Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tränare på junior- respektive seniornivå inom svensk innebandy på elitnivå ser på tidig specialisering. De frågeställningar som studien använder sig av är: - Hur ser tränare på senior- och juniorelitnivå på tidig specialisering inom innebandy? - Skiljer sig ställningstagandet till tidig specialisering mellan tränare på junior- och senior-nivå?  Metod För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod i form av intervjuer använts. Sex stycken intervjuer har utförts på tränare som är verksamma inom lag som spelar i de två högsta serierna i landet. Tre av tränarna är verksamma på seniornivå och tre är verksamma på juniornivå. Inför intervjuerna utformades en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna har antingen utförts i form av möte (fyra stycken) eller över telefon (två stycken). Studiens definition av tidig specialisering är när barn och ungdomar som är 14 år eller yngre väljer att endast spela innebandy intensivt året runt, vilket utesluter deltagande i andra idrotter. Resultat Resultatet i denna studie visar att de intervjuade tränarna inte ser tidig specialisering som något måste eller eftersträvansvärt. Studiens samtliga deltagare förespråkade en multilateral träningsbakgrund. Att endast inrikta sig på en enskild idrott i ung ålder menade deltagarna inte var nödvändigt för att bli en duktig innebandyspelare. Att ställningstagandet gentemot tidig specialisering skulle skilja sig åt mellan junior- respektive seniortränare var inget som denna studie kunde påvisa. Slutsats Att specialisera sig i tidig ålder var inte något som varken tränare på senior- eller juniornivå ansåg som nödvändigt för att lyckas bli en framgångsrik innebandyspelare. Att som ung utöva flera idrotter sågs snarare som en fördel bland respondenterna / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur dagens blockflöjtspedagoger arbetar med Tidig Musik med sina elever, och hur dessa elever mottar den repertoaren. Jag har också ställt mig frågande till den ”popifiering” som jag tycker pågår i blockflöjtsundervisningen, där man i allt större utsträckning rör sig bort från blockflöjtens ursprungsrepertoar. Jag har djupintervjuat tre erfarna blockflöjtspedagoger, och utifrån dessa intervjuer kunnat dra slutsatsen att det visst spelas mycket Tidig Musik med blockflöjtseleverna, och att pedagogerna själva inte upplever någon egentlig motsättning mellan Tidig Musik och den populärmusikaliska repertoaren. Dessutom verkar det som att eleverna själva instinktivt uppskattar och accepterar den Tidiga Musiken, eftersom den fungerar bra och låter fint på instrumentet. Därmed finns det ett egenvärde i att spela just Tidig Musik på just blockflöjt.

Sammanfattning Den 1 juli 2019 infördes, i Sverige, en Läsa- skriva- räkna garanti för årskurs f-3. Kopplat till garantin finns kartläggningsmaterial och bedömningsstöd (SFS 2010:800). Läsa- skriva- räkna garantin och tillhörande kartläggningsmaterial och bedömningsstöd har för avsikt att öka likvärdighet och tidiga, förebyggande insatser i relation till elevers läs-, skriv- och matematik - utveckling (Skolverket, 2021a). Garantin förtydligar elevers lagliga rätt till adekvat stöd i tid (SFS 2010:800, kap.3 §4). Syftet med den här studien är att belysa hur pedagogiska ledningsfunktioner såsom, lärare, rektorer och skolchefer, i skolans styrkedja tar tillvara resultaten och analysen av de nationella kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden i syfte att utveckla en likvärdig undervisning som stärker elevers måluppfyllelse. Studien är inspirerad av ett systemteoretiskt tänkande och tar utgångspunkt i ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Ramfaktorteorin (Dahllöf, 1999) klargör hur resultat är kopplat till ett undervisningsförlopp. Ett undervisningsförlopp som formas av processer och ramar. En reanalys av de processer och ramar som format ett undervisningsförlopp, för att identifiera utvecklingsområden, blir av vikt i samband med kvalitetsutveckling och förbättringsarbete (Gustafsson, 1999; Svedberg, 2019). Studien baseras på 10 kvalitativa intervjuer. Tre skolchefer, tre rektorer och fyra lärare från tre olika kommuner har intervjuats. Resultatet av studien visar att de intervjuade lärarna uppfattar att kartläggnings- och bedömningsstöden är bra verktyg för att identifiera elevers kunskapsutveckling i syfte att forma och anpassa undervisningen med utgångspunkt i nationella mål. Resultatet synliggör även att pedagogiska ramar i form av skollag och styrdokument i varierande utsträckning understödjs av administrativa, organisatoriska och resursrelaterade ramar i de deltagande kommunerna. Detta leder till olika förutsättningar för de deltagande kommunerna att säkerställa en likvärdig och kompensatorisk tidig läs-, skriv- och matematikundervisning. Nyckelord Skolutveckling, förbättringsarbete, styrkedja, tidig läs-, och skrivundervisning, tidig matematikundervisning.

Abstract   The aim of this study is to examine how teachers, assistants and residential caregivers talks about the possibilities for student with intellectual and developmental disabilities to participate through decision-making. The study is qualitative and the metodological approach is focus group interviews with three professional. Participation in questions regarding to the child is decided by the UN convention on the rights of the child, and the convention is present through out this study. The possibilities to participation for the selected group of student, where everyone has a deaf-blind diagnosis combined with intellectual and developmental disabilities, is as both the result and earlier research shows related to communication and personnel competence.   The study has Harts ladder of participation as a theoretical basis and the analysis shows a way of working where students are offer frequent choice in everyday situations. At the same time the result shows a collision between the decision that each and every individual student should be participating in larger and more crucial choice and more protective factors not too expose the student for perceived demand-situations.   Keywords   Participation, decision-making, early development, communication. / Sammanfattning   Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger, assistenter och boendepersonal ser på möjligheterna för elever på tidig utvecklingsnivå att vara delaktiga genom beslutsfattande. Studien är kvalitativ och tillvägagångssättet är fokusgruppsintervjuer med respektive yrkesgrupp. Delaktighet i frågor som rör det enskilda barnen är fastslagen av FN:s konvention om barnets rättigheter och denna konvention finns i arbetet som en röd tråd. Möjligheter till delaktighet för den valda elevgrupp, där samtliga elever har en döv-blind diagnos i kombination med utvecklingsstörning, bygger som resultatet och tidigare forskning visar på kommunikation och personalens kompetens.   Analysen av resultatet har Harts delaktighetsstege som teoretisk utgångspunkt och visar på ett arbetssätt där eleverna erbjuds frekventa val i vardagssituationer. Samtidigt visar studiens resultat en kollision mellan önskan om att den enskilde eleven ska vara delaktig även i större och mer avgörande val och skyddande faktorer för att inte utsätta eleven för upplevda krav-situationer.   Nyckelord   Delaktighet, beslutsfattande, tidig utvecklingsnivå, kommunikation

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka vad etablerade tränare och forskare anser om tidig specialisering inom den manliga idrotten, specifikt lagbollspel, och vad de anser om dess positiva och negativa effekter. Frågeställning Vad anser tränare och forskare om tidig specialisering för pojkar inom lagidrotter, specifikt bollsporter, och vilka positiva respektive negativa effekter, både fysiska och psykiska, anser de att det finns? Metod Kvalitativa intervjuer var den metod som användes. Intervjuerna gjordes efter en semi-strukturerad intervjuguide. I denna studie intervjuades totalt åtta deltagare, varav fyra tränare och fyra forskare. Data bearbetades utifrån en hermeneutisk tolkning, vilket innebär att vi jämfört och tolkat intervjuerna i ett försök att komma fram till slutsatser med hjälp av fraser som intervjupersonerna använder sig av. Resultat Alla deltagare var eniga om att tidig specialisering, som den bedrivs idag, är negativ för barn, bland annat eftersom det innebär stor skaderisk. Tre av deltagarna uttalade sig dock positivt om tidig specialisering, under förutsättning att ungdomstränarna har kunskapen att bedriva allsidig träning utöver den idrottspecifika träningen. Slutsats Våra resultat visar att erfarna tränare och forskare anser att tidig specialisering som den bedrivs nu, där kunskapen bland ungdomstränarna inte anses tillräcklig, är övervägande negativt.  Dels för att det finns en stor skaderisk och dessutom en risk för utbrändhet och tappad motivation. Vidare anses att om kunskapen hos tränarna ökar så att träningen kan bedrivas allsidigt så att skador inte uppstår och så att motivationen inte faller på grund av för hög träningsdos så ses inget fel i att bedriv fokuserad idrottsträning redan i ung ålder. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syftet med arbetet är att försöka ta reda på hur några lärare som arbetar i grundskolans tidigare år ser på användandet av engelsk skönlitteratur i undervisningen samt hur denna definieras och används. Arbetet är ett kvalitativt arbete och datainsamlingen har skett genom intervjuer, observationer samt utvärdering och reflektioner av egen undervisning inom ämnesområdet. Valet att kombinera olika metoder har tillfört arbetet ett ytterligare djup vid analysen. Att genomföra egen undervisning har bidragit till större insikt kring de resultat som framkommit genom de övriga datainsamlingarna och jag upplever att jag kunnat sätta detta i relation till informanternas egna upplevelser.   Resultat av samtliga undersökningar pekar på att användandet av engelsk skönlitteratur redan från grundskolans tidiga år är möjlig och att skönlitteraturen kan vara fördelaktig i språkutvecklande syfte. Resultaten pekar även på att definitionen av vad som är skönlitteratur och hur man arbetar med den skiljer sig åt mellan respektive informanter. En slutsats man kan dra av arbetet är att användandet av läromedel och icke autentiska texter är vanliga i engelskundervisningen i grundskolans tidiga år.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur åtta lärare i förskoleklass till och med år 3 på tre skolor i Mellansverige, fördelat på en kommunal skola och två friskolor, ser på undervisning i det engelska språket, hur de väljer att arbeta med detta samt vilken effekt de tror att tidig engelskundervisning har. Vi vill även ta reda på hur lärarna arbetar med inlärning av engelska samt om de anser att deras egna kunskaper är tillräckliga för att undervisa i ämnet. Vi valde att genomföra studien med en kvalitativ metod som grund för enkäter och intervjuer. Fördelen med att komplettera enkätfrågor med intervjuer har gett oss möjlighet att få en djupare förståelse för svaren som informanterna gett samt ta del av deras tankar, resonemang och handlingar. En kvalitativ metod var för denna studie rimlig för att uppnå det syfte vi har med undersökningen. Svaren vi erhållit i vår undersökning är spridda men informanterna är i stort sett överens om att beslut som berör i vilken årskurs engelskundervisning ska börja tas av kommunen där skolan finns och att informanterna rättar sig efter detta. De är inte heller av åsikten att de skulle vilja börja vare sig tidigare eller senare med undervisningen om de själva fick välja. Informanterna använder sig mest av material som de själva tagit fram, då färdiga material inte förekommer för låga åldrar. Rim, ramsor och sånger är en stor del av dessa material. De är dessutom överens om att engelskundervisning i tidiga åldrar ska syfta till att eleverna ska kunna tala engelska i enkla former. I förlängningen leder en sådan tidig start av undervisning till att eleverna känner sig trygga i att använda språket både i skolmiljö och på sin fritid. Resultatet visar även på att informanterna inte har något intresse i kompetensutveckling i det engelska språket utan hellre lägger vikt vid andra ämnen.

Problem: Utfallet av att vara infekterad i sepsis är beroende av tidigt insatt behandling. På grund av det snabba sjukdomsförloppet är det avgörande för patientens överlevnad att adekvat behandling ges tidigt i förloppet, detta kräver att sjuksköterskan har kunskap om de tidiga tecknen som uppvisas vid sepsis. Syfte: Syftet var att undersöka vilka åtgärder sjuksköterskan ska vidta för att tidigt upptäcka sepsis hos patienter. Metod: Studien är en litteraturstudie med 13 vetenskapliga artiklar som samlades in och granskades. Resultat och konklusion: Resultatet visar att sjuksköterskans deltagande i utbildning, uppmärksammande av riskgrupper och strukturerade användning av skattningsskalor medförde tidigare upptäckt av sepsis hos patienter, vilket hade betydelse för patienternas mortalitet. Implikation: Litteraturstudien visar att tidigare forskning främst är fokuserad på behandlingsåtgärder, och att det finns lite kunskap om vad sjuksköterskan kan göra för att tidigt upptäcka sepsis. Det behövs därför mer forskning om sjuksköterskans specifika roll för att tidigt upptäcka sepsis samt om vilken skattningsskala som bör användas. Då sepsis är vanligt, svårupptäckt och incidensen ökar, bör sjuksköterskan ha fördjupade kunskaper om sepsis. Mer utbildning om sepsis ska inkluderas i sjuksköterskeutbildningen och som fortbildning på arbetsplatser.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva mödrars upplevelse av tidig hemgång efter förlossning i Sverige. Artikelsökning gjordes i databaserna Elin@Dalarna, PubMed, Blackwell Synergy och SveMed+. Studierna skulle vara vetenskapliga och gjorda i Sverige. Kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar användes vid kvalitetsanalysen av artiklarna. Totalt ingick 15 artiklar. I resultatet framkom att upplevelsen av tidig hemgång påverkades av möjligheten att själv kunna välja tidpunkten för sin hemgång. De kvinnor som själva valt en tidig hemgång var oftast nöjda i jämförelse med de som ej fått välja. En känsla av trygghet och självförtroende i att kunna ta hand om sitt barn visade sig också vara avgörande för en positiv upplevelse. Samhörigheten inom familjen och stödet från partnern angavs av många som viktigt. En positiv och stödjande attityd från personalen både på BB och i hemmet skapade en känsla av trygghet hos föräldrarna. Behovet av professionellt stöd var de första dagarna i hemmet stort och att kunna få stöd av någon när som helst på dygnet ökade känslan av trygghet. Tidig hemgång efter förlossningen har således visat sig vara bra för de kvinnor som själva önskar det, under förutsättning att tillräckligt stöd finns från vårdpersonalen.

En procent av alla barn i Sverige föds extremt eller mycket för tidigt (före vecka 33). Dessa barn löper ökad risk för att drabbas av olika sjukdomar och funktionsnedsättningar. Föräldrar som upplever att få ett barn fött för tidigt möter många utmaningar både under barnets första kritiska tid, liksom senare. Forskning visar på ett särskilt behov av att stödja dessa föräldrar, så att de i sin tur klarar av att tillgodose sina barns behov. Syftet med studien var att få en förståelse för familjernas situation , liksom deras uppfattning av samhällets stöd till dem. En kvalitativ intervjustudie med elva föräldrar till extremt eller mycket för tidigt födda barn genomfördes. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade på föräldrarnas stora oro kring barnets liv och hälsa samt familjens isolering, främst under barnets första tid. Föräldrarnas erfarenheter av hälso- och sjukvård i samband med barnets födsel, sjukhusvård samt övergång till generell hälso- och sjukvård undersöktes. I föräldrarnas beskrivningar sågs en process av både empowerment och "disempowerment". Det slutliga utfallet var övergivna föräldrar med tillit till sin egen förmåga.