklande men upplever att exklusiv användning kan vara svårt i de yngre åldrarna. För att stödja elevernas behov för individuella instruktioner växlar läraren mellan engelska och svenska så att engelskan byggs upp successivt och förståelsen ökar på sikt.

Syftet med den här studien var att undersöka några engelsklärares attityder till ochanvändning av digitaliserat läromaterial i undervisningen på gymnasienivå. Studienundersöker även om lärare anser att det är relevant att använda sig av digitaliserat läromaterial, främst inom grammatikaspekten av engelskundervisningen och om de sernågon förändring i elevernas inlärning vid användning av materialet. Undersökningen ärbaserad på kvalitativa intervjuer, varav fem stycken personliga intervjuer medgymnasielärare i engelska samt telefonintervjuer med två rektorer och en administrativchef. I och med studien har vi har myntat begreppet digitaliserat läromaterial vilketinnefattar uppgifter och övningar som elever gör via en persondator. Undersökningenvisar att lärare gärna använder sig av datorer och digitaliserat läromaterial iengelskundervisningen, men flera av lärarna känner sig begränsade av skolans resursersamt tiden det tar att leta fram övningar och anpassa dem till undervisningen. Resultatetvisade även att samtliga lärare tycker att de har svårt att se någon förändring i elevernasinlärning i grammatikaspekten vid användning av digitaliserat läromaterial, men fleralärare talar om att de anser att eleverna får bättre förutsättningar för lärande.

The purpose of this study is to highlight some of the difficulties that newly arrived pupils can encounter during their ordinary tuition when it comes to learning the English language, and to look at what strategies and processes teachers may use in order to individualize their work for these students. The study should be viewed from a teacher perspective and thus focuses on problems that teachers can perceive and how they try to confront them. In today’s multicultural society, where many of the newly arrived students learn English in ordinary classes, it is very important to reveal the problems that can occur and show different ways of how to solve them. My focus has been on strategy and work routine, but I have also looked at other factors such as access to various aids and resources. The study has taken place in two different schools and includes three teachers. The number of newly arrived pupils has varied from class to class as well as their level of knowledge in English. There are students that already are familiar with the English language as well as students for whom the English language is something completely new. Regardless of their English skills one problem remains for both groups: the Swedish language is something that they have never come across before. If it is not possible to have a review in Swedish or when you divide vocabulary that is translated into Swedish only, how will the teacher adapt his teaching? The methods used to collect the empirical material are based on observations during class and interviews with the teachers as well as questionnaires. Results show that reviews in Swedish alone are very hard and to detect the actual knowledge level of the newly arrived students can be very problematic since they cannot participate in any written tests or exams like the other students. The use of body language and slideshows are methods that are being used by all the three teachers in the study. Differences in resources between the two schools are enormous and that alone has a great impact on how the teachers conduct their work. Directives from each municipality look very different which in turn affects the knowledge the teachers get regarding the newly arrived students’ previous school experiences. The importance of equality and customization by considering the newly arrived students’ cultural background and mother tongue can clearly be seen in the teachers’ way of working. / Syftet med denna studie är att lyfta fram några utav de svårigheter lärarna anser att nyanlända kan stöta på under sin inlärning av engelska i den ordinarie undervisningen samt vilka strategier och arbetssätt lärarna använder för att individanpassa undervisningen till de nyanländas behov. Studien ska ses ur ett lärarperspektiv och fokuserar alltså på problem som läraren kan uppfatta samt hur de försöker angripa dessa. I dagens mångkulturella samhälle, där många nyanlända elever läser engelska i ordinarie undervisning, är det viktigt att belysa just de svårigheter som kan uppstå och visa på olika sätt hur dessa svårigheter kan lösas. Fokus har legat på strategierna och arbetssätten men jag har även tittat på andra faktorer så som om det finns möjligheter till olika hjälpmedel och olika resurser. Studien har genomförts på två olika skolor och innefatta tre olika lärare. I de olika klasserna som jag har observerat har antalet nyanlända varierat liksom nivån på tidigare kunskap inom engelska. Det finns några som tidigare haft engelska i skolan och andra som aldrig tidigare mött det engelska språket. Oavsett kunskapsnivå så kvarstår problemet att det svenska språket är helt nytt för dem. När engelska läraren inte kan ha en genomgång på svenska eller när man delar ut glosor från läroböckerna som enbart är översatta till svenska, hur anpassar läraren undervisningen då? De metoder som har använts för att samla in det empiriska materialet baseras på observationer och intervjuer med ämneslärarna samt enkätfrågor. Resultatet visar att just genomgångar på svenska är svårt och att se elevernas faktiska kunskaper är problematiskt då de inte kan skriva prov eller delta i läxförhör på samma sätt som andra elever. Kroppsspråk och bildspel är metoder som används av alla de tre lärarna i studien. Skillnader på resurser mellan de olika skolorna är stora och påverkar även hur lärarna arbetar. Direktiven från respektive kommun ser annorlunda ut vilket i sin tur påverkar de förkunskaper lärarna får om elevens tidigare skolerfarenheter. Vikten av inkludering och individanpassning genom att ta hänsyn till elevernas kulturella bakgrunder och deras första språk är något som syns tydligt i lärarnas sätt att arbeta.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka ämnesmässiga och pedagogiska utmaningar som väntar den lärare som ska undervisa nyanlända elever i engelskämnet. Studiens bakgrund presenterar viktiga begrepp inom området för studien, som exempelvis definitionen av nyanlända, innebörden av tvåspråkighet och flerspråkighet samt kodväxling och transspråkande. Tidigare forskning visar fördelar för en metalingvistisk medvetenhet vid språkinlärning och begreppen vardagsspråk och kunskapsspråk står i fokus. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet som handlar om att människor lär tillsammans och av varandra, samt behaviorismen och audiolinguismen som handlar om imitation och förstärkning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som undervisar i årskurs 4–6 har studiens data kunnat samlas in. Den insamlade datan har systematiskt analyserats utifrån studiens frågeställningar och resulterade i olika svarskategorier; vilka erfarenheter lärare har av att arbeta med nyanlända i engelskundervisningen, vilka utmaningar lärarna upplever i samband med undervisningen samt vilka arbetssätt lärare använder sig av i undervisningen. Utifrån intervjuerna kan slutsatsen dras att erfarenheterna av att arbeta med nyanlända i engelskundervisningen varierar och att den största utmaningen är språkförmågan hos eleverna. Samtliga lärare beskrev bland annat att skrivningen och läsningen är en utmaning hos eleverna. Det arbetssätt samtliga lärare beskrev som framgångsrikt inom engelskundervisningen med nyanlända är visuellt stöd i form av bilder.